What if money were no object.

 Har ni sett det här videoklippet där Alan Watts pratar om “what if money were no object”? Om inte, se på den nu. Jag skrattar lite åt inledning av “writers and ride horses” då det är något som finns i mina tankar, men blir samtidigt så himla inspirerad.

Alan Watts quote citat

Typiskt klyschigt och så vidare. Men i slutändan exakt så som jag vill leva och exakt så som många glömmer att leva. Jag vet inte ännu what I desire men det ska vi nog kunna lista ut så småingom. Tills dess försöker jag göra sådant som får mig att må bra, ta beslut efter hjärta och magkänsla.

There is so much more to living than this.

Jag hittade den här texten på Tumblr. Den handlar lite om att ge upp allt och att resa och se världen – om man verkligen vill. Den handlar om att inte säga att man så gärna vill resa men inte kan, för du kan. Du kan om du vill. Det viktigaste dock, det jag tar med mig från den här texten, är att vi inte är skyldiga att göra allt det där samhällets ramar försöker forma oss efter. Karriär, giftermål och familj – inget av det är ett måste. Gör alltid det du vill, det ditt hjärta längtar efter och det som din magkänsla säger är det rätta.

Och jag postar den här texten för alla er som behöver höra det.

citat om resa

“Did you know, you can quit your job, you can leave university? You aren’t legally required to have a degree, it’s a social pressure and expectation, not the law, and no one is holding a gun to your head. You can sell your house, you can give up your apartment, you can even sell your vehicle, and your things that are mostly unnecessary. You can see the world on a minimum wage salary, despite the persisting myth, you do not need a high paying job. You can leave your friends (if they’re true friends they’ll forgive you, and you’ll still be friends) and make new ones on the road. You can leave your family. You can depart from your hometown, your country, your culture, and everything you know. You can sacrifice. You can give up your $5.00 a cup morning coffee, you can give up air conditioning, frequent consumption of new products. You can give up eating out at restaurants and prepare affordable meals at home, and eat the leftovers too, instead of throwing them away. You can give up cable TV, Internet even. This list is endless. You can sacrifice climbing up in the hierarchy of careers. You can buck tradition and others’ expectations of you. You can triumph over your fears, by conquering your mind. You can take risks. And most of all, you can travel. You just don’t want it enough. You want a degree or a well-paying job or to stay in your comfort zone more. This is fine, if it’s what your heart desires most, but please don’t envy me and tell me you can’t travel. You’re not in a famine, in a desert, in a third world country, with five malnourished children to feed. You probably live in a first world country. You have a roof over your head, and food on your plate. You probably own luxuries like a cellphone and a computer. You can afford the $3.00 a night guest houses of India, the $0.10 fresh baked breakfasts of Morocco, because if you can afford to live in a first world country, you can certainly afford to travel in third world countries, you can probably even afford to travel in a first world country. So please say to me, “I want to travel, but other things are more important to me and I’m putting them first”, not, “I’m dying to travel, but I can’t”, because I have yet to have someone say they can’t, who truly can’t. You can, however, only live once, and for me, the enrichment of the soul that comes from seeing the world is worth more than a degree that could bring me in a bigger paycheck, or material wealth, or pleasing society. Of course, you must choose for yourself, follow your heart’s truest desires, but know that you can travel, you’re only making excuses for why you can’t. And if it makes any difference, I have never met anyone who has quit their job, left school, given up their life at home, to see the world, and regretted it. None. Only people who have grown old and regretted never traveling, who have regretted focusing too much on money and superficial success, who have realized too late that there is so much more to living than this.”

- Did you know, by Susanna, Wunderkammer

resa citat

Livet alltså, varken mer eller mindre. Här och nu. Upp till dig. Följ strömmen och håll dig innanför ramarna, om det känns fint och bra. Bryt dig loss och gör någonting annat om det är vad rösten inom dig skriker.

Varje dag räknas.

“How we spend our days is, of course, how we spend our lives.”

― Annie Dillard 

Trots att den här videon handlar om sport så är det huvudsakliga meddelandet fortfarande väsentligt för oss alla. Känner alltid hur gåshuden reser sig till videos som dessa. Och tänker att, I’m on the track, I’m on the track, I am - för att nå drömmar och göra underverk som jag värderar som underverk i mitt liv. :)

This is why I blog.

Jag bloggar, precis som bilden i toppen av bloggen antyder, för att jag helt enkelt måste få skriva. Tänker nog i skrift lika mycket som jag tänker på annat. Men det finns vissa saker som jag bloggar om också för att kunna påverka andra och med en förhoppning om att kunna inspirera. Om det så bara är en person som blir inspirerad av något jag skriver, så känner jag att jag lyckats.

Vissa ämnen är svårare att skriva om, till exempel vad man tycker och tänker om sin kropp. Jag skrev ett inlägg häromdagen om just kroppsångest. Det svider alltid lite att publicera sådant, men vad som pushar mig till att våga öppna upp mig är detta, en kommentar på det inlägget:

20140323-210422.jpg
Vill krama om dig och berätta att livet är så mycket mer än hur ens kropp ser ut. Precis som jag får göra med mig själv ibland.

Vi är alldeles för många, som mår alldeles för dåligt över oss själva och hur vi ser ut, alldeles för ofta. Det är något jag drömmer om att kunna ändra på, lite lite, steg för steg. Och att börja med sig själv är alltid en bra början.

Kram till er alla som är så vackra men inte ser det. Och kram till er som läser och uppskattar de små orden jag skriver. ❤️

#100happydays

#100happydaysDet här är utmaningen som sprider sig över sociala medier just nu. Kan du hitta något att vara glad över, varje dag, i 100 dagar? Det är inte en tävling, det är en utmaning för dig själv.

Jag är med. På min instagram lägger jag numera dagligen upp en bild som representerar något som gör mig glad. Det är tufft. Vissa dagar vill man gråta, skrika eller slåss. Vad som helst förutom att tänka på vad tusan som gjorde en glad, vad spelar det för roll? Jag är inte glad!! Men jag tvingar mig själv att se det vackra i varje dag, eller åtminstone något vackert i varje dag. Den som letar hon finner.

20140225-221839.jpg
Vågar du anta utmaningen om #100happydays? Jag tyckte ärligt talat att det kändes lite jobbigt att binda sig för något sådär, men jag tror att människan mår bra av utmaningar. Ibland behöver man göra något “bara för att”, kanske för att bevisa för sig själv att man kan bara man försöker. Kul grej i vilket fall, tänker att man kanske mår bättre också på köpet? Att se något positivt i varje dag kan ju knappast vara dåligt.

Idag såg det ut såhär på fröken Sandströms Instagram, poetiskt och fint:

Jennifer Sandström instagramUppdaterar på engelska av hänsyn till den internationella lilla publiken. Ibland känns det bara också väldigt rätt. Orden kommer ju bara till en ibland, ni vet. Men jag gissar att ni behärskar det språket på en sådan nivå, inte sant? ;-)

*Kastar inspiration på er*

Jag älskar sånna här små påminnelser om att vända på tanken, tänka tvärtom. Istället för vad läskigt, vad modig jag är. Istället för är jag bra nog för min dejt, är hen bra nog för mig? Istället för att vara orolig ifall människor tycker om en eller inte, fokusera på vem man själv faktiskt tycker om. Uppenbarligen fungerar ju inte alla människor ihop och det behöver inte betyda att det är fel på dig eller den, bara att vi är olika. Anyway, ville dela med mig av det här tänkvärda citatet till er, och även det lilla citatet nedanför bilden som precis trillade in på min mail (älska inspirationsmailen jag subscribat!)

inspirationscitat

Men kom också ihåg:

When you judge another, you do not define them, you define yourself.     - Wayne Dyer

The secret – vare sig vetenskapligt eller ej så fungerar det.

Jag läste precis Isabella Löwengrips blogg och det här inlägget om få allt du vill. Jag skymtade genast boken “the secret” i videoklippet och sanningen är att , ja jag blev skeptisk. Det finns många vetenskapsmän och fysiker som påpekar att detta hokuspokus som beskrivs i the secret är rent bullshit. Jag har läst the secret, jag har viljat tro på vartenda ord och jag har ifrågasatt det lika mycket och bestämt mig för att det är fysiskt omöjligt att “skicka ut tankar till universum” och att våra tankar skulle vara “connectade med universum”. Men samtidigt, när jag på något sätt praktiserar de principer som beskrivs i boken – så fungerar det!

Efter att ha tittat på Bellas klipp kände jag mig hur som helst positivt inspirerad och det slog mig att hade inte jag också skickat ut några önskningar för det här året? Jo, det hade jag. Överst på listan stod där något som jag aldrig “önskat” på samma sätt förut, och det är även något jag nu “fått”. Dock kan jag inte avslöja vad det är. Min bror har alltid massa logiska förklaringar till alla sådana “sammanträffande”, men jag skiter faktiskt i HUR saker fungerar i detta fall, det intressanta är att det faktiskt fungerar. När jag hoppas och tror på något så tycks det komma till mig!

Jag mår som bäst när jag ägnar en stund åt att drömma och sätter tankarna i spinn i en positiv spiral. Men det kommer inte alltid naturligt, jag har dippar då jag glömmer det helt och jobbar därför på att påminna mig själv…

1. Drömma och önska, hur hoppas jag och tänker mig att framtiden ser ut?
2. Visualisera, föreställ mig situationen!
3. Tacksamhet och stolthet – tänk på allt jag gjort och genomfört och vem jag är och vad jag har!

Så hokuspokus eller ej, att tänka positivt är bevisligen en metod som fungerar! Sen lägger jag inte så mycket vikt vid de fysiska och vetenskapliga aspekterna som the secret-sekten menar på.


Och en liten påminnelse, till mig och till dig – vi bör komma ihåg oss själva!

Jag sprider min kärlek där den behövs.

Jag har den här tron om att vissa människor möter vi av en särskild anledning. Ibland tror jag till och med att alla vi möter, möter vi av någon anledning – för att göra ett avtryck, till det bättre. Det finns några exempel i mitt förflutna som gör det så tydligt. Mannen jag dejtade på Nya Zeeland exempelvis. Han sa några av de mest fascinerande ord någon någonsin sagt till mig. Att jag förändrade hans sätt att se på världen, till det positiva. Han läste min blogg och älskade det jag skrev, han älskade hur jag såg på saker och ting och på något underligt vis lyckades jag öppna upp ögonen på honom. Vi var liksom inte menade för varandra, men det var menat att vi skulle ha det där mötet. Och ibland känns det till och med lite som min livsuppgift, att fara omkring i världen och på små, små sätt förändra människors liv till det bättre. Är det märkligt att känna så? Jag vet inte, men det är så det känns ibland. Jag har lyssnat på vänner, stöttat och hjälpt – utan att få något tillbaka – för någonstans tänker jag att om jag kan hjälpa henne eller honom på något sätt så är det värt det. Jag hämtar kärleken där den finns att hämta och jag sprider min kärlek där den behövs.

20130902-222423.jpg

Att ge och ta handlar kanske inte alltid om att ge och ta från samma källa, men att ta från dem som kan ge och ge när man är kapabel att göra det.

Jag tycker det är vackert att tänka så. Men sen är det ju högst individuellt. Det kanske är så jag fungerar, en liten individ på denna jord. Du fungerar förmodligen annorlunda och det är helt okej. Vi växer upp i olika världar och möter olika livsöden.

20130902-222352.jpg

Ps. Innan jag kom till Indien skulle jag aldrig ha citerat någonting innehållandes “Gud”, som ni ser på första bilden. Men sen jag kom hit ser jag på religion på ett helt annorlunda sätt än tidigare. Jag skulle nog aldrig kunna bli religiös, eller troende enligt en religion – men jag har min egna tro (uppenbarligen är jag ju både djup, uppe i det blå och lite spirituell) och tycker att andra också kan få ha det. Det här är även en av anledningar till att jag gillar att resa och besöka nya kulturer, för att få perspektiv och lära mig förstå och respektera olikheter.

Inspirerande citat.

Jag har perioder då jag är en sucker för inspirerande citat. Jag älskar att scrolla igenom Pinterest efter ord som får insidan att bubbla till liv och drömmarna att breda ut sig framför mig. Här på bloggen hittar man taggar som, inspiration, inspirationsord, visdomsord och citat

Och i samma stund som jag skriver det här inlägget och vill dela med mig av det här vackra Bob Dylan-citatet, så ser jag att det är en bild och ett citat jag redan postat i juni… Nåväl, en del saker är värda att upprepas? Jag brukar tänka på det ibland, tänk om vi skulle se på människor all smärta de går omkring och bär på. När vi går ut på gatan, tänk om vi skulle se i ansiktet på den vi möter vilket helvete hen går igenom just nu, eller upplevt i sitt förflutna? För det är ju så, vi har alla problem och bekymmer, we all are beautiful and we all have some kind of pain. 

Bob Dylan quote inspiring

I det här ett år gamla inlägget hittar ni ett av mina favoritcitat och jag hittade även en, mer eller mindre, klok liten text som jag skrev i samma veva:

Fuck the future, because no matter whatever happens in the future, it doesn’t really matter today, does it? My future looks bright and I’ve all of those amazing dreams. But still, that’s the future and I’m living for today, because half the fun of having dreams is the journey to get there.

Det var när jag bodde på Nya Zeeland och levde i en drömbubbla. Jag var lite rädd för att det skulle ta slut, jag ville inte lämna och jag gjorde allt för att övertyga mig själv om att det kommer bli bra i alla fall. Och se, det blev det ju!