Resan mot en pull-up.

Gick till gymmet ikväll för att bygga på musklerna och låta all ilska och ledsamhet gå ur kroppen. Var lite nere och arg idag, men sånt går ju över. Det är bara lättare när man kan skylla på PMS… Men ibland mår man konstigt av andra anledningar, ibland oförklarliga sådana. Hur som helst. Gymmet mellan 18-21 är alltid så fullt och det är lite jobbigt då min nya favorit alltid är mest poppis. Maskinen där man kan häva sig upp ni vet, pull-ups. Jag väntade i alla fall och så hängde jag där i stången och tänkte att snart en dag kommer jag kunna dra mig uppåt några centimeter och ännu lite senare kommer jag dra mig själv hela vägen upp. Härligt trött i kroppen nu.

Det här är gymmet 10 minuter från där jag bor. Samma kedja har även gym i vårt kontorshus, dit går jag oftast.

Om man inte sover och äter bra och motionerar/tränar regelbundet får man egentligen inte klaga. Sådant spelar nog mer roll än man kan tro.