Kaffe vid havet och drömprinsen från 2012

Jag vet inte om det är att jag i grunden egentligen har ett hemskt morgonhumör, det tar sig nämligen inte uttryck särskilt ofta, men jag var sur som ett bi när vi bestämde oss för att direkt efter frukost ta med en termos med kaffe och cykla ut till en klippa vid havet. Det var ganska blåsigt och kallt och ja, då blir man ju lätt sur. När allt man vill är att få en kopp kaffe i vårens första varma solstrålar. Och jag förstår att man då som pojkvän känner att äh fan jag ger upp detta och cyklar hem igen. Men det gjorde han inte. Kanske är det därför jag älskar honom.

Det är ju inte alltid helt lätt att leva tillsammans med en annan människa. Olika viljor och orimliga krav.

Jag har alltid tänkt att det är så viktigt att kunna prata i ett förhållande och får panik inombords när jag hör om par där det inte går att ha en diskussion sinsemellan utan att det slutar i ett bråk där någon irriterat går därifrån. Och då menar jag inte en diskussion kring huruvida kapitalismen är framgångsrik eller ej (en sån diskussion går man alltid irriterad ur).

Utan snarare “vi borde dela lika på arbetsuppgifterna i hemmet” eller “du tittar jämt i din mobil” eller “varför vill du aldrig umgås med mina vänner”.

Vad som är betydligt svårare än att leva med någon är dock att läsa en papperstidning i blåst.

Minns att jag läste en bok förra året som fick mig att känna, oh my god hur mycket enklare skulle världen vara om alla läste och förstod den här boken? Det var Henrik Fexeus Fingertoppskänsla: En nödvändig manual i social kompetens. Det är i och för sig en orimlig förväntning om något att tro att vi alla skulle kunna bli “kommunikativa superhjältar” (författarens ord). Men kanske hjälper boken någon.

Å andra sidan ger jag inte mycket för “tips för ett lyckligt förhållande” (om det här inlägget skulle råka misstas för ett sådant). Vi är alla så olika och vad som fungerar för just dig och ditt förhållande är kanske inte applicerbart på alla andra par. Om man inte är på distans förstås, då behöver man alla tips i världen.

Och har du inte hittat din drömprins eller -prinsessa ännu? Gör som jag gjorde 2012 och skriv en drömprinslista. Haha, livet som 20-åring.

Jennifer 2012 önskade sig alltså en DRÖMPRINS som:

… får mig att skratta
… kan prata om sina känslor
… värderar ärlighet lika högt som jag gör
… är trygg och stabil
… får mig att känna mig som den vackraste kvinnan i världen varje dag
… överraskar
… lägger märke till detaljer
… bryr sig
… är snäll, mysig och romantisk!
… inte röker, aldrig blir för full, tycker om att promenera och träna, tycker om skidsemestrar och hellre gör äventyrsresor än solsemestrar, är morgonpigg och lagar underbar frukost varje helg, är duktig på att laga mat och tror på alla drömmar jag har och har lika galna drömmar själv!

Två år senare vandrade han in i mitt liv. Och bockar av de flesta punkter. Han lägger kanske inte märke till detaljer (ser aldrig om det dammsugits eller om jag har mascara på mig) och lagar inte underbar frukost varje helg… Men vissa punkter är jag själv förvånad att jag skrivit ner… Skidsemester? Jag var själv aldrig på skidsemester då? Och lagar mat, SOM han lagar mat!

Och begreppet drömprins? Direktimporterat från Elaine Eksvärd under hennes glansdagar som bloggare. Och i exakt samma stund som jag skriver detta upptäcker jag att hon väckt liv i bloggen igen efter 2 års tystnad. Även Alex Schulman bloggar igen. Det är precis som en läsare hos Elaine skriver: det känns som en svunnen tid.