Egentligen vet jag inte vad det är som blockerar mig. Jag tänker att det mesta är ointressant, intetsägande. Bidrar med exakt ingenting. En menlös tidsfördriv. Det jag skriver. Kanske är det en reaktion på vad som egentligen hålls inne på.
Bär som växte, plockade hon. Det som gick sönder, lagade hon. Sådant som inte längre behövdes, skänkte hon till andra som skulle ha glädje av det. Och gick det att göra något med det, sparade hon det. Omsorgsfullt vek hon
Det är överdådigt att vara ute i ett hus på landet den här tiden på året. När allting blommar. Och det gröna känns ombonande, tryggt, levande. Jag vet inte om det är särskilt härligt för att jag fortfarande kan tycka
Jag vet inte om det är att jag i grunden egentligen har ett hemskt morgonhumör, det tar sig nämligen inte uttryck särskilt ofta, men jag var sur som ett bi när vi bestämde oss för att direkt efter frukost ta
Uhhh. Det finns något lite jobbigt med att starta upp saker som man inte riktigt blir klar med. Som det känns som man aldrig kommer bli klar med. Och för varje vecka man inte prioriterar det där man lovat att
Det spelar ingen roll hur ofta eller hur länge jag lägger bort min telefon. Hur många gånger jag inte plockar upp den ur fickan. För runt omkring mig existerar en hel mänsklighet som inte anser sig vara i behov av
Pulsen rusar och jag håller nästan andan. Vi rör oss snabbt framåt på den snötäckta stigen och allt jag känner är någon sorts adrenalinstinn eufori. Vad längesen jag fick känna just den här känslan. Att få galoppera fram på en
Det är pälsar och höga klackar med vana steg. Släta ansikten, lockade hår och målade läppar. Det bubblar av förväntan under gnistrande paljetter och stiliga smokings. En tystnad infinner sig, kyrkklockorna klämtar och sju timmar senare exploderar ett dansgolv i
Du plockar fram favorittröjan ur garderoben så som du gör varje höst Du vet redan innan exakt hur den kommer kännas Mjuk mot kinderna Små söta lamm som kramar Men tröjan sticks, rivs är för trång Kramarna stryptag Du har
Det kommer finnas en dag då vi inte längre kan förstå alla de hårda orden och de onödiga tjafsen. Kanske kommer vi ångra dem, kanske sakna dem. Kanske inser vi långt senare att det aldrig var värt det. Det var
Det finns flera hem där jag kan kliva innanför dörren och känna mig liksom hemma. Det är mitt barndomshem där min pappa fortfarande bor kvar, det är mammas lägenhet i Göteborg, det är min mosters hus där jag hälsat på
Vill du ha tips och tankar från en strategisk och kreativ marknadsförare? Allt ifrån SEO och content till personliga åsikter och berättelser.
Gör som 1000+ andra och skriv upp dig på mejllistan:
Copyright 2022 © Jennifer Sandström