Hej hallå. Jag sitter på en köksstol i mitt hem som inte känns riktigt som mitt ‘hem’ men som duger bra ändå trots att det alltid är något som inte fungerar som det ska eller inte är som det borde
Ett litet smakprov av södra Indien, någonstans mellan Kerala i sydvästra Indien och Pondicherry i Puducherry som ligger längst östkusten. Vi var på en resa med jobbet för några veckor sedan, en roadtrip till Pondicherry, om ni minns? Jag lovade
De indiska kvinnorna är så otroligt vackra i sin saris. Jag känner mig mest som en wannabe, lite oäkta liksom. Sarins ljusa färger och guldsmycken klär sig verkligen till deras svarta hår och mörka hudton. Och jag tittar på dem
Allting här går långsamt och tar lång tid. Alla är långsamma och ingen stressar. Man får vänta på saker som ska fixas, på trafiken, på maten man beställer, när man ska betala i matbutiker, på vänner man ska träffa. Alla
Tamdadam, jag har investerat i en sari! Hur i hela fridens namn ska jag kunna bära upp detta plagg tänker jag? Och dessutom tycka att det är bekvämt? Jag tänker mig att det kommer vara så mycket tyg i vägen
Man vaknar när man vaknar och ibland om det är tidigt så somnar man om när man vaknat och vaknar igen lite senare. Då tar man oftast någon i handen, förslagsvis någon av sina roomies, och går till Gokul för
Besökte min kompis salong slash spa idag efter en senare frukost och fick en timmas gudomlig avkoppling. Hela kroppen peelad med en färsk papaya-skrubb. Inklusive lite massage. Sådant man borde göra minst en gång i månaden, särskilt i ett land
Jag minns i våras när jag fick erbjudandet om att åka till Indien för ett år. Jag hade första intervjun och bestämde mig för att tacka nej. Under nästa intervju skulle jag helt enkelt meddela att det inte kändes aktuellt.
Det här landet gör mig så förvirrad emellanåt. Det känns som om allting är en kuliss, som om det omöjligen verkligen kan hända. Det är som att ha klivit in i en värld där allting som utspelar sig bara är
Mörkret faller på igen men söndagen är inte över ännu. Helgens äventyr når sitt slut och efter ytterligare tretton timmar på en buss känns det ganska skönt. Och det enda man vill är det där som man som singeltjej önskar
Har varit med om sjukaste bussresan någonsin. Och 14 timmar senare var vi framme i Pondicherry. En liten stad på västkusten som en gång var en fransk koloni. Vi är på en helgresa med jobbet och allting började med att
Lite så känns det nu. Hjärtat i form fina människor såväl som träning och bra mat. Jag kämpar med min mage och jag kämpar med alla djuren som liksom dras till mig. Men det går bra ändå, trots allt. Helgen