Det är inte bara jag i min familj som är förtjust i Österrike, min pappa är också det. Han var där senast i höstas och fick då med sig några kilon äpplen av sina vänner där som driver ett gasthaus, Alpenhaus Pfister i Fügen (det ligger i Zillertal där jag också var i december).

Kan ni tänka er vad fantastiskt att plocka fram helt perfekta österrikiska äpplen i mitten på januari? Det gjorde vi alltså hemma hos pappa förra helgen. De har förvarats i matkällaren som håller riktigt kall temperatur såhär på vintern och har därför inte blivit dåliga.

Så när jag var hemma passade vi på att laga en klassisk Apfelstrudel med dessa äpplen från Österrike. Det kan väl inte bli bättre, med tanke på att Apfelstrudel är just ett österrikiskt bakverk.

Vad är Apfelstrudel och hur gör man det?

Apfelstrudel, eller äppelstrudel på svenska, är alltså ett bakverk som kommer från Österrike, något som du garanterat har stött på om du har varit där då det är väldigt vanligt både i caféer och som dessert på restaurang. Apfelstrudel består av en smördeg som fylls med en äppelblandning och sedan gräddas i ugn. Du kan antingen göra egen smördeg, eller använda färdig som går att köpa i butik både som vanlig färsk som förvaras i kylen och som frusen.

Det vanligaste är sedan att servera Apfelstrudeln med vispad grädde, men kan också serveras med vaniljsås eller vaniljglass.

Det här är ett vanligt recept, men om du vill ha tips på mjölkfri Apfelstrudel hittar du det i slutet. Vi gjorde nämligen detta recept mjölkfritt när vi bakade.

Recept på Apfelstrudel med färdig smördeg

Tillagningstid: 1.5-2 timmar, varav 45-50 minuter i ugn

Det här behöver du: 

* Två paket färdig smördeg 265 g – fyllningen räcker till att göra två stycken, om du bara vill göra en kan du halvera mängden fyllningen (för hemmagjord smördeg, se recept längre ner)
* 75 g smör (smält)
* 2 msk florsocker

Fyllningen: 

* 1 kg syrliga äpplen (cirka 4 stora eller 5 mindre)
* 1 dl strösocker
* 2 tsk kanel
* 1 dl russin
* 0,5 dl ströbröd
* 75 g mandlar (eller andra nötter, till exempel hasselnöt eller pekannöt)

Apfelstrudel – så här gör du:

Se bilder på de olika stegen längre ner.

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Skala äpplen och ta bort kärnhusen. Skiva dem tunt. Tips: använd en matberedare för att snabbt skiva äpplena och för att se till att de blir tillräckligt tunna, då blir de godare.
  3. Blanda äppelskivorna i en skål med resten av ingredienserna till fyllningen: socker, kanel, russin, ströbröd och nötterna som du hackat.
  4. Ta ut den färdiga smördegen från kylen precis när du ska sätta igång med själva Apfelstrudeln, om den får ligga framme för länge blir den lätt för mjuk. Rulla ut degen på köksbänken eller på ett bakplåtspapper, förslagsvis på det papper som följer med degen.
  5. Pensla hela ovansidan med smält smör. Bred ut fyllningen på den ena långsidan och rulla ihop en bit i taget till en rulle.
  6. Pensla rullen med smör i takt med att du rullar den, så även hela undersidan av degen täcks av smör. Stäng båda ändarna och lyft över rullen på en plåt (tips: när du gör sista rullningen, rulla över den till plåten). Pensla den övre delen av rullen med smör och grädda Apfelstrudeln i nedre delen av ugnen i  45-50 minuter.
  7. Låt äppelstrudeln svalna lite och pudra florsocker över.

Servera sen med grädde, vaniljsås eller vaniljglass.

Så gott och extra lyxigt med äpplen när man varit på platsen var de plockats.

Mjölkfri Apfelstrudel?

Om du vill göra din äppelstrudel mjölkfri så går det bra och är väldigt enkelt. Bara ett par saker du behöver tänka på.

  • Se till att smördegen du köper är mjölkfri
  • Byt ut smöret mot flytande Milda
  • Servera med en mjölkfri vaniljsås, till exempel Oatlys havre eller Alpros soya.

Göra egen smördeg till Apfelstrudel?

Det är fullt möjligt och det finns enkla recept på smördeg. Men om du vill ha den där goda smördegen som serveras på bra konditorier är det svårare och tar längre tid.

Ifall du vill göra egen smördeg så gör du degen på:

  • 4 dl mjöl
  • 1 krm salt
  • 20 g smör (alternativ: 2 msk matolja)
  • 1,25 dl vatten
  • 1 ägg (valfritt, om du inte vill ha i ägg kan du använda lite mindre mjöl och lite mer vatten)

Blanda ihop allt med händerna tills du får en smidig deg som är lätt att jobba med. Kavla sedan ut degen på en omjölad köksbänk. Kavla tills den blir väldigt tunn, 40 x 45 cm. Gör sedan apfelstrudeln enligt receptet ovan


Läs också mitt recept på flammkuche – som är en annan rätt du kan hitta i Österrike.

Ibland har man tur. Det hade jag för ett par månader sen.

Det var i somras som jag sprang på Maja som hastigast på ett event i Stockholm. Hon var där med Peppe och jag hade även lyssnat på deras gemensamma podcast Det kommer att bli bra. Sen dess har jag följt Majas nyhetsbrev och så av en händelse tävlade hon ut fem stycken coachingsamtal – som jag vann. Det kändes nästan overkligt. Tänk att det kan vara värt att läsa nyhetsbrev!

Vi har nu haft alla fem samtal (online) och alltså, det hade inte kunnat komma lägligare. I september-oktober gick jag runt med så mycket framtidsångest och stress i min kropp. Nu liknar jag mer en lugn och trygg Buddha. Och vilka insikter jag kommer fram till under våra samtal.

Trots att hennes jobb inte är att ge alla svar eller komma med lösningar (hennes jobb är att ställa rätt frågor) så har flera av hennes ord fastnat hos mig. Jag har fått ett par intressanta övningar, hemläxor och vettig input. Och bara att ha någon som utifrån och helt fokuserat under en timma lyssnar på vad jag har att säga. Aldrig hade jag kunnat tro att det skulle ge mig så mycket.

Vi har fokuserat på mitt företagande mestadels, men det hänger också mycket ihop med vem jag är och vart jag vill. Helt plötsligt blev allting lite tydligare, och lika plötsligt dök jobberbjudanden upp som passade in i exakt det jag var ute efter.

En sak jag verkligen ville göra under 2019 var att ha ett kontor att gå till. Det har jag nu. Exakt här har jag suttit idag.

Alltså jag minns att jag läste om det hos Peppe också, hur det började hända saker, eftersom hon anlitade Maja som coach. Och jag tänkte häftigt men det kanske dröjer ett tag innan man ser någon effekt.

Nu tror jag ju inte på law of attraction eftersom det är ren bullshit. Och jobberbjudandena hade kanske kommit ändå. Men besluten jag tagit och känslan i mig, den är tack vare coachingen. Jag vet att jag i framtiden kommer vilja göra detta igen och tror att många skulle må bra av det (kanske framför allt för att släppa negativa tankar och må bättre med sina liv).

Jag är övertygad om att någon utifrån kan hjälpa en att ändra sitt tankemönster, och att ta tag i saker. Komma framåt. Hitta vad det är man vill pyssla med, eller bara få en att se annorlunda på sin situation.

Om du vill läsa mer om Majas coaching kan du göra det på hennes hemsida grandnord.se – och håll utkik, kanske tävlar hon ut fler tillfällen framöver.

Om jag hade fått plugga utomlands igen…

Då hade jag valt ett mer exotisk land. Exotiskt i den bemärkelsen att de pratar ett främmande språk. Något annat än engelska. Ett språk som jag inte skulle ha lärt mig oavsett. Kanske Spanien, Tyskland, Italien eller någonstans i Sydamerika. Jag har läst både lite tyska och spanska i skolan och när jag besöker länder där de pratar språket kan jag inte låta bli att tänka hur otroligt häftigt det skulle vara att ha ett tredje språk. Nu, i och med att jag bor i Helsingfors, får finskan mest fokus. Och även om det också känns coolt att lära sig, så är användningsområdet lite mindre (om än viktigare för mig just nu).

Tyska är väl egentligen det språk som jag verkligen haft chans att lära mig. Först under 4 år i grundskolan. Sen när jag bodde i München. Och nu när jag vet hur det är att lära sig ett språk som finska kan jag känna att det skulle varit hur enkelt som helst att få plugga tyska. Damn it, varför inser man alltid sånt lite försent?

Förutom München så erbjuder EF också utlandsstudier i Berlin.

I München lärde jag mig inte mycket tyska den där våren 2014, men jag lärde mig allt jag kan om sökoptimering, mycket om fotboll och att dricka öl på riktigt. 

Och apropå drömmar. Om jag hade fått vara 18 och just-tagit-student igen… Då hade jag åkt iväg som au pair ett tag, det verkar också vara en sån upplevelse man aldrig glömmer. Min mamma har alltid sagt att hon skulle kunna vara “mormor-au pair”, det kanske jag kan göra när jag är 70+?

Och om jag och min kille inte blir allt för bekväma i Helsingfors… Så hoppas vi båda på någon typ av utlandsäventyr framöver igen.

Det kan ju tyckas lite deppigt att kolla igenom den där listan med mål man skrev i början av året när året har gått och man ser alla de där målen som aldrig uppnåddes. Det är lätt att känna sig ganska misslyckad.  Kanske uppgiven. Det är ingen idé, nu orkar jag inte sätta fler mål.

Varför lyckas man år efter år sätta upp mål man aldrig fixar?

Jag har kikat på mina planer för 2018 och känner inte alls för att stoltsera med allt jag åstadkom – eftersom det var fler saker jag inte fixade. Men det är egentligen ganska dumt att stirra på på den där deppiga listan och väldigt mycket bättre att fokusera på vad året faktiskt var.

Det var ett fantastiskt år.

Och allt det här har gett mig nya insikter. Som jag skrev på min Instagram för ett tag sedan. Inför 2019 ska jag försöka lyssna lite mer realistiskt till mitt inre. Och inte tro att jag ska vara Den Optimala Supermänniskan Som Gör Allt om ett år.

Mål för 2019 – med hjälp av Warren Buffet

I år kommer mina mål se annorlunda ut. Coachen jag haft under vintern, Maja, tipsade nämligen om Warren Buffets teori för att sätta mål:

  • Lista 25 mål för året.
  • Välj ut de 5 viktigaste.
  • Placera resten på en saker du absolut inte får göra-lista.

Så de här 25 hetsiga målen som rubriken syftar på är i själva verket bara 5 mål för året, och 20 saker jag inte, ABSOLUT INTE, får göra. Teorin menar alltså på att de där tjugo sakerna man också vill göra kommer ta fokus från det man verkligen vill upp nå.

Jag tror på att hitta fokus och inte försöka göra allt. Eller, snarare är det ganska exakt vad 2018 lärde mig.

Mina mål för i år

Vad mina mål för 2019 handlar om är 1. bloggen och 2. omsättning. Utanför företaget har jag träningsmål och lite mer mjuka målsättningar som att börja laga mat och ha ett strukturerat hem (tänk KonMari, något in något annat ut, less is more osv.).

Det här året börjar också med en helt annan stabilitet än vad jag haft tidigare. I veckan börjar jag ett stort jobbuppdrag som kommer få mycket fokus och tack vare det kommer jag kunna tacka ja bara till de roligaste jobbuppdragen utöver det.

Andra tankar jag har är att fortsätta resa med eftertanke, shoppa med eftertanke (bilderna här är tagna i mars förra året, men har på mig exakt samma kläder nu) och gärna second hand, prioritera nära och kära och de relationer som ger mer än de tar.

Vill också omvandla jämförelse till inspiration och strunta i vad andra tycker. Det kanske inte är uppenbart, men jämförelsen och oron över vad andra tycker är ganska närvarande. Jag har alltid tänkt att det nog kommer försvinna i och med att man blir lite äldre och så, vad tror ni?

Såhär ofta som jag varit i Gällivare det senaste året var jag knappt när jag först flyttade hemifrån och pluggade i Jönköping. Jag var här under påsken, i somras, och så nu, i januari. Den här gången mycket tack vare de billiga tågbiljetterna. Och jag gillar att åka upp hit, vill gärna göra det såhär ofta. Men jag vet också att det kommer kräva att jag flyger ibland. Att åka en natt på färja + en natt på nattåg är lite slitigt, och tar tid. Skulle gärna ta nattåget till norra Finland och sen en buss, men därifrån går inte några bussar smidigt – måste kolla vad för alternativ som finns.

Både min pappa och min mormor bor kvar här i Gällivare. Och både min mamma och bror är duktiga på att åka hit från Göteborg, de har båda varit här nu också. Så när vi är här blir det många goda middagar och långa samtal. Mormor berättar alltid galna historier från förr, och min pappa och bror diskuterar alltid politik. Min paradgren är att argumentera mot allt de säger, och sedan använder jag deras argument i diskussioner med andra (men det vet de inte om).

Men nu var det ju inte det vi skulle prata om. Mormor bjöd nämligen på renkok till lunch, precis som förra påsken, och kladdkaka med alla skogens bär till efterrätt (blåbär, hjortron och jordgubbar). På finsate porslinet.

Koppen är Arabias Valencia och den vackraste jag vet. Tillverkad på den tiden då de handmålades. Läste att det inte längre blev lönsamt 2002 och sen dess har dessa koppar och tallrikar ett antikt värde.

Och ja, det är sen jag flyttat till Finland och blivit så omringad av Arabia och Iittala som jag lärt mig uppskatta det.

En annan urmysig grej att göra är att kolla på gamla bilder. Och mormor har massor av diabilder från när mamma och min moster och morbror var små. Morfar, som gick bort när jag var liten, var dessutom ganska intresserad av foto och hade en Leica-kamera.

Så vi ställde upp duken och slog igång den gamla maskinen.

Semester på Gotland. Mamma längst till höger, så söta kläder!

Moster och morfar.

Och så som en skoter såg ut då.

Gillar den lilla bebis-ryggstolen.

Tänk om de hade vetat då att en dag många år senare kommer någon att sitta och beundra dessa bilder och skriva om dem på en plats där hela världen skulle kunna se dem. Jag hoppas att jag kommer ta sånna bilder som någon en dag kommer vilja se tillbaka på.

Åh. Är så glad att jag åkte hit just nu. Ljuset är MAGISKT. Det är bara några få timmar av dagsljus, mellan 10-13, men det är det absolut vackraste ljuset. Och det kommer snabbt tillbaka nu, solen går upp allt tidigare och ner allt senare (20 minuter senare solnedgång bara sen jag kom hit i tisdags), den måste hinna i fas till sommaren när den ska lysa dygnet runt.

Dessutom älskar jag snön. Älskar älskar älskar snö. Faktum är att jag nog egentligen är mycket mer en vinterperson. Känns lite som om snön är en del av min själ, det är så jag vuxit upp. Somrarna här var inte mycket till sommar och känslan av den här kylan, jag vet inte, men jag gillar den.

Under en av promenaderna jag hunnit med här under veckan tog jag med kameran. Jag, pappa och min brors kollega från England, Louise, promenerade längs med Vassaraälven. Ett av de promenadstråk jag tipsar om i min guide till Gällivare.

En jacka från någon gång när jag var tonåring. 

Kanske är jag förtjust i alla årstider (förutom södra Sverige/Finland-vintrar, de är inte mycket värda) men vintern är lätt att älska i den här staden, den här tiden. Just nu.

Jag har märkt att i takt med att man utvecklas, lär sig nya saker, och kanske till och med ändrar världsbild lite grann, så byts också ens förebilder ut. I mellandagarna såg jag alla Ingmar Bergman-dokumentärer och kände hur jag fann det, eller ja honom, inspirerande. Kanske inte allt denna man var, men delar.

I måndags klev jag på tåget och snubblade över en intervju med Fredrik Lindström i tågtidningen. Han och jag hamnade på samma färja förra vintern på väg från Åland, vi utbytte några ord och jag fick chans att se hans show senare i Helsingfors. Och ja, jag tycker typ allt han pratar om är behagligt att lyssna på. T.ex. På spåret som jag såg häromveckan hemma hos mamma eller hans nya show Helt lyriskt. 

Och när jag läste den här tidningsintervjun kunde jag inspireras av mycket.

Jag vet att jag är rakt på sak, har dåligt tålamod och är ganska bekväm. Ibland är det jättebra, ibland måste man försöka att inte låta en egenskap ta över. Och jag har antagligen massvis av fler brister som jag inte ens vet om ännu.

Här kände jag plötsligt att det finns hopp. Jag är så galet mörkrädd när jag är ensam. Eller snarare över att vara ensam hemma, när det är mörkt. Ju större och äldre hus, desto värre.

Fler som känner igen sig?

 

 

Och detta, så intressant mer än inspirerande kanske.

Jag gillar också sättet de pratar på. Och två författare som inspirerar mig är Bodil Malmsten och Lena Andersson (intervjuad i senaste Skriva-tidningen). Även Jonas Gardell har mycket vettigt att säga (han var i Skavlan igår) och kan formulera sig så himla vackert. Se serien De dagar som blommorna blommar – den är fantastisk, berörande.

Och ni vet när man sådär känner att bara fortsätt prata – jag kan lyssna på allt du säger. Så känner jag lite med alla de här.

Jag har nu publicerat flera inlägg på temat sökoptimering som innehåller grundläggande kunskap och en introduktion till vad sökoptimering handlar om. Här är de tidigare inläggen:

Det första steget var alltså att analysera nuläget, det andra steget att förstå vad det handlar om och nu ska vi gå in på tredje steget: nyckelord, sökord och sökfraser (de är egentligen bara synonymer till varandra).

Vad är nyckelord och sökfraser?

Definition: Nyckelord eller sökord och ibland används engelskans keyword.  Detta är det ord som beskriver en sajt (den här bloggen skulle kunna beskrivas med ordet “reseblogg” till exempel) eller ett inlägg, liksom temat. Men det är också det man “vill synas på” och alltså optimera sin text för. Det är inte alltid bara ett ord utan ibland en fras. Exempel: för ett inlägg kanske jag väljer sökordet “boktips” och en sökfras kan då vara “tips på böcker”. När jag optimerar för det här nyckelordet, eller sökfrasen, vill jag alltså att mitt inlägg ska dyka upp när någon googlar de orden.

Men nyckelord och sökord är inte svart eller vitt. Även om du försöker optimera för en viss fras kan det hända att folk som googlar på en helt annan fras, till exempel en synonym (i exemplet skulle det kunna vara lästips) eller något annat du nämner i din text, och ändå kommer in till dig via Google.

Var skriver man in nyckelordet?

När man sökoptimerar en sajt eller ett inlägg finns det några platser man kan försöka få med nyckelordet på, dels för att det ska vara relevant för besökaren så att den förstår vad innehållet handlar om, och dels för att Google ska förstå det. Tänk dock på att det ska vara relevant för läsaren – och antagligen kommer ditt valda sökord att dyka upp lite här och där i ditt inlägg naturligt. Men det är bra att göra det mer medvetet när man försöker sökoptimera så bra som möjligt.

Försök få med nyckelordet eller sökfrasen på följande platser: 

  • Rubrik (och url)
  • Tidigt i inlägget, gärna första stycket
  • Underrubrik
  • Metabeskrivning
  • I den löpande texten några gånger

Kom ihåg! Även om t.ex. Yoast (verktyg som hjälper dig med detta i WordPress och där du kan lägga in ditt sökord under fokusnyckelordsfras) bara ser när du använder exakta sökfrasen så är Google smartare än så. Du kan använda varianter på ordet och det är också bra att använda sig av synonymer.

Är taggar (som finns t.ex. i WordPress) de sökord man vill synas på?

Nej, det här är en vanlig missuppfattning idag. Jag tror att det var så förr, eller att man trodde att det fungerade så. Men taggarna finns till för att strukturera din sajt, och en taggsida där alla inlägg finns samlade är också en sida som kan sökoptimeras för att kunna ranka i sökresultaten.

Exempel på detta för min blogg är att jag taggar alla mina inlägg om böcker och läsning med just boktips, det här är också en av de få taggsidor jag har som får trafik från Google.

Du ska alltså inte lägga in flera taggar till ett inlägg bara för att det är sökord du vill synas på, det kommer inte hjälpa.

Kan man se vilka sökord besökarna använt?

Ja, du kan se vad folk faktiskt googlat på för att komma till din sajt eller olika inlägg. Informationen finns i Search Console. Där kan du se vilka sökord som använts för vilka inlägg. Läs mer om hur du använder Search Console här.


I kommande SEO-inlägg tänkte jag gå in på hur man hittar rätt nyckelord att optimera för.

Men tills dess öppnar jag upp för frågor! Är det något du undrar över på temat nyckelord och sökfraser som känns oklart i det här inlägget?


Söker du efter något?