This is why I blog.

Jag bloggar, precis som bilden i toppen av bloggen antyder, för att jag helt enkelt måste få skriva. Tänker nog i skrift lika mycket som jag tänker på annat. Men det finns vissa saker som jag bloggar om också för att kunna påverka andra och med en förhoppning om att kunna inspirera. Om det så bara är en person som blir inspirerad av något jag skriver, så känner jag att jag lyckats.

Vissa ämnen är svårare att skriva om, till exempel vad man tycker och tänker om sin kropp. Jag skrev ett inlägg häromdagen om just kroppsångest. Det svider alltid lite att publicera sådant, men vad som pushar mig till att våga öppna upp mig är detta, en kommentar på det inlägget:

Vill krama om dig och berätta att livet är så mycket mer än hur ens kropp ser ut. Precis som jag får göra med mig själv ibland.

Vi är alldeles för många, som mår alldeles för dåligt över oss själva och hur vi ser ut, alldeles för ofta. Det är något jag drömmer om att kunna ändra på, lite lite, steg för steg. Och att börja med sig själv är alltid en bra början.

Kram till er alla som är så vackra men inte ser det. Och kram till er som läser och uppskattar de små orden jag skriver. ❤️