Weekend i Åbo | Tall Ships Races 2017

Den där helgen i slutet av juli, när jag och mina vänner packade in oss i en bil och styrde västerut. Åbo var nämligen värdhamn för The Tall Ships Races helgen till ära och dessutom var det Jasmins födelsedag så vad passade väl bättre än en liten weekend getaway? Jag bodde i Åbo en ganska ruggig och långsam höst för 3 år sedan, men det är ändå väldigt kul att komma tillbaka och hälsa på. Dessutom extra fint såhär en sommarhelg när staden är vacker, vid liv och lätt att förälska sig i. Om du bor i Stockholm kan jag verkligen rekommendera en färjetur hit över för en helg, Åbo är supermysigt.

Vi stannade fredag-lördag och spanade på nästan alla segelfartyg som intagit den lilla ån, picknickade, åt god middag på Pinella, drack gin&tonics (och tävlade om vem som snabbast kunde säga vilken låt som spelades, Tanja vann 100-0 mot alla, men jag lyckades i alla fall lära mig vem Santana är), bra frukost på Pure Hero (raw food-café som jag kan rekommendera!) och hade det sådär allmänt trevligt som vänner har när vänner åker iväg och umgås tillsammans i 24 timmar i vackert sommarväder.

Här kommer ett gäng bilder på båtar och mina snygga vänner:

Jag tvivlar på att den här lelle båten fick hänga med segelbåtarna på deras turné, men söt ändå!

Vår allas favoritbåt som vi hängde en bra stund på: Shabab Oman II.

Ja, de hade alltså seglat hela vägen från OMAN. Så coolt.

Vi hade varit ett klockrent crew, det ser man. Jasmin kunde mest glida omkring uppe på däck i en vacker klänning (inte för att jag underskattar dina kunskaper eller muskler Jasmin, but you know), Tanja skulle vara en bra kapten (hon har nämligen en skärgårdsskepparexamen!), Niclas skulle se så att allt gick korrekt till (han har seglat since forever), jag skulle förmodligen få hålla i ett rep någonstans (när jag inte håller i kameran) och Antti (bakom kameran ↑) skulle få vara en matros!

Spanade in deras imponerande färdrutt, resan påbörjades i april och avslutas i oktober. 

Gänget och två glada omanier innan de gav sig ut på en liten marsch med typ hela besättningen. 

Här förbereder de sig på att marschera iväg, sjungandes, spelandes på trummor och med en säckpipa!

Vi hade aldrig sett något liknande, killen ser liksom extremt skotsk ut med hela paketet rutmönstrat och säckpipan?! Men sanningen är att om man gör en googling på ämnet hittar man bland annat denna info i en Wikipedia-artikel om säckpipor: ”… bagpipes have been played for a millennium or more throughout large parts of Europe, northern Africa, and western Asia, including Turkey, the Caucasus, and around the Persian Gulf.” Alltid lär man sig något nytt.

Jasmin och Tanja undersöker och utforskar skeppet. 

När min kille inte är med blir det inte så många bilder på mig, jag är för upptagen med att fota alla andra ;) Men fastnade i alla fall här. 

En svensk båt också ♥

Tittut.

Så fint var det. Åbo, dig besöker jag gärna åter i sommartid. Och det här gänget åker jag gärna på en weekend med igen, kanske nästa gång min bättre hälft också får ansluta sig så jag inte behöver vara det konstiga 5:e hjulet? Hehe. (Han råkade faktiskt vara i Åbo samtidigt med med sina vänner och för att gå på Liam Gallaghers konsert…) Det är dock väldigt skönt att kunna hänga med två par utan att känna sig som just det, ett konstigt överblivet hjul.

Hejdå Finland.

Mumin har precis lämnat mig på flygplatsen i Åbo, planet till Göteborg går om en timma. Ett perfekt tillfälle för reflektion, jag brukar göra det när jag lämnar en plats och säger hejdå för att flytta någon annanstans och välkomna nya äventyr. Fundera över vad som hänt, vad jag upplevt, vem jag är eller kanske vem jag blivit.

Finland alltså. När vi dejtade i våras, med ovissheten om vår framtid tillsammans som ett par, sa jag till honom att jag tänker i alla fall inte flytta till Finland och skrattade. Men så blev det juli och vi bokade biljetter ihop till Helsingfors. Dag efter dag kände jag mer och mer att, jag kan liksom inte ge upp det här. Jag kan inte flytta till Sverige och bara låten kärleken som fanns där dö ut. Det finns tillfällen då man får satsa eller förlora, vi valde att satsa. Jag sökte in på en engelskakurs, hittade ett deltids-jobb i Helsingfors där jag kunde jobba hemifrån och plötsligt bodde jag lite tillfälligt i Finland, i Åbo, med min pojkvän.

Och så blev det i ett halvår. Det var inte lätt alla gånger, det vet säkert ni också. Men just nu känns det så jävla värt allt och de minnen som etsat sig fast inom mig och framför allt i hjärtat, det är inte alla tårar och all ångest, utan all kärlek. Att vara sambos på 30 kvadratmeter är en utmaning, en utmaning vi bemästrat.

Det har också varit sjukt häftigt att upptäcka Finland som land och deras kultur. Jag har connectat med Finland på helt nya plan, med finländare och finlandssvenskar, till och med med andra utlänningar som på ett eller annat sätt älskar det här landet. Jag visste inte mycket om Finland innan jag kom hit, och allt jag lärt mig och kan nu, bara det känns som en bedrift i sig!

Att leva i sex månaders-perioder, det är ju lite vad jag gör. Det är vad jag har gjort sedan 2012, så det känns mer naturligt än det känns konstigt. Men det är kanske för första gången som förändringen, från ett land till ett annat, från en sak till en annan, känns mer stabil. Stabil och trygg. Jag vet inte hur livet ser ut om ytterligare sex månader, och så har det alltid varit. Man kan hoppas och spekulera, önska och drömma, men livet har lärt mig att det aldrig riktigt blir som man tänkt sig och att det alltid löser sig. Det blir alltid bra. Och det är det viktigaste, att våga lita på det. Jag hoppas dock på att få stanna på en plats under en längre tid nu.

Hjärtat ömmar, för det är vad hjärtan gör när man åker ifrån sin kärlek. Magen är lugn, för den är smartare än så, den pirrar och längtar, ser fram emot våren och att se den här tjejen växa i sig själv, att se kärleken växa sig starkare och att snart igen få krama om någon som betyder så himla mycket.

säga hejdå till pojkvänatt börja ett distansförhållande

Här är han min bf, med sitt lilla Muminansikte!

I övrigt så kan jag säga att det här är en av stunderna man är innerligt tacksam över att man inte sminkar sig. Det spelar ingen roll om man gråter och tårarna rinner, för man kommer ändå se lika fräsch och ok ut efteråt. Det underlättar liksom litegrann, fast än jag förmodligen skulle strunta fullständigt i om mascaran plötsligt var över hela ansiktet.

Nåja hörni. Det här var det, det här var mitt halvår i Finland. Nu hoppas jag att Göteborg är redo för mig.

/Jennifer, torkar tårarna, snyter näsan och funderar på att ta bort bloggar utomlands från bloggens header…

Träff med bloggare i Åbo.

I lördags var det dags för en bloggträff igen med de finlandssvenska bloggarna som finns här i Åbo! Vi träffades sist i oktober och nu var det dags igen för att bekanta sig med nya vänner och bloggare, utbyta tips och idéer, och diskutera bloggandet i allmänhet. Vi möttes upp på mitt favoritcafé i Åbo där jag hängt mest hela hösten för att plugga, jobba och fika: Tiirikkala.

bloggträff

Det var några nya tjejer som var med den här gången och vi var endast tre stycken som var med sist. Så roligt med nya ansikten, väldigt sociala och pratglada typer. Så jag skyller på det, att vi pratade alldeles för mycket, så jag tog inte så många bilder. Det är ungefär hur bra blogg-fotograf jag är… Har verkligen tänkt ta tag i det där. Men jag tror ni är hyfsat nöjda med de iphone-bilder jag bjuder på, rätta mig om jag har fel.

De bloggarna som deltog var Julia, Jasmine, Kajsa, en till Julia med bloggen Koltrast, samt vi tre som var med sist: jag, Victoria och Johan. Nu flyttar jag ju tyvärr i veckan, men annars hade jag kunnat finna lite ny vänner här i staden. Victoria har jag ju hängt lite grann med i alla fall, och jag hoppas du tar en helg och kommer och hälsa på i Göteborg!!

bloggar Åbo

Latte och crossiant med ost. Alltså jag är så in löööv med crossiants! 

Pure foodin – raw food café i Åbo.

Hej bloggisar. Hur mår ni? Tänkte berätta och tipsa om ett café vi besökte för första gången idag här i Åbo – Puré Foodin – gillade nämligen deras raw food-smoothie väldigt mycket. Den hette något gulligt och lockande och bestod av banan, apelsin, kokos, mandelmjölk, hera-protein och lite annat gott!
raw food smoothie
Gick alltså dit till frukost och var de första som klev in strax efter de öppnat klockan tio denna lördagsmorgon. Möttes av trevlig, jordnära och lite bohemisk inredning. Samt ett stort utbud av smoothies, teer och sjukt intressanta raw food-pajer. Med avokados bland annat. Allting väldigt raw food-inspirerat precis så som man kan tänka sig och förvänta sig av just ett raw food-café. Tror aldrig jag besökt ett tidigare? Så ett tips på café i Åbo att besöka för er som bor och passerar här!

café i Åbo
De sålde även lite av alla möjliga nyttiga pulver och frön, en del av sitt egna märke tror jag.

Min pojkvän valde den omtalade chia-gröten eller om det kallas chia-pudding, det som man kan göra på chiafrön! Kryddad med kardemumma och kanel, toppad med blåbär! Hälsobomb typ. raw food café
Nu blir det här väldigt bra reklam för det lilla caféet. Men ärligt talat gillar jag att ge cred till ställen som man genuint gillar och vill ska gå runt! Så varsågoda Pure Foodin Åbo! Jag tyckte det var synd att upptäcka er så sent eftersom jag flyttar härifrån till veckan… Hittade även ett bra lunchställe för studenter i veckan, bra timing. pure foodin
Skulle förresten SÅ gärna vilja vara sponsrad av ett café. Skulle kunna sitta där och blogga om kvällarna/helgerna, mumsa tårtbitar och dricka kannor med te – gratis. Skulle vara fine for me. Alla caféer i Göteborg – om ni hör mig: klicka på kontakt här uppe!! OBS, kanske inte seriös!

Hur som helst, sist men inte minst passar vi på med: en liten lägesupdate. Det är lördagkväll, jag har jobbat lite till och från, skypat med pappa, är pms-ig, har sett på Girls och ätit halvsura små godisar. Samtidigt som min bf pluggat cirka nonstop, jag blir alldeles…. matt? Av hans envishet och ambition. Han gjorde även pizza till oss. Två saker man kan improvisera i oändligheten: pizzor och wraps. Kanske pajer också! Idag åt vi pizzan med kronärtskockor, salami, soltorkade tomater, fetaost och cheddarost. Igår åt vi kycklingwraps med grekisk inspiration.

Nu ska jag krypa ner i sängen och krama all luft ur min Moomin. På tisdag är det Nallis jag får krama luften ur :-(

Förresten, rolig bloggkuriosa: ligger i sängen med datorn bredvid mig, men är så lat att jag ändå skrev hela det här inlägget från mobilen – pga så mycket skönare att bara kunna ligga ner och röra fingrar och händer minimalt, hehe.

Puss på er!

Isprinsessa.

Förra söndagen gjorde vi en trevlig liten aktivitet. Vi gick ner till en skridskobana som finns här i Åbo, Barkplanen eller Park Kenttä på finska (eller något liknande), och åkte skridskor! Det har jag inte gjort på ett par år eller sådär men det är alltid lika kul, om än lite svårt.

skridskor konståkning

När jag var 6-10 år, någon gång, var jag en riktig prinsessa på isen. Jag tränade konståkning och deltog i tävlingar som jag aldrig vann, men jag var nog rätt nöjd för det (tills det började bli för många, för tidiga helgträningar). Jag kom aldrig ens på pallen, men det var ok. Jag kunde i alla fall hoppa ett varv i luften och det känns ju såhär i efterhand ballt!

isprinsessaskridskor

Här körde jag och den lilla killen i bakgrunden ett spontant improvisations-program med inlevelse… Hehe :-)

skridskoåkning i Åboisbana i Åbo

Insåg efter några varv att det var riktigt bra träning det här med att åka skridskor! En dag då det är lite varmare, inte snöar och helst mindre folk skulle jag gärna gå tillbaka och snurra runt där på isen!

Min bf spelade hockey med sina vänner. Jag kan inte ens föreställa mig hur hjälplös jag skulle vara på ett par hockeyskrillor med en klubba i handen. Haha!

hockeyrink Åbo

Snygging där!

Speedad av en latte.

GLAD LUCIA! Vaknade upp strax innan tio, lyfte på de trötta ögonlocken och spanade ut genom fönstret. Såg hur små, små snöflingor virvlade runt där utanför och hur ett vitt snötäcke lagt sig på grannhusets fönsterbrädor. TJOHO – vilka vinterkänslor såhär på självaste Lucia. Men det visade sig vara mest slask och jag gissar att det är så man får ta vintern här i södra delen av Norden. Det är okej. Jag har ju mina vinterkängor så det gör ingenting om jag måste gå i slask…

Sitter på vårt favvis-pluggcafé just nu och är sjukt speedad. Jag bestämde mig nämligen för att våga mig på att dricka en kopp kaffe idag. Det har känts så lockande de senaste dagarna och jag vet inte riktigt varför. Kanske värmen och den härliga mysfaktorn som en kopp kaffe bringar?? Tänkte i alla fall att en latte vore milt och bra, för mage, kropp och själ. Jag har inte druckit kaffe sen augusti!! På grund av magen som behövde vila lite från allt som är dåligt för den stackars magen. Så nu provar jag hur vi ska reagera på kaffe igen… Och än så länge är det bara jag som är sjukt speedad av koffeinet. Känner hur jag nästan börjar kallsvettas här och skriver med superspeed på tangenterna, hehe…

IMG_1742.JPGHar suttit och jobbat ett par timmar och nu ska jag gå och möta Victoria för julmarknaden här vid Domkyrkan i Åbo. Sen ska vi gå in där och kika på lucian. Myspys. Jag blir alltid så himla berör av luciatåg…? Vet inte varför, det är stämningsfullt liksom. Kommer säkert fälla en tår, jag är ju så himla känslosam nowadays. Grät som ett litet barn till Paradisehotel härom dagen, när Calle åkt ut, haha.

Har ni fått se på någon Lucia idag?