The National.

Ikväll spelade The National i München. Och jag var där såklart, med min kanske längsta kompis någonsin. Ari ni vet, en av mina finska favoriter. Vet ni inte vilka The National är så kan ni googla/spotifya och lyssna på till exempel I need my girl, den borde ni känna till.

Konserten var hur bra som helst. Och när sångaren liksom sprang igenom hela publiken var en av de bättre sakerna. Han hade så himla mycket känsla i allt och jag bara älskar att se det. Avslutet var också gryyyymt.

Att gå på konsert är någonting som man aldrig ångrar, även om man är bara lite eller jättemycket fan av bandet eller artisten. Det är också fint att se dem som är helt superextas, en tjej framför mig var sådan och mitt hjärta smälte lite. I helgen spelar Håkan i Göteborg och jag vill så gärna vara där, Håkan är verkligen min definition av musik-kärlek – så jag vet hur det kan kännas.