Midsommarhelgen, bland blommor och bubbel med familj och vänner

Min midsommarafton började i Örgryte hemma hos mamma och slutade på Hisingen tillsammans med Sofia. Den innehöll ungefär allt en perfekt midsommar-afton bör innehålla (inkluderat en springtur innan lunchen som inte serverades förrän klockan fyra) och såg ut ungefär såhär:

Bord dukades, pyntades med en liten midsommarstång och gästerna inväntades. 

Jag tog typ tusen selfies och visade samtidigt mamma hur man kan ta kort med min Lumix och använde mobilen som kontroll + se sig själv. Väldigt användbart. 

Koncentrerad flädersaft, en jordgubbe och cava. Det var välkomstbubblet. 

Och tillslut dök gästerna upp. Bland annat min sofistikerade bror ↓ (för er som känner honom vet att det kan sägas med lite ironi i rösten, han är ju den frispråkige liberalen som skriver ledare i SvD, och sofistikerad är kanske inte bland topp 10 ord man skulle beskriva honom som även om han visserligen uppenbarligen är skarp och kunnig).

Och min brors tjej Sandra. Hon var inte lika förtjust i kransarna som min moster kom med, utan aningen mer skeptisk. Det är inte alla som gillar det här med att ha en hel blomsteräng på huvudet, och det kan man kanske förstå.

Och ja, som sagt, min älskade moster, hon som skapat dessa konstverk till kransar, dök också upp med sin man (hifisnubben som blev korvgubbe).

När vi lyckats knäppa lite bilder så som man bör när man är så fina och allt, så blev det äntligen dags för mat. Min mage kurrade efter springturen tidigare, och desto mer när jag såg allt vad som dukades upp.

Här presenterar mor min menyn. 

Varmrökt lax, gravad lax, ägg med räkor, löjrom, västerbottensostpaj, sill och så vidare. Samt ribs som varmrätt. 

Vi sjöng också en snapsvisa, som jag fick introducera för gänget. Den heter kort och gott Minnet och är faktiskt jätterolig. Det är mina finlandssvenska vänner hemma i Helsingfors som lärt mig den. Minne, jag har tappat mitt minne, är jag svensk eller finne? Kommer inte ihåg… Och så fortsätter den :-)

När jag hade hunnit äta lite, dricka mitt bubbel och en liten nubbe så var jag tvungen att lämna det trevliga sällskapet. Hade dock redan hunnit skratta så magen gjorde ont och hade gärna stannat kvar med min älskade familj, men det var helt enkelt dags för nästa midsommarfirande.

Sofia plockade upp mig och vi körde till Hisingen där ett partytält, långbord och ett gäng glada väntade med mat och goda drycker. Så där fortsatte vi kvällen med klassiska lekar och trevliga stunder, och ännu mer skratt – göteborgare är ju liksom bra på sånt, att vara roliga.

Hur tjusig var inte min pingla till vän?

Mer sånt där som hör midsommar till. 

Här hade snapsvisorna till och med laminerats. Så när man hänger med ingenjörer antar jag, hehe.

En av lekarna. Vet ni hur svårt det är att spika när man bara får slå ett slag åt gången? Spiken rörde sig inte en millimeter när jag slog… 

Förutom kött grillades mängder av halloumi och grönsaker, gott!

Och vi var imponerade av det tjusiga partytältet och allt pynt – jag menar, till och med ljusslingor! De var vi tacksamma för när mörkret kröp sig på och vi trotsade den svala kvällen och stannade utomhus tills det blev dags att gå hem.

Försökte också fånga mig och Sofia i samma bild med en selfie, men det är fasen inte helt enkelt med det här objektivet, som ni ser. Det är ju ett fast objektiv, som redan är ”inzoomat” och var specialité är ett riktigt bra skärpedjup.

Vi avrundade faktiskt kvällen ganska tidigt och klockan två somnade vi hemma hos Sofia, jag på soffan. Himla mysigt med sleepovers med sina vänner.

Följande morgon serverades detta framför Nyhetsmorgon:

Dör så perfekt. Och en bra start på en lite seg midsommardag. Vi hängde kvar i soffan en stund, hängde på gräsmattan, och senare hemma hos mig för att äta rester, och promenerade även lite i solskenet. Bra dag, och bra midsommarhelg! ♥

Summer forever

Fredagkväll och sommarfest med jobbet. Jag vet inte hur era jobbfester är, men våra är alltid sjukt bra. Vi började med amazing race på dagen och kvällen med middag efterföljt av klubb tog liksom aldrig slut.


En del av den poster jag designade till festen, vi brukar göra det och printa och hänga upp på kontoret!

Det blev en sån där kväll då man inte tittar på klockan och varje sekund är liksom perfekt. Skrattar tills magen gör ont, shottar vodka, berättar hemligheter, dansar med folk på sätt som utan kvällens dimma skulle vara helt galet, och ser solen gå upp när man är nästan hemma. En kväll som man dagen efter minns i sekvenser som en efter en gör sig påminda. Just det, herregud. Jag gillar kvällar som dessa och kanske särskilt eftersom de händer mer sällan.

Idag har jag mest ägnat mig åt netflix för något annat hade inte varit möjligt. Jag bangade volleyboll med vännerna på Drumsö (Drumsö kändes liksom så himla långt bort från Hagalund idag) och har istället blivit sjukt bortskämd av min kille. Han fixade supersmoothie till frukost i ett försök att återställa balansen i kroppen och bomba den med vitaminer och nyttiga kalorier. Sen lagade han kycklingburgare till middag.

Och ångesten då? Ganska mild. Som alltid inte för något som hände kvällen innan utan mer för meningslösa saker i allmänhet. Typ vem är jag som inte hänger med coola vänner på coola terasser när det är sommar utanför dörren? Men jag glömmer det lika fort igen. Man får ju faktiskt göra exakt vad man vill oavsett väder och veckodag.

Och åh vilken fin fredag det var.

Valborg 2017 // ännu en nästan magisk vappu i Finland

Valborgsmässoafton i Helsingfors – en oförglömlig kväll

När det blev söndag hade jag inte några förväntningar. Förra året (bright like glitter, bubbly like champagne) var som en saga plockad ur en dröm. Jag tänkte liksom att man bara får ett visst antal fina Valborgshelger i sitt liv. Icke-existerande förväntningar är ju i och för sig alltid en bra start. Och kanske var det därför som de där åtta timmarna på de några kvadratmetrarna verkade gå så himla snabbt och att det trots allt blev en sån där kväll som man inte riktigt ville skulle ta slut. En sån där kväll då skrattet gjorde ont i magen och livet kändes rätt fint.

En sån där kväll som följdes upp av en första maj-dag med picknick i parken, fint väder och brunch hos Jas, med minnena och skämten från kvällen innan som då och då bubblade upp.

Och här kommer några, eller ganska många (som det blir när man råkar ta 500 stycken under några timmar), bilder från valborgskvällen.

Regnet gav upp tillslut och vi kunde skåla in Valborgskvällen i lugn och ro.

Och jag tror måste låta bilderna tala för kvällen och lite för sig själva. För vi lyckades fånga några bra stunder med min lilla Lumix.

Vi flydde tillsist kylan utomhus, för värmen inne hos Alexandra. En pytteliten (men väldigt mysig) lägenhet, men ni vet ju vad de säger, finns det hjärterum… 

Det blev lite pajer och lite knytkalas. 

Kylskåpsfönstret, fungerade fint tills en öl råkade bli lite klämd.

Jas dumpade sin hatt för finare hårpynt. 

Värdinnan bjuder på bubbel.

Valborg handlar faktiskt mest om bubbel och det kan man ju inte klaga på.

Och champagne om man har tur, det hade vi.

Tänk att man skulle få chans att ta på sig studentmössan igen, det trodde jag inte den där studenten för sju år sedan. 

Party table.

Och om du någonsin undrat över vilken partyhöjare såpbubblor kan vara så kan jag låta de här bilderna förklara just det. 

Puss!

Ain’t no party utan shots. 

Och limbo är ju också en ganska bra grej. Det såg mycket lättare ut än vad jag tror det var, tänkte jag och nöjde mig med att låta de andra mer tävlingsinriktade ta upp kampen om nattens limbomästare.

Det här med att fånga människor som rör sig snabbt på bild, jag har inte kommit dit ännu i mitt fotograferande. 

Natten tog slut (någon gång vid 3-4) och jag vaknade upp efter cirka fem timmars sömn. Solen sken och det fanns bara en sak att göra: packa picknick-väskan (som i mitt fall endast bestod av en öl och en apelsin, but still) och åka in till Kaisaniemi-parken. Samtidigt som jag tog mitt trötta jag till bussen så tänkte jag att kanske beror bra och dåliga kvällar och fester inte så mycket på omständigheterna, men snarare på människorna. För vilket gäng alltså, så himla fina och så himla roliga. Jag är så himla tacksam över att den här lilla familjen välkomnat mig i sitt gäng och att jag får uppleva helger som dessa! Himla himla himla, precis så.

Tack ♥

Allt det där som en girls’ night out bör innehålla

I fredags bjöd en av mina kollegor in till tjejkväll hemma hos sig i sin nya lägenhet. Och efter den eminenta kvällen känner jag mig återigen lyckligt lottad och oerhört tacksam över denna gudagåva till kollegor. Jag måste också säga att jag gillar att ha så många äldre fantastiska kvinnor i min omgivning. Jag är egentligen van att alltid vara den yngsta och tror ärligt talat åldersångesten kommer slå mig den dagen jag märker att det plötsligt finns massor med yngre talangfulla girls överallt runt omkring mig. Men, jag hoppas också att jag den dagen sitter på samma erfarenhet och trygghet som jag idag ser upp till hos alla som är några år äldre.

Hur som helst, ungefär såhär såg kvällen ut.

Det var så tjusigt uppdukat när vi kom ut till ön där värdinnan bor. På varje plats fanns dessutom ett antal prylar och utifrån dessa skulle du hitta just din plats.

En lonkero och en bil, hmm…? 

Min plats var inte särskilt svår att hitta. En jordglob, en kamera och en nyckelring från Åre som representerar min svenskhet och ursprung från ”svenska fjällen”. Fanns också ett litet citat som skulle passa in, mitt var keep calm and live your dreams. Yes yes, jag försöker.

Så redan innan maten serverats hade hon lyckats imponera på oss. Tycker det är så fint med människor som gör det där lilla extra. Och A är verkligen en sjukt bra party planner, det visade hon redan när vi hade Oktoberfest på jobbet (den där kvällen som slutade med en bitchslap, om ni minns).

Sen blev det dags för mat och herregud. Ni vet den typen av människor som alltid lagar så att maten precis räcker till alla? Den här donnan A är inte alls så, snarare motsatsen, och jag gillar sånna typer ;) Det var all möjlig plockmat, alltifrån serrano och spansk omelett till härliga sallader, hummus och hembakat bröd. + en magisk efterrätt bestående av hallonchokladkaka med vaniljglass.

Till alltihop blev det lite olika goda drycker och i takt med att glasen fylldes på så blev konversationerna allt mer och mer intressanta. Till slut var vi på den nivån att det utbrasts ”oh god, vi behöver bubbel!” – när någon säger det säger man ju inte gärna emot. Det var dock en viss person som lite för upprört tog emot glaset, med lite för mycket kraft… Inget kalas utan kras och herregud vad vi skrattade. Det bara gick av liksom.

Timmarna flög fram och tanken var att vi skulle ta oss in till stan. Men ni vet, man har ju alltid så trevligt när man är hemma hos någon med ett gäng bra typer med bra samtal. Så klockan hann bli någonstans runt 01 innan vi ringde en taxi och drog in till stan i jakt på en trevlig bar. Vi hamnade på Putte’s och där fortsatte den dimmiga kvällen ända tills de stängde. Någon fortsatte på efterfest, själv tog jag bussen hem och kröp ner bredvid Mumin strax innan klockan slog fyra och gissa om han skrattade åt mig nästa morgon för att jag tidigare under kvällen smsat ”jag blir inte så sen ikväll”.

Det var en bra kväll, det var det. Den innehöll ungefär allt det där som en girls’ night out bör innehålla, skratt, tårar, djupa samtal och helt sjuka samtal, någon shot och till och med litelite dans. Och ja, ganska få timmars sömn – för det hör ju också till.

Nyårshelgen och dess magi

Nyår alltså. Det var någon gång i höstas som jag kom och tänka på hur jag önskade få fira min nyårshelg. Så jag slängde iväg ett sms till mina bästisar i Sverige och föreslog att vi skulle fira ihop. Nyårsafton alla tillsammans, jag kunde inte tänka mig ett bättre sätt att börja ett nytt år på. Det var så pass tidigt att inga nyårsplaner ännu hunnits smidas och den där kvällen före den 31:a december möttes vi alla upp i lilla Herrljunga hemma hos Frosten, jag, mina fem bästisar och några av våra bättre hälfter (+ en bebis).

nyar-i-herrljunga

nyar-i-herrljunga-2

Det hade egentligen kunnat vara vilken helg som helst, det är alltid lika fint när vi alla träffas och bara hänger. Men att det var nyårshelg gjorde det såklart lite extra magiskt.

Vi pyntade hela huset, planerade det sista med maten som värdinnan redan förberett till minsta perfekta detalj. Jag ringde henne en dryg vecka innan nyårsfesten och undrade om vi skulle styra upp något inför nyårsmiddagen… Frost som numera har en liten knodd på höften under merparten av dygnets vakna timmar svarade något i stil med att det blir nog något enkelt och att vi är ju inte så noga du vet.

Menyn presenterades sedan enligt följande och jag kände mest, det finns cirka ingenting enkelt över detta i min värld:

nyar-i-herrljunga-3

Årets roligaste stavfel var missen Emma råkade göra men som inte längre finns kvar på menytavlan: tenderlion. Hade varit en himla huvudrätt att servera va. 

Och det blev så bra. Godaste jäkla nyårsmiddagen någonsin. Sammansättningen, uppläggningen, smakerna. Oh my, Emma Frost – you know your shit (vilket är alltifrån matlagning, pyssel och heminredning till pengar och aktier!). Vi njöt av en lång middag som lagades allt eftersom mellan de olika rätterna, samtidigt som vi också pratade om årets minnen, alltifrån de mest pinsamma och roligaste till de finaste och bästa resorna.

Middagen bestod egentligen av 2 olika förrätter (chips med creme fraiche, löjrom och rödlök, och två olika chevice), varmrätten (oxfilé med potatis- och jordärtskockspuré och kantarellsås). och avslutningsvis en dessert (pannacotta med blåbärsmousse) som vi precis han avnjuta innan vi drog på våra jackor och klev ut i de små regndropparna för att snabbtsnabbt skåla in det nya året.

nyars-meny

nyar-i-herrljunga-4

nyar-i-herrljunga-5

nyar-i-herrljunga-6

nyar-i-herrljunga-7

nyar-i-herrljunga-grupp

När vi stod ute i regnet och inväntade tolvslaget försökte vi tända några tomtebloss också (såklart inga fyrverkerier, det är alldeles för 2006) men regnet överbemästrade oss. Någon kom på den eminenta idén om tomtebloss inomhus – ”är det inte vad de är till för?” Jag vet inte, vi tog några bilder och sen lämnade vi fula brännmärken i Emmas fina bord. Nu kommer de för alltid att minnas vår magiska kväll och vad vore väl möbler utan lite karaktär?

nyar-i-herrljunga-8

img_0371-konfliktkopia-fo%cc%88r-emma-frost-2017-01-02

Så var det plötsligt 2017. Det blandades ihop aperol spritz och plockades fram lekar. Musikquiz, rit-utmaningar och ”med andra ord”. Dessutom briljerade jag på charader till den grad att jag funderar på om jag inte skulle ta och göra ett karriär-skifte?

När klockan blev 3 var det som om det gick upp för oss alla att vi nog blivit äldre med åren. Vår studietid i Jönköping blev plötsligt väldigt avlägsen och sängen väldigt lockande. Vi var alla nöjda med en fin nyårsafton och somnade gott i sängar, på soffor och på luftmadrasser.

Och nu ser vi alla fram emot det här nya året, 2017.

nyar-i-herrljunga-99


Ps. Om du inte vill missa några inlägg eller spara inlägg du gillar så får du gärna följa mig på Bloglovin’ eller gilla min Facebook-sida.

Halloween på bästa sätt.

Halloween har inte varit någon stor grej för mig på många år, egentligen. Jag är inte den som har massvis av bra utklädningsoutfit i garderoben eller står redo med en briljant kostym år efter år (vem som nu gör det?) Men vilken ära att få ha en vän (tillika kollega) som är Halloween-pepp till den nivån att hon bjöd in till en fantastiskt fin Halloweenfest.

Min Halloween-outfit

Klädseln på inbjudan sa följande: spooky eller fanatasy-inspirerad. Jag valde det senare alternativet och blev en black fairy, whom you cannot trust, för att spela lite på själva högtiden och att vara något mer ”skrämmande” än bara en oskyldig älva.

Med en glittertröja från garderoben, svart kjol och inköp av glittertights, ett magiskt trollspö för älvor, ett par svarta vingar och massor av glitter och smink så var jag Halloween-redo. Jag hade till och med lösögonfransar (med glitter på såklart), det kan jag på riktigt inte minnas sist jag bar. Överträffade min egen förmåga när jag lyckades limma fast fransarna helt utan problem också.

Nu var det i och för sig inte så länge sen jag var ”utklädd”, om vi tänker på jobbets Oktoberfest för en månad sen, men det var SÅ kul att ha en hel outfit, en hel kväll, tillsammans med ett helt gäng andra utklädda.

halloween-2

Ett spöklikt & festfint hem

Tanja med sin sambo som bjöd in till festen hade dessutom lagt ner lite tid, energi och kärlek på att få till ett spöklikt och dekorerat Halloween-hem. Pluspoäng. Vi möttes av det här läskiga leendet och värdparet själva som inte var sämre. Jag fattar att de inte fick några bus eller godis-barn som knackade på deras hus, de blev förmodligen skrämda bara av åsynen av dessa två varelser genom fönstren.

Clowner & skurkar

En annan obehaglig varelse var clownen i sällskapet.

Fransmannen i vårt gäng som helt enkelt trotsade de senaste veckornas clown-händelser och det kanske är okej med tanke på att vi bara hängde inomhus. Eller ja, vi hängde inomhus tills jag och Mumin avlägsnade oss strax efter 03 och vad som hände efter det har jag ingen aning om. Straffet i kvällens vadslagning var visserligen att springa naken ett varv runt huset och vi kan ju bara hoppas att clownen inte gjorde detta någon gång runt fyra tiden i villakvarteret bland barnfamiljerna.

Och gissa vem den här hemlighetsfulla skurken är?

Ingen mindre än min kille! Tips på en otroligt snabbfixad outfit. De flesta äger en svart klädsel så bara att ta ett par gamla strumpbyxor och förvandla till en ögonmask! + ett par svarta fingervantar och valfri huvudbonad.

En trerätters Halloween-meny

Såklart måste jag visa middagen vi serverades. Den var givetvis Halloween-inspirerad och helrätt.

Förrätt

Till förrätt (missade att ta en bild på det) serverades en österrikisk rätt, en soppa med klimp-liknande mannagryns-saker i. Med tanke på kvällens tema kunde de även liknas vid ”njurar”, uuuh.

Mysfaktorn på den här dukningen? Att det var en sopsäck som agerade snygg bordsduk var det ingen som hade kunnat gissa heller.

halloween-1

Varmrätt

Till varmrätt blev det sedan följande: pumpaliknande paprikor fyllda med kycklingröra, ost och cashewnötter. Tillsammans med illgrönt ris och lite läskiga nudlar. Klockrent alltihop, och så gott!

Citronolivolja var en av de hemliga ingredienserna som gömde sig i maten och som jag verkligen gillade. Får be Mumin prova det i något rätt, jag själv lagar ju som bekant väldigt lite mat i det här hushållet. *så-sjukt-bortskämd*

Dessert

Efterrätten gjorde oss inte heller besvikna, varken till utseende eller smak.

Alltså kolla bara, en spooky gravplats serverad i ett litet glas. Det var någon sorts chokladmousse med chokladbitar i och Fazers Domino-kex (underskattade kex, till och med Marabou har gjort en version med de kexen här i Finland). Toppad med en gravsten.

Fun fact: Finlands nationaldryck

Ni som inte vet så mycket om det här nordiska landet i öst har kanske inte hört talas om Lonkero? Det är en så kallad long drink, på finskt vis. Lonkero säljs nämligen på burk och på tapp/kran (vad heter det ens?) i typ alla barer här i Finland. En ganska frisk och fräsch dryck med grape-smak. Finns förresten sedan juni i år även att tillgå på svenska Systemet, går under namnet Original Long Drink, för den som är nyfiken.

En ny dryck på marknaden, i lonkero-stil, är denna long drink från Kyrö (som är tillverkare av en ganska hipp gin). Den har smaken tranbär och rosmarin. Jag smakade den för första gången igår och blev rätt imponerad. Tips!

En mix av Halloween-skapelser

Här har vi hela sällskapet förutom den skrämmande munken som står bakom kameran. Dr. Ben Dover som ser ut som den galne professorn i grönt hår var i själva verket en proktolog… Eh, japp, tydligen ett yrke, och om ni läser namnet högt så fattar ni den något olämpliga ordvitsen. En flygkapten i rosaoranget hår. Jasmin utklädd som självaste Disney-Jasmin tillsammans med sin Aladdin. Och så Tanja som är hälften död och hälften levande med självlysande skelett-strumpbyxor.

Underbart bra humor i det här gänget för övrigt. Fick ont i magen av allt skratt under middagen. Att vi sedan fortsatt med Cards against humanity och charader bidrog inte direkt med mindre skratt. Plötsligt var klockan tre och vi tog nattbussen hem.

Så bra Halloween-fest och lördagskväll. 

/Glitterälvan som var himla trött idag och tacksam över omställning till vintertid

Jägershots, nattklubben där alla får ligga och en bitchslap.

Vid fyratiden i fredags drog vi på våra dirndls och kickade igång festen med Jägermeister. Tolv timmar senare tog vi en Uber hem från Helsingfors värsta nattklubb. När jag vaknade vid lunchtid på lördagen så snurrade allting litegrann. Och precis som det ska kännas så var det värt det.

Kvällen innehöll ett och annat, bra fest på kontoret, följt av en ofrivilligt fancy bar (baren var nog medvetet fancy men vi hamnade där ganska ofrivilligt) och avslutades ja, på den där nattklubben.

Oktoberfest dirndl

Goodiebagen som delades ut med: en pretzel, fyra centiliter jäger och en pepparkaka att hänga runt halsen (det stod zaubermaus på min, som direkt översatt betyder magisk mus, men används som typ ”sötnos”) – allt en behöver för en bra start på Oktoberfest. 

Oktoberfest på kontoret

Plötsligt förvandlades vårt kontor till en alldeles perfekt Oktoberfest, med vimplar, serpentiner, ballonger, flaggor (alla som gick i de bayerska färgerna vitt och blått) och så öl såklart. En klassisk tysk Oktoberfest-visa drog igång och musiken som strömmade ur högtalarna fick alla att ansluta sig till det festliga köket.

oktoberfest-kontoret

Vår alldeles egna österrikiska Tanja inledde alltihop med att förklara historien bakom ståhejet som utspelar sig år efter år ända sedan 1800-talet. Vi fick också lära oss att knuten på dirndlens (klänningens) förkläde kan betyda olika saker: höger sida betyder upptagen, vänster sida singel, mitten oskuld och knuten på ryggen änka. Bra att veta!

oktoberfest

Tanja, jag, Jasmin och så nere till höger ett gäng fler partysugna kollegor. 

Kvällens highlights

Låt oss ta det i kronologisk ordning. Tackolov sviker mitt minne sällan mig efter utekvällar. Så ångesten som kommer dagarna efter, har sällan eller aldrig något att göra med saker jag faktiskt gjorde under kvällen, jag tror att jag för det mesta är en trevlig typ (möjligen ännu trevligare med lite alkohol i kroppen).

Eldflugorna som ingen såg

När vi skulle åka in till stan och leta upp en tysk bar så satt vi på trappan utanför kontoret och väntade på vår taxi. Några var upptagna med att hälla upp boxvin i blåa plastmuggar, en annan messade sina vänner för att förklara att hens telefon inte alls var stulen utan att det bara var kollegor som skickat selfie på sig själva och jag? Jag upptäckte att det fanns massor av eldflugor ovanför oss, en upptäckt som gjorde mig mer än exalterad och ännu mer frustrerad när ingen annan trodde på mig eller kunde se dem pga suddigt tillstånd… Att titta på eldflugor är lite som att titta på stjärnorna, så fint och lite magiskt!

När 20 cocktails dök upp

Vår tyska bar (Rymy-Eetu) hade superlång kö eftersom vi inte var de enda som Oktoberfest-firade och vi hamnade istället på en något fancy bar. Oh my. Vi var inte i rätt sinnesstämning för en fancy bar, inte alls. Jag fattar inte ens att de släppte in oss. Runt sexton stycken var vi och när vi suttit vid ett bord ett tag bestämde vi oss för att gå vidare, vi lämnar bordet och ser plötsligt hur tjugo cocktails levereras och placeras på bordet vi just lämnade. Wait a second… Vi återvände ganska snabbt och tog tacksamt tillvara på mysteriet.

*Här skulle jag istället för nedan bild vilja inserta den gulligaste bilden någonsin på när mitt marknadsförings-team hängde/kramades på varandra och såg så extremt kärleksfulla ut att jag var tvungen att fånga ögonblicket på bild. Men en ska ju respektera integritet osv.*

oktober fest tema

Hur vi hamnade på ”The Easiest Club In The World To Get Laid”

Sen hamnade vi på en klubb i Helsingfors som har beskrivits som den nattklubb i hela världen där du har störst chans (jag repeterar: i hela världen) att få ligga. (Observera länken, det finns alltså en källa på den faktan, som också listar en klubb i Göteborg…) Don’t ask why, why som i varför vi gick dit (fast anledning är för att det faktiskt råkar vara ganska roligt att dansa där). Klubben är Milliklubi (bara namnet låter ganska lame) och är förmodligen något de flesta över 25 undviker (säger jag trots att jag bara är 24).

Fast tyvärr måste jag säga att om du är tjej och vill bli lämnad någorlunda ifred av jobbiga män så ska du nog undvika Milliklubi… Vi hade tackolov manligt sällskap som tog hand om oss (så sjukt att det ens kan vara så?!) men följande händelse gör en inte mindre förbannad för det:

Bitchslapen

Hur många gånger har det hänt er, tjejer där ute, att en främmande man plötsligt tagit tag i ditt ass? Och hur många gånger hände det på ett dansgolv? Det finns ingenting som kan göra mig så arg. Det har hänt mig cirka 2-3 gånger innan, och jag har aldrig kunnat se VEM den vidriga idioten var. En gång hände det trots att jag gick och höll min expojkvän i handen, vi passerade ett gäng killar när detta händer och jag vänder mig och börjar skälla ut alla (ansåg att det var bättre än att han inte alls skulle få höra hur hemsk han var).

I fredags hände det igen, och alltså jag kan inte beskriva hur vidrig känslan är när någon plötsligt grabbar ditt ass så jävla medvetet. Inte bara råkar passera lite lätt, utan verkligen AIMED FOR IT. Det är så jävla vidrigt. Och min reflex är att vända mig om, få syn på förövaren och slå honom allt vad jag kan i ansiktet med handflatan. Han såg svinförbannad ut, jag såg förmodligen ut som om jag skulle döda honom. Sen bad min manliga kollega honom att typ dra åt helvete (eller åtminstone lämna oss ifred, jag vet inte exakt vad han sa). Jag glömde honom och kvällen kunde fortsätta. Men den där handen på ens rumpa, den glömmer man inte och man tänker du förtjänar knappt att leva.

Ett annat bra sätt för att få killarna på dansgolvet att lämna ett gäng tjejer ifred, är att ha manliga vänner som börjar flirta med dem. Sorgligt men sant. Också ganska sorgligt att man måste repetera att jag har pojkvän men du är superrolig att dansa med och budskapet ändå inte når fram? Varför svaret ”jag har pojkvän” är så fel är förresten en helt annan story.


Men till 99% var kvällen så himla bra! Jag gillar mina party peeps till kollegor. Ett par månader kvar till nästa kalas: den årliga julfesten, som förra året slutade med årets hangover. Och ärligt talat känner jag just nu inte riktigt för att shotta någonting alls eller gå ut på en klubb igen på ett bra tag.