28 år

Fyllde år igår och när jag och min kille satt på en restaurang på kvällen fick jag ett sånt ögonblick då jag liksom såg på mitt liv utifrån. Vem är den här människan som får så fina gåvor?

Lycka, kärlek och vänskap kan ju aldrig någonsin mätas i antalet presenter eller dess värde – och det har heller aldrig varit viktigt för mig. Det var väl någon gång som ung tonåring jag började vara med när klappar och födelsedagspaket skulle köpas och fick peka ut exakt vad jag ville ha (obs: inte detsamma som att jag fick allt jag pekade på, haha). Sen ebbade det ut, rann till sist ut i sanden helt och ersattes av monetära medel (som nu när man har en egen inkomst inte heller känns lika nödvändigt längre).

Men på något sätt kändes gårdagen surrealistisk. Att få börja morgonen på stans absolut finaste hotell (ovan bild!) med en bästa vän (Kugge!) och avsluta den på stans kanske bästa restaurang (en av kvällens överraskningar).

Jag inser att det är beskrivande för livskedet i sig. Att vi är, och att jag är omgiven av: Double Income No Kids-folk. Att vi har mer pengar nu än någonsin tidigare och att det är en sån kontrast till det tidigare studentliv jag levt, följt av ett par år med bra inkomst (då jag mest sparade pengar) som sen igen följts av ett par år som ny företagare med begränsade inkomster.

Jag har länge varit väldigt medveten om hur jag spenderar mina pengar – och att lägga 150€ på ett par sneakers görs aldrig någonsin i en handvändning. Visserligen inte endast pga. pengarna, utan snarare mer kanske för att konsumtionen i sig känns orimlig och något jag ifrågasatt konstant de senaste åren.

Att spendera pengar på tjänster och upplevelser däremot, det gör jag gärna nu när jag kan. Och tydligen också människorna jag hänger med.

Tankarna drog iväg här lite. Tänkte ju mest bara uttrycka min tacksamhet över att få fylla år och all kärlek man får då.

Vi åt frukost i ett par timmar. Därefter träffade vi Tanja en stund och jobbade framför varsin dator. Men när det blev lunchdags åkte jag till gymmet. Att jobba mer än en timma kändes inte nödvändigt på sin födelsedag. Älskar dessutom att gymma mitt på dagen när det är nästan tomt, så kändes som en rimlig lyx att fortsätta dagen med.

När eftermiddagen kom väntade hemligheterna som en viss pojkvän planerat. Har ett svagt kontrollbehov som har liiite svårt att hantera att jag inte vet vad som väntar. Men kvällen blev, ja perfekt är inget bra ord, men ni vet, det blev bra. Vill berätta mer om den sen.

Det finaste med hela den här födelsedagsveckan (bestämde att om man fyller år på en torsdag får man börja fira på onsdagkväll och inte sluta förrän på söndag!) har varit att få försvinna in i bubblor med olika personer.

I onsdags var jag och Kathrin på öppning av en ny restaurang och satt i två timmar och bara pratade om allt. Frukosten med Kugge – glömde liksom bort allt annat. Kvällen med T och att få ägna oss helt åt prat och skratt och extrem lyx och inte något jobbigt alls.

Och så idag gjorde jag och Tanja vad som känns nästan förbjudet: bio mitt på dagen! Nästan ensamma satt vi två timmar i salongen och såg Frozen 2 (gudomlig och till och med bättre än sin föregångare!!). Försvann in även i den och efteråt satt vi på ett café och pratade istället för att göra annat.

Nu ska jag igen på middag med ett gäng trevliga damer. Uppskattar faktiskt också att hänga så här mycket inne i Helsingfors.