Beach party

Förra veckan hände årets största event i tech- och startupvärlden. Slush. För er som inte känner till eventet kan jag berätta att det är som en nedsläckt mässa med de coolaste inbjudna gästerna. Vi snackar alltså prins Daniel, Al Gore, prins William och Martin Lau som stod på listan bland årets talare. Undrar du var namnet kommer ifrån, Slush? Det är väldigt slushy utomhus den här tiden i Helsingfors och namnet kommer helt enkelt därifrån. Inga krusiduller, väldigt finskt.

Hade jag jobbat kvar på mitt tidigare älskade jobb på Zervant hade jag fått gå på Slush i år. Det gör jag tyvärr inte och således har jag inte ännu fått uppleva detta omtalad event. Däremot så fick jag möjlighet att gå på en av alla efterfester som anordnas i samband med Slush. Och det är ju faktiskt nästan ännu bättre. Särskilt med tanke på hur extraordinärt detta beach party visade sig vara.

Beach party i Finland i november


Jasmin, jag och Tanja. Mina två närmsta exkollegor. 

Här fanns sand. Dresscode var såklart sommar och strand. Alla var barfota och det var 26 grader varmt. Hitech drinkbiljetter, en intressant ölmaskin och cocktails serverades i kokosnötter.

Det vad som händer när några av de hetaste företagen inom fintech (som kanske inte är en jättehet bransch) går ihop och fixar fest. Kanske valde det temat beach för att höja just sin hotness litegrann?

Skämt åsido. Fintech inte kanske är supersexigt, men det superspännande grejer som händer i den branschen just nu. Jag ser fram emot och uppmuntrar den här utvecklingen. Jag, med min generation, kommer inte acceptera att saker ska finnas på papper (alltifrån bokföring till kontrakt) eller att banker kräver att du kommer in för att skriva på något. Vilket ÅRHUNDRADE lever de i?! Är så sanslöst trött på banker som inte uppmuntrar en friare och mer modern livsstil. När jag försökte öppna ett företagskonto hos Handelsbanken fick jag svaret ”vi jobbar lokalt” och så ringde hen aldrig upp som avtalat.

Kära återseende med exkollegor och vänner. 

Ljuset skiftade lite och blev emellanåt väldigt rött, inte lika fotovänligt ju… ;)

Den här maskinen läste av och analyserade ditt ansikte och serverade dig öl baserat på det.

Och drinkbiljetterna? De sköttes med pineapple-pay… Hehe. Du blippade ett litet klistermärke som satt på din nametag här. 

Under någon timma pågick en podcast uppe på scenen också. Fintech Insider.

Tack Zervant och resten av gänget för en grym fest. Vi kände alla spontant att det här volleyboll-stället borde hyras oftare för fester som denna?! Särskilt i slutet på november, när det är som mest slushy och grått utomhus! En fundering som kvarstår är dock hur sjutton de städar ett sånt här ställe efteråt?! Hur städar man en halvmeter djup sand liksom? Vad tror ni?

Midsommarhelgen, bland blommor och bubbel med familj och vänner

Min midsommarafton började i Örgryte hemma hos mamma och slutade på Hisingen tillsammans med Sofia. Den innehöll ungefär allt en perfekt midsommar-afton bör innehålla (inkluderat en springtur innan lunchen som inte serverades förrän klockan fyra) och såg ut ungefär såhär:

Bord dukades, pyntades med en liten midsommarstång och gästerna inväntades. 

Jag tog typ tusen selfies och visade samtidigt mamma hur man kan ta kort med min Lumix och använde mobilen som kontroll + se sig själv. Väldigt användbart. 

Koncentrerad flädersaft, en jordgubbe och cava. Det var välkomstbubblet. 

Och tillslut dök gästerna upp. Bland annat min sofistikerade bror ↓ (för er som känner honom vet att det kan sägas med lite ironi i rösten, han är ju den frispråkige liberalen som skriver ledare i SvD, och sofistikerad är kanske inte bland topp 10 ord man skulle beskriva honom som även om han visserligen uppenbarligen är skarp och kunnig).

Och min brors tjej Sandra. Hon var inte lika förtjust i kransarna som min moster kom med, utan aningen mer skeptisk. Det är inte alla som gillar det här med att ha en hel blomsteräng på huvudet, och det kan man kanske förstå.

Och ja, som sagt, min älskade moster, hon som skapat dessa konstverk till kransar, dök också upp med sin man (hifisnubben som blev korvgubbe).

När vi lyckats knäppa lite bilder så som man bör när man är så fina och allt, så blev det äntligen dags för mat. Min mage kurrade efter springturen tidigare, och desto mer när jag såg allt vad som dukades upp.

Här presenterar mor min menyn. 

Varmrökt lax, gravad lax, ägg med räkor, löjrom, västerbottensostpaj, sill och så vidare. Samt ribs som varmrätt. 

Vi sjöng också en snapsvisa, som jag fick introducera för gänget. Den heter kort och gott Minnet och är faktiskt jätterolig. Det är mina finlandssvenska vänner hemma i Helsingfors som lärt mig den. Minne, jag har tappat mitt minne, är jag svensk eller finne? Kommer inte ihåg… Och så fortsätter den :-)

När jag hade hunnit äta lite, dricka mitt bubbel och en liten nubbe så var jag tvungen att lämna det trevliga sällskapet. Hade dock redan hunnit skratta så magen gjorde ont och hade gärna stannat kvar med min älskade familj, men det var helt enkelt dags för nästa midsommarfirande.

Sofia plockade upp mig och vi körde till Hisingen där ett partytält, långbord och ett gäng glada väntade med mat och goda drycker. Så där fortsatte vi kvällen med klassiska lekar och trevliga stunder, och ännu mer skratt – göteborgare är ju liksom bra på sånt, att vara roliga.

Hur tjusig var inte min pingla till vän?

Mer sånt där som hör midsommar till. 

Här hade snapsvisorna till och med laminerats. Så när man hänger med ingenjörer antar jag, hehe.

En av lekarna. Vet ni hur svårt det är att spika när man bara får slå ett slag åt gången? Spiken rörde sig inte en millimeter när jag slog… 

Förutom kött grillades mängder av halloumi och grönsaker, gott!

Och vi var imponerade av det tjusiga partytältet och allt pynt – jag menar, till och med ljusslingor! De var vi tacksamma för när mörkret kröp sig på och vi trotsade den svala kvällen och stannade utomhus tills det blev dags att gå hem.

Försökte också fånga mig och Sofia i samma bild med en selfie, men det är fasen inte helt enkelt med det här objektivet, som ni ser. Det är ju ett fast objektiv, som redan är ”inzoomat” och var specialité är ett riktigt bra skärpedjup.

Vi avrundade faktiskt kvällen ganska tidigt och klockan två somnade vi hemma hos Sofia, jag på soffan. Himla mysigt med sleepovers med sina vänner.

Följande morgon serverades detta framför Nyhetsmorgon:

Dör så perfekt. Och en bra start på en lite seg midsommardag. Vi hängde kvar i soffan en stund, hängde på gräsmattan, och senare hemma hos mig för att äta rester, och promenerade även lite i solskenet. Bra dag, och bra midsommarhelg! ♥

Summer forever

Fredagkväll och sommarfest med jobbet. Jag vet inte hur era jobbfester är, men våra är alltid sjukt bra. Vi började med amazing race på dagen och kvällen med middag efterföljt av klubb tog liksom aldrig slut.


En del av den poster jag designade till festen, vi brukar göra det och printa och hänga upp på kontoret!

Det blev en sån där kväll då man inte tittar på klockan och varje sekund är liksom perfekt. Skrattar tills magen gör ont, shottar vodka, berättar hemligheter, dansar med folk på sätt som utan kvällens dimma skulle vara helt galet, och ser solen gå upp när man är nästan hemma. En kväll som man dagen efter minns i sekvenser som en efter en gör sig påminda. Just det, herregud. Jag gillar kvällar som dessa och kanske särskilt eftersom de händer mer sällan.

Idag har jag mest ägnat mig åt netflix för något annat hade inte varit möjligt. Jag bangade volleyboll med vännerna på Drumsö (Drumsö kändes liksom så himla långt bort från Hagalund idag) och har istället blivit sjukt bortskämd av min kille. Han fixade supersmoothie till frukost i ett försök att återställa balansen i kroppen och bomba den med vitaminer och nyttiga kalorier. Sen lagade han kycklingburgare till middag.

Och ångesten då? Ganska mild. Som alltid inte för något som hände kvällen innan utan mer för meningslösa saker i allmänhet. Typ vem är jag som inte hänger med coola vänner på coola terasser när det är sommar utanför dörren? Men jag glömmer det lika fort igen. Man får ju faktiskt göra exakt vad man vill oavsett väder och veckodag.

Och åh vilken fin fredag det var.

Valborg 2017 // ännu en nästan magisk vappu i Finland

Valborgsmässoafton i Helsingfors – en oförglömlig kväll

När det blev söndag hade jag inte några förväntningar. Förra året (bright like glitter, bubbly like champagne) var som en saga plockad ur en dröm. Jag tänkte liksom att man bara får ett visst antal fina Valborgshelger i sitt liv. Icke-existerande förväntningar är ju i och för sig alltid en bra start. Och kanske var det därför som de där åtta timmarna på de några kvadratmetrarna verkade gå så himla snabbt och att det trots allt blev en sån där kväll som man inte riktigt ville skulle ta slut. En sån där kväll då skrattet gjorde ont i magen och livet kändes rätt fint.

En sån där kväll som följdes upp av en första maj-dag med picknick i parken, fint väder och brunch hos Jas, med minnena och skämten från kvällen innan som då och då bubblade upp.

Och här kommer några, eller ganska många (som det blir när man råkar ta 500 stycken under några timmar), bilder från valborgskvällen.

Regnet gav upp tillslut och vi kunde skåla in Valborgskvällen i lugn och ro.

Och jag tror måste låta bilderna tala för kvällen och lite för sig själva. För vi lyckades fånga några bra stunder med min lilla Lumix.

Vi flydde tillsist kylan utomhus, för värmen inne hos Alexandra. En pytteliten (men väldigt mysig) lägenhet, men ni vet ju vad de säger, finns det hjärterum… 

Det blev lite pajer och lite knytkalas. 

Kylskåpsfönstret, fungerade fint tills en öl råkade bli lite klämd.

Jas dumpade sin hatt för finare hårpynt. 

Värdinnan bjuder på bubbel.

Valborg handlar faktiskt mest om bubbel och det kan man ju inte klaga på.

Och champagne om man har tur, det hade vi.

Tänk att man skulle få chans att ta på sig studentmössan igen, det trodde jag inte den där studenten för sju år sedan. 

Party table.

Och om du någonsin undrat över vilken partyhöjare såpbubblor kan vara så kan jag låta de här bilderna förklara just det. 

Puss!

Ain’t no party utan shots. 

Och limbo är ju också en ganska bra grej. Det såg mycket lättare ut än vad jag tror det var, tänkte jag och nöjde mig med att låta de andra mer tävlingsinriktade ta upp kampen om nattens limbomästare.

Det här med att fånga människor som rör sig snabbt på bild, jag har inte kommit dit ännu i mitt fotograferande. 

Natten tog slut (någon gång vid 3-4) och jag vaknade upp efter cirka fem timmars sömn. Solen sken och det fanns bara en sak att göra: packa picknick-väskan (som i mitt fall endast bestod av en öl och en apelsin, but still) och åka in till Kaisaniemi-parken. Samtidigt som jag tog mitt trötta jag till bussen så tänkte jag att kanske beror bra och dåliga kvällar och fester inte så mycket på omständigheterna, men snarare på människorna. För vilket gäng alltså, så himla fina och så himla roliga. Jag är så himla tacksam över att den här lilla familjen välkomnat mig i sitt gäng och att jag får uppleva helger som dessa! Himla himla himla, precis så.

Tack ♥

Allt det där som en girls’ night out bör innehålla

I fredags bjöd en av mina kollegor in till tjejkväll hemma hos sig i sin nya lägenhet. Och efter den eminenta kvällen känner jag mig återigen lyckligt lottad och oerhört tacksam över denna gudagåva till kollegor. Jag måste också säga att jag gillar att ha så många äldre fantastiska kvinnor i min omgivning. Jag är egentligen van att alltid vara den yngsta och tror ärligt talat åldersångesten kommer slå mig den dagen jag märker att det plötsligt finns massor med yngre talangfulla girls överallt runt omkring mig. Men, jag hoppas också att jag den dagen sitter på samma erfarenhet och trygghet som jag idag ser upp till hos alla som är några år äldre.

Hur som helst, ungefär såhär såg kvällen ut.

Det var så tjusigt uppdukat när vi kom ut till ön där värdinnan bor. På varje plats fanns dessutom ett antal prylar och utifrån dessa skulle du hitta just din plats.

En lonkero och en bil, hmm…? 

Min plats var inte särskilt svår att hitta. En jordglob, en kamera och en nyckelring från Åre som representerar min svenskhet och ursprung från ”svenska fjällen”. Fanns också ett litet citat som skulle passa in, mitt var keep calm and live your dreams. Yes yes, jag försöker.

Så redan innan maten serverats hade hon lyckats imponera på oss. Tycker det är så fint med människor som gör det där lilla extra. Och A är verkligen en sjukt bra party planner, det visade hon redan när vi hade Oktoberfest på jobbet (den där kvällen som slutade med en bitchslap, om ni minns).

Sen blev det dags för mat och herregud. Ni vet den typen av människor som alltid lagar så att maten precis räcker till alla? Den här donnan A är inte alls så, snarare motsatsen, och jag gillar sånna typer ;) Det var all möjlig plockmat, alltifrån serrano och spansk omelett till härliga sallader, hummus och hembakat bröd. + en magisk efterrätt bestående av hallonchokladkaka med vaniljglass.

Till alltihop blev det lite olika goda drycker och i takt med att glasen fylldes på så blev konversationerna allt mer och mer intressanta. Till slut var vi på den nivån att det utbrasts ”oh god, vi behöver bubbel!” – när någon säger det säger man ju inte gärna emot. Det var dock en viss person som lite för upprört tog emot glaset, med lite för mycket kraft… Inget kalas utan kras och herregud vad vi skrattade. Det bara gick av liksom.

Timmarna flög fram och tanken var att vi skulle ta oss in till stan. Men ni vet, man har ju alltid så trevligt när man är hemma hos någon med ett gäng bra typer med bra samtal. Så klockan hann bli någonstans runt 01 innan vi ringde en taxi och drog in till stan i jakt på en trevlig bar. Vi hamnade på Putte’s och där fortsatte den dimmiga kvällen ända tills de stängde. Någon fortsatte på efterfest, själv tog jag bussen hem och kröp ner bredvid Mumin strax innan klockan slog fyra och gissa om han skrattade åt mig nästa morgon för att jag tidigare under kvällen smsat ”jag blir inte så sen ikväll”.

Det var en bra kväll, det var det. Den innehöll ungefär allt det där som en girls’ night out bör innehålla, skratt, tårar, djupa samtal och helt sjuka samtal, någon shot och till och med litelite dans. Och ja, ganska få timmars sömn – för det hör ju också till.

Nyårshelgen och dess magi

Nyår alltså. Det var någon gång i höstas som jag kom och tänka på hur jag önskade få fira min nyårshelg. Så jag slängde iväg ett sms till mina bästisar i Sverige och föreslog att vi skulle fira ihop. Nyårsafton alla tillsammans, jag kunde inte tänka mig ett bättre sätt att börja ett nytt år på. Det var så pass tidigt att inga nyårsplaner ännu hunnits smidas och den där kvällen före den 31:a december möttes vi alla upp i lilla Herrljunga hemma hos Frosten, jag, mina fem bästisar och några av våra bättre hälfter (+ en bebis).

nyar-i-herrljunga

nyar-i-herrljunga-2

Det hade egentligen kunnat vara vilken helg som helst, det är alltid lika fint när vi alla träffas och bara hänger. Men att det var nyårshelg gjorde det såklart lite extra magiskt.

Vi pyntade hela huset, planerade det sista med maten som värdinnan redan förberett till minsta perfekta detalj. Jag ringde henne en dryg vecka innan nyårsfesten och undrade om vi skulle styra upp något inför nyårsmiddagen… Frost som numera har en liten knodd på höften under merparten av dygnets vakna timmar svarade något i stil med att det blir nog något enkelt och att vi är ju inte så noga du vet.

Menyn presenterades sedan enligt följande och jag kände mest, det finns cirka ingenting enkelt över detta i min värld:

nyar-i-herrljunga-3

Årets roligaste stavfel var missen Emma råkade göra men som inte längre finns kvar på menytavlan: tenderlion. Hade varit en himla huvudrätt att servera va. 

Och det blev så bra. Godaste jäkla nyårsmiddagen någonsin. Sammansättningen, uppläggningen, smakerna. Oh my, Emma Frost – you know your shit (vilket är alltifrån matlagning, pyssel och heminredning till pengar och aktier!). Vi njöt av en lång middag som lagades allt eftersom mellan de olika rätterna, samtidigt som vi också pratade om årets minnen, alltifrån de mest pinsamma och roligaste till de finaste och bästa resorna.

Middagen bestod egentligen av 2 olika förrätter (chips med creme fraiche, löjrom och rödlök, och två olika chevice), varmrätten (oxfilé med potatis- och jordärtskockspuré och kantarellsås). och avslutningsvis en dessert (pannacotta med blåbärsmousse) som vi precis han avnjuta innan vi drog på våra jackor och klev ut i de små regndropparna för att snabbtsnabbt skåla in det nya året.

nyars-meny

nyar-i-herrljunga-4

nyar-i-herrljunga-5

nyar-i-herrljunga-6

nyar-i-herrljunga-7

nyar-i-herrljunga-grupp

När vi stod ute i regnet och inväntade tolvslaget försökte vi tända några tomtebloss också (såklart inga fyrverkerier, det är alldeles för 2006) men regnet överbemästrade oss. Någon kom på den eminenta idén om tomtebloss inomhus – ”är det inte vad de är till för?” Jag vet inte, vi tog några bilder och sen lämnade vi fula brännmärken i Emmas fina bord. Nu kommer de för alltid att minnas vår magiska kväll och vad vore väl möbler utan lite karaktär?

nyar-i-herrljunga-8

img_0371-konfliktkopia-fo%cc%88r-emma-frost-2017-01-02

Så var det plötsligt 2017. Det blandades ihop aperol spritz och plockades fram lekar. Musikquiz, rit-utmaningar och ”med andra ord”. Dessutom briljerade jag på charader till den grad att jag funderar på om jag inte skulle ta och göra ett karriär-skifte?

När klockan blev 3 var det som om det gick upp för oss alla att vi nog blivit äldre med åren. Vår studietid i Jönköping blev plötsligt väldigt avlägsen och sängen väldigt lockande. Vi var alla nöjda med en fin nyårsafton och somnade gott i sängar, på soffor och på luftmadrasser.

Och nu ser vi alla fram emot det här nya året, 2017.

nyar-i-herrljunga-99


Ps. Om du inte vill missa några inlägg eller spara inlägg du gillar så får du gärna följa mig på Bloglovin’ eller gilla min Facebook-sida.