På tåget mot Vasa

Kvart över tio i morse mötte jag upp Kugge på Helsingfors tågstation. Köpte med en stor kaffe och klev på tåget. Och inte vilket tåg som helst – utan tåget mot Vasa OCH vår föreläsning!! Det ska bli ganska spännande, både att besöka Vasa och syftet med resan.

När vi kommer fram strax efter 14 tänkte vi äta en sen lunch (Kugge har redan tänkt ut ett instagramvänligt och ekologiskt café åt oss – Raawka) och kanske kika runt lite i Vasa? Jag vet inte hur mycket som finns att upptäcka men är ändå lite nyfiken.

Sneak peek på min presentation.

Just nu här på tåget är marken lite vitare än den var i Helsingfors och det faller lite lätta snöflingor. Så kanske är det ett vackert snötäckt Vasa vi får rulla in i? Påminner en hel del om Norrland och hemma. Och Vasa är ju faktiskt nästan halvvägs hem till mitt Gällivare. Det är 995 km från Helsingfors dit upp, och 423 km till Vasa – så nästan.

Det varierar dock helt klart lite i snömängd här längs vägen också…

Tack till Kugge som får agera lite fotograf här under resan. 


Har förresten haft en liten dipp i mitt försök till nya rutiner och det är som det alltid går. När en resa eller förkylning dyker upp blir det liksom ett avbrott som man inte hade räknat med. Det värsta är när de båda sker i kombination. Innan Holland blev jag förkyld och sen har allting gått lite segt efter det. Så måste tillbaka på banan nu när förkylningen försvunnit igen. Gah. Och så är det november – det hjälper ju inte liksom, inte alls.

Önska mig lycka till, kanske lite med de där rutinerna, men också för ikväll – vi hörs!

En resa till lakritshimlen

Om man tänker på Finland så tänker man kanske på Mumin (inte min kille i det här fallet, utan det där fluffiga och gosiga trollet som charmat oss sedan barnsben). Men man tänker högst sannolikt också på LAKRITS. Mmmm. Och visste ni att det finns en lakritsfestival som anordnas varje vår i Stockholm och sedan samma koncept varje höst i Helsingfors? Det var Lina som tipsade om den när jag träffade henne i Stockholm nyligen – hon är nämligen konferencier på den svenska versionen.

Choklad kommer nog alltid vara min all-time favorite (visst hade det varit en mycket roligare story? ”Jaa jag flyttade till Finland eftersom Fazer finns här – världens bästa choklad!”), men när jag plockar lösgodis händer det att några sura följer med tillsammans med några salta lakritsgodisar. Dessutom kändes hela grejen med en lakritsfestival som en ganska perfekt söndagsaktivitet. Jag och T tog med ett par nya vänner och åkte till Wanha Satama.

Lakritsfestivalen i Helsingfors


Jag letade såklart upp chokladen på Lakritsfestivalen – för det fanns, med lakrits i men ändå!

Lakritsfestivalen, som på finska heter Lakritsi & Salmiakki Festivaalit (i Sverige är lakrits och salmiak typ samma sak, eller hur? Men för Finland finns uppenbarligen en viktig skillnad, jag är dock inte säker på vad den är…) är lite som en mässa där alla företag som tillverkar någon typ av lakrits är på plats och ställer ut. Och så kommer alla lakritsälskande personer och smakar på allt som finns att smaka. De ska faktiskt ha cred för att man fick smaka på det mesta. Då blir man ju mer sugen på att handla också – winwin.

Danska Lakrids by Johan Bülow fanns på plats. Lite finare, lite dyrare – och väldigt god. De stod och bakade (eller vad man nu gör med lakrits?) på plats också.

Finlands motsvarighet till Lakrids är LIQ, som jag tycker har väldigt stilrena och tjusiga förpackningar. Medan Lakrids godisar är täckta av choklad (och annat?) så är LIQ endast mjuka lakritsbitar med en hint av olika smaker.

De har också väldigt spännande namn på sina smaker, så som autumn, sunset och moon. Att deras slogan är Nattens barn har jag dock möjligheten lite svårt att förstå?

Autumn hade en svampig smak. Ganska intressant!

Gissa om det fanns glass? SÅKLART att det fanns. Den bästa sortens dessutom.

3 vänner (det är det kolmen kaverin betyder) är ett finskt glassmärke som gör riktigt kvalitativ glass för samma pris som ben&jerrys. Om jag kunde be er om något här i livet så är det följande: snälla, välj bra glass istället för B&Js BS (bullshit alltså).

Måste dock ha blivit så exalterad att jag glömde ta foto av själva glassen. Finns förhoppningsvis i en butik när dig. Smakerna var vanlig lakrits eller glass på kokosmjölk med lakrits. Gillar du kokosmjölk och lakrits kommer du älska den senare.

Gillar du glass med lakrits kan även detta vara ett bra alternativ till vaniljglassen:

Det var en svensk kille från Desserter utan gränser som sålde denna kolasås och också som gräddkolor fast med lakrits! Mjuk och söt. Vi ville köpa den här såsen, men den hann ta sluuuut. Undrar nu också varför det är salmiakkolasås och inte lakritskolasås?

Istället köpte vi lite av de här supersalta godisarna från isländska märket Freyja. Påminde om djungelvrål fast mjuk, hur gott som helst. Island kan tydligen också sin lakrits.

Smakade också på salmiakshot, ingen alkohol och överraskande god:

Fick också prova helt nya tyrkisk peber från Fazer. Ny extrastark smak som kommer ut i butik först i januari!!

Jag i folkvimlet. Det var ganska mycket folk här så ibland fick man köa lite fram till lakritsen. 

Två lite otippade lakrits-grejer var dessa: 

CHIPS! Vi hade precis ätit den supersalta isländska lakritsen och kunde därför knappt känna någon lakritssmak på dessa. Föredrar nog dock vanliga chips. Favoriten är svenska Gårdschips. 

Och TANDKRÄM! Why liksom, WHY?

Samma italienska märke gör den, ursäkta mig nu, kanske värsta lakritsen jag någonsin smakat. Tydligen är den mer ”raw” som ”raw chocolate” fast lakrits. Nä, dessa pastiller är ingen höjdare. Jag köpte en burk i Milano när vi var där i våras men gav bort alla små godisar till min kollega innan jag slutade och behöll den tjusiga mintgröna asken. För tjusiga askar har de minsann!

Kan rekommendera ett besök här, för dig som gillar lakrits i alla fall – annars kan det nog vara lite av en ganska meningslös upplevelse och i värsta fall lite av en mardröm. Men för dig som älskar lakrits är det inget annat än en liten resa till lakritshimlen ♥

Blogginläggen vi minns

På jennifersandstrom.se har jag bloggat sedan maj 2012. Det var då jag tog steget att gå från portal (varit på säkert alla portaler mellan 2006-2012) till egen domän och WordPress-blogg. Under dessa år har det såklart hänt massor, och blogginläggen 2012 var inte alls vad de är idag. Men det är fint att arkivet finns kvar, med minnen, berättelser, tankar och åsikter. Och väldigt många halvbra mobilbilder. Tackolov köpte jag min kamera i början på det här året, och sedan dess är inläggen kanske liite mer njutbara.

Det finns några inlägg som fått mer uppmärksamhet än andra under alla dessa år. Och som jag själv liksom minns lite extra. Vi kan väl kika på vilka de är?

Blogginläggen vi (jag) minns

* När jag jobbade extra i hemtjänsten 2012 – och blev less på att man såg ner på yrket. Jag skrev lite om varför jag älskade jobbet och det blev en insändare i Norbottens-Kuriren… :)))

* Finlands bästa uppfinning som jag skrev om 2014 när jag precis kommit till Finland och upptäckt de fantastiska diskställskåpen som finns i alla hem. Det inlägget spreds i rasande fart och den månaden hade jag 100 000 besökare på bloggen. 15 minutes of fame typ.

* Alla mina inlägg om att inte sminka sig. Hade aldrig kunnat tro att det skulle få sådan uppmärksamhet. Och några år senare blev jag till och med intervjuad av Yle om att sluta sminka sig och gå osminkad.

* Ett öppet brev till alla otrogna. Jag har alltid haft väldigt starka åsikter om otrohet – och har idag sett det från väldigt många sidor. Men det här ”öppna brevet” blev ganska uppmärksammat då. Fyra och ett halvt år senare är det fortfarande relevant.

* Jag fick också berätta en kärlekshistoria i Elaine Eksvärds blogg i ett alldeles eget inlägg. Det var tydligen ganska exotiskt att ha en kille i Indien. Varför inte samma uppståendelse över en finsk pojkvän, hello? Fick förvisso bli intervjuad i radio över min finska kärlek, så det har inte glidit förbi helt ouppmärksammat.

Provocerande blogginlägg

Jag minns också vissa blogginlägg som gjort folk upprörda, som när jag som 19-åring uppmuntrade legalisering av weed (snacka om unpopular opinion). I och för sig en diskussion som bara under senaste veckan florerat i nyheterna. Det finns dock en poäng i argumentet, men minns att jag fick en kommentar att jag försökte ”göra en Blondinbella” genom att vara provocerande? Man blev kanske inte alltid tagen på allvar som tonåring.

Jag är sällan väldigt provocerande (borde skriva om mina åsikter och debattinlägg oftare!) men ett par inlägg som jag minns är när jag som ny i Finland gick hårt ut och kritiserade både den finska lucian och deras stackars semlor. Det var inte särskilt populärt och visst ska man vara försiktig med att kritisera hur saker och ting fungerar i andra länder. Sverige är Sverige och Finland är Finland – såklart att allt inte är likadant.

Varje gång jag besöker Gällivare och skriver om de känslorna, så misstänker jag att jag lyckas provocera någon som bor där. Därför brukar jag vara lite försiktig med just de känslorna, men ibland går det inte att hålla inne på.

Resor, guider & tips

Under de senaste året har flera av mina reseguider varit riktigt populära. Det är extra kul att se så de alltid får väldigt mycket kärlek (läs: tid) när de skapas. Här är de som varit populärast under 2017:

* Att göra i Warszawa

* Tips för att sova på flyget

* Weekend-guide till Milano

* Att göra i Stockholm – guider & tips


Nu måste jag passa på att fråga – minns du de här blogginlägg? Eller ungefär hur länge har du som läser här följt bloggen? Det vore superkul att få veta, om du vill berätta! ♥

Bilder: Unsplash.

Efter resor-ångest & caféfredag

Fredag. Det ordet är så mycket kärlek.

Jag sitter just nu på Kuuma inne i Helsingfors tillsammans med mina två blogg-vapendragare Malin och Veera. Vi har ätit lite lunch och ska jobba här i eftermiddag. Kuuma är faktiskt ett sjukt nice café men det är första gången jag är här. Det ligger i Helsingfors kanske hippaste kvarter, Rödbergen, och folk är seriöst såå hippa här. Ni vet, någon har lila hår, en annan en extremt gul och fluffig jacka, en tredje gråa mjukisbyxor (på ett typiskt coolt sätt och inte alls som om det först hen hittade i garderoben). Man får också ha med sin hund så jag har suttit och stirrar kärleksfullt på en liten isbjörn och en liten fluffig sak. Vi är också eventuellt lite för högljudda för det här stället, så nu vet alla allt om oss.

Typiskt bra fredagsjobb anyway.

Efter resor-ångest

Min vecka har varit lite sådär halv som veckor blir när man är borta över helgen och reser hem på måndagar. Jag måste sluta resa på måndagar – eller acceptera att det får vara så. Känslan av att veckan är halv är liksom en ganska oskön känsla. Och det är faktiskt en nackdel med weekendresor – jag är van att kunna jobba lite på helgen och då känner jag mig betydligt mer i fas. I fas med jobb, livet, hemmet, vänner. Kanske har det något att göra med ett orimligt kontrollbehov? Förmodligen. Det är ju av samma anledning jag tycker det är stressigt att överhuvudtaget resa iväg. Har jag med allt? Har jag gjort allt jag skulle innan? Ska jag ha med mig en present? Osv. The struggle (så bortskämd?)…

Av någon anledning får jag också väldigt mycket ångest dagen efter jag kommit hem från en resa. Min kille har upptäckt mönstret och svarar bara lugnt du mår alltid såhär när du just kommit hem, det går över. Han har rätt och jag har en teori om att det förmodligen är en väldigt introvert del i mig som helt enkelt är helt uttömd efter en helg med nya intryck och trevligt sällskap 24/7?


Inlägg jag har i min pipeline just nu:

En annan sak. Tänkte att ni kanske är nyfikna på vilka kommande inlägg jag har i min pipeline just nu. Alltså tänkta inlägg jag planerar att publicera typ nästa vecka eller någon gång snart.

  • Amsterdam på 12 timmar
  • Julklapparna alla borde önska sig och diverse annat julrelaterat
  • Frihet under ansvar – livet som egenföretagare
  • Blogginläggen vi minns
  • Tips till dig som vill börja eller nyss börjat blogga

Något inlägg som lockar mer än någon annat och som du gärna skulle vilja läsa?

Om ni undrar varför jag gör en tittut-pose? Det är en funktion min Lumix har, selfie-mode och göm ansiktet bakom händerna, när du tar bort dem så fattar kameran att den ska fokusera och ta bilden. Så bra grej! Man hinner ta bort händerna också såklart, tog de två första bilderna med just den funktionen.

Ha en awesome helg hörni. ♥

Things that make my heart stop

Förutom sånna här überfina instagraminlägg eller när man får en galet rolig inbjudan/eller besked på mejlen så finns det något annat som kan få mitt hjärta att liksom stanna upp en liten sekund. Det känns i alla fall så. Jag vet inte om det är fysiskt det som faktiskt händer? Men det spelar kanske mindre roll.

Till exempel när jag råkar gå in på ett gammalt blogginlägg från 2012, som det här. Det var bara en simpel uppdatering från Nya Zeeland, med bilder på studentrummet jag bodde i under min termin där. Men, de bilderna. Oh my. Plötsligt rusar de där månaderna och alla minnena genom mig. Jag minns tankarna, smakerna, dofterna – känslorna. Allt. Jag brukar tänka att det var en av mina drömmigaste tider, typ någonsin. Jag var ensam på äventyr för första gången, träffade underbara människor, festade jämt och dejtade spännande killar. Det var som en ganska typisk tonårsroman. Och jag var så ung, och careless.

Auckland. 20 år gammal. På äventyr långt långt hemifrån.

Min svenska Gaby, min partner in crime.

Här fyllde någon år. 

Och här skulle vi på rugby och se All Blacks.

Love is all you need. Och min elefantring som var väldigt symbolisk under den här tiden.

Min bästa utklädnad ever. Vi var en hel smurfarmé. Jag var en trädgårdsmurf(?)… Älskar den här bilden också, efter en lång kväll precis innan hemgång.

Wellington.

Det var såklart inte 100% drömmigt, såklart inte. Baksidan? Förutom ett hjärta som förmodligen gjorde ont till och från, och är sånt som hör livet till (särskilt när man är just fyllda tjugo), så hade jag extremt mycket kroppsångest. Studentlivet var ingen hälsosam livsstil och det hade sina konsekvenser – och det var jättejättejättejobbigt. Jag önskar bara att man inte skulle ha brytt sig så mycket.

Men det är väl det som är livet – aldrig riktigt svart eller vitt.

Elite Hotel Marina Tower – vid havet nära till Stockholms innerstad

Är det möjligt att bo precis vid havet, men ändå med närhet till Stockholms innerstad? Ja, faktiskt. Elite Hotel Marina Tower ligger vackert med havsutsikt precis vid Saltsjöqvarns kaj och härifrån ser du hela Stockholm.

Elite Hotel Marina Tower

Att ta sig till den här hotellpärlan precis där Stockholm slutar och Nacka tar vid kan tyckas aningen krångligt om man kommer med kollektivtrafik. Men faktum är att det finns ett par alternativa vägar. Förutom bussen från Slussen med 10 minuters promenadavstånd fram till hotellet, går det också en liten färja från Nybroplan vid Strandvägen som stannar precis framför hotellets entré. Det känns som ett exklusivt och lite mysigt sätt att färdas kollektivt på, och ta sig till sitt hotell med båt.

Själv fick jag upp ögonen för hotellet när jag var på Stora Influencer-galan som hölls här i oktober. Jag passade på att bo kvar hela helgen på hotellet, ett beslut jag inte ångrade.

Elite hotell Marina

Såhär vackert ligger hotellet. 

Elite Hotel Marina Tower är en mäktig byggnad. När du kommer gåendes från busstationen uppstår inte nödvändigtvis samma mäktiga känsla som när du kommer med båten. Du kommer nämligen uppifrån då och möter ryggen av hotellet när du tar dig ner för de många trappstegen. Hotellet välkomnar dig dock alltid med en röd matta och en lugn och lite lyxig känsla.

Elite hotell Stockholm

Marina Tower Stockholm

Hotellrummen

När jag checkar in får jag rum på 8:e våningen och åker förväntansfullt upp. Hotellet har 11 våningar och med tanke på omgivningen hoppas jag på en härlig utsikt. Det är ett stort rum jag kliver in i, större än vad de hotellrum jag brukar bo i brukar vara. Det visar sig vara hotellets Deluxe-rum och jag kan rekommendera det för den som gillar att ha gott om plats (och gillar badkar).

Till min förvåning ser jag ingen utsikt, eftersom fönstrena sitter för högt upp – så jag hoppar snabbt upp på soffan och kikar ut över fönsterkarmen. Och där ligger havet, framför Stockholms skyline, så perfekt.

utsikt Elite Marina Tower

Det är ett stort och trevligt rum, som känns fräscht och lite spännande. Spännande mest kanske tack vare de höga fönstren som ger en unik känsla men också tack vare den fiffiga idéen med tv:n mot ”vardagsrums-delen” som givetvis går att snurra på för att vara riktad mot sängen.

hotellrum Elite Marina Tower

Jag insåg inte förrän dag 2 att tvn/spegeln faktiskt gick att snurra på… Jag hann tycka det var lite märkligt att det inte gick att se på tv:n från sängen, det är ju alltid så det brukar se ut på hotell nämligen: en tv riktad mot en säng.

Det hade varit möjligt att hänga här mer. Om man är ett litet gäng kan det nog vara en trevlig idé att till exempel dricka lite bubbel här på rummet innan man går ut för kvällens äventyr.

Marina Tower hotellrum

I garderoben hänger badrockar för dig som vill göra ett besök i hotellets spa: Sturebadet. Det ska tydligen vara riktigt bra. Men det kostar extra, mellan 95-295 kr beroende på dag, så jag unnade mig inte den lyxen. 

deluxe-rum Elite hotell Stockholm

Materialen och färgskalorna i rummet är dock en sak som jag inte blev särskilt begeistrad över. Det är lite för beiget och gult för min smak. Det känns liksom ganska trist?

Badrummet är desto tjusigare. Det känns typiskt hotellbadrums-lyxigt. Och förutom badkar, dusch, schampoo och duschkräm, så finns också balsam och hudkräm! En liten detalj som alltid får pluspoäng från mig.

hotell i Stockholm Elite

Frukost på Elite Hotel Marina Tower 

Hotellfrukostar. Jag har nästan börjat uppskatta en riktigt bra frukost hemma mer. Hotellfrukostar under helger kan nämligen vara lite väl röriga.

Det finns dock ett jättebra utbud på Elite Marina Towers frukostbuffé och deras chiagröt var bland det bästa av allt. Det finns dessutom våfflor som du får grädda själv.

frukost Elite Marina Tower

Förutom chiagröten var också äggröran och brödet i toppklass!

Men, till våfflorna får man köa – och vem vill stå i en kö till maten när man vill njuta av sin frukost? Dessutom blir det genast lite knepigt om man är ensam – risken finns ju att någon antingen hinner sno min kamera som jag lämnat vid bordet, eller att personalen dukar av och någon annan slår sig ner. Jobbigt dilemma liksom.

Kanske handlar det mer om mig som person än hotellfrukosten på Elite Marina Tower. För frukosten som sådan går faktiskt inte att klaga på, den är närmare perfekt.

hotellfrukost Elite Stockholm

Utsikten kan du njuta av även i restaurangen. 

hotell frukost Elite Marina Tower

Ett par olika ostar finns också att välja bland på hotellfrukosten. 

Utforska Stockholm

Från Elite Hotel Marina Tower kan du promenera till Söder på 15 minuter och exempelvis promenera längs med Söders södra kant och vattnet ända fram till Götgatan och Skanstull (en trevlig slinga!). Du tar dig också lätt till och från Fotografiska (2 km bort) eller Viking Line-terminalen (1,8 km bort) om du skulle komma med färja.

Med båten, Linje 80 (Sjövägen) tar du dig enkelt in till Stockholms centrum på 20 minuter eller Djurgården. Båten går från Saltsjöqvarns kaj som ligger just utanför hotellets entré.

» Här kan du läsa min Stockholms-guide för mer inspiration.

Saltsjöqvarn Stockholm