Love, heal, repeat.

Och ska vi vara ärliga känns inte livet komplett just idag och kanske inte riktigt igår heller eller förra veckan. Stundtals känns det magiskt, men vissa andra stunder känns det motsatsen, vad nu motsatsen till magiskt är… Verkligt? Emellanåt känner jag min instabil och lite trasig, för att vissa gånger känna mig oövervinnelig. Går från att ha läget och framtiden under kontroll till att tappa fästet totalt och ifrågasätta min existens. Vet exakt vad jag vill och behöver, vet absolut inte vad jag vill och agerar tvärtemot mina behov.

Grubblar för mycket, sover för lite. Vill skratta mer, gråta mindre. Vill känna blodet rusa, vill känna mening. Mest av allt måste jag kanske bara fokusera lite mer på att ta hand om mig själv. Det borde inte vara så svårt. Love, heal, repeat. 

Vill göra den grimasen åt mig själv. Skrika att livet är toppen, fatta det! För det är inte rättvist att inte vara glad och så när man har det så pass bra. Och jag borde vara mer tacksam, för allt.

Ringde min Frost ikväll och hennes röst gav mig både lugn och trygghet. Jag längtar så tills vi ses nästa helg. Behöver verkligen hänga med mina bästa vänner där hemma nu!