Det var i torsdags som jag och min kille packade ner våra somrigaste kläder i varsin väska och klev på båten mot Sverige. Det var varmt och hela helgen framför oss skulle vara varm. 30 grader mer exakt. Så lite kändes det som om vi var på väg någonstans ner i södra Europa snarare än till Uppsala.

Och peppade var vi, äntligen hade det blivit dags att upptäcka Sveriges fjärde största stad i det här samarbetet med Destination Uppsala.

Min enda relation till staden är egentligen att jag och pappa träffade ett par från Uppsala när vi var på Island 2008. Två år senare fick vi övernatta hos dem när jag skulle flytta hemifrån Gällivare och vi bilade hela vägen till Jönköping. Men då hann vi aldrig besöka själva staden… Så detta blir faktiskt mitt första besök här.

Uppsala ligger bara 40 minuter med tåg från Stockholm.
Bra grej att välkomnas med söta skyltar som direkt upplyser en om stadens sevärdheter.

Kanske tänker man inte genast på Uppsala som en sommarstad, men faktum är att det inte alls är en dum idé att åka hit för ett par dagar mitt under sommaren.

Det känns snarare ganska lyxigt. För vad man antagligen förknippar Uppsala med är att det är en studentstad. Såhär i slutet av juli är det alltså ganska lugnt här. Det är sommar, semestrar och folk har lämnat Uppsala – och om inte för sin hemstad så kanske för utlandet.

Jag tycker om att upptäcka en plats när det är lite mer lågsäsong. Som att få en privatvisning med lite mindre brus, inte lika mycket som stör.

Läs också mina tips på saker att göra i Uppsala på sommaren

Och när man går längs med Fyrisån, klättrar upp på slottets tak eller cyklar ut till Gamla Uppsala kan man inte riktigt förstå att det inte är ett mer populärt resmål för en sommarhelg eller kanske en dagsutflykt om man bor nära?

Turisterna borde liksom strömma hit, till en så trevlig stad med sina ståtliga byggnader och spännande historia – bara ett stenkast från Stockholm. Och jag tror faktiskt att allt fler börjar hitta till Uppsala, både svenskar och utomlands ifrån. Vi hörde redan en hel del norska och lite tyska på gatorna. Så vill man uppleva det där lugna, då får man skynda sig!

Fyrisån som ger en liten liten känsla av Amsterdam.

Så, vad har vi gjort under denna somriga helg i Uppsala?

Egentligen precis allt det man vill göra när man åker bort för att komma ifrån allt annat en stund – och vill se en ny plats. Lugna morgnar vid hotellfrukosten med en tidning, strosat runt på Uppsalas gator och tittat på allt vackert som finns här (domkyrkan! slottet! botaniska trädgården!), fikat så mycket vi bara orkat, tittat lite i butiker, besökt ett par museum och ätit bra middagar.

Här kommer helgens highlights:

* Vandring uppe på taket av Uppsala slott

Utsikten från slottstornet.

Uppsala slott är inte bara sevärt utifrån utan också ovanifrån!

Det är kittlar lätt i magen när vi går upp i slottets ena torn för att sedan kliva ut genom en lucka rakt ut på taket! Vi är fyra stycken som tillsammans med en guide (en jättebra guide dessutom!) får vandra här uppe och gå längs med de smala ”bryggorna”. Mitt på taket slår vi oss ner och njuter av utsikten, den sköna vinden och historiska berättelser om Uppsala och slottet.

Redan innan vi gick upp i tornet började berättelserna och en lite lustig historia var om varför det fanns en helt vanlig lägenhetsdörr uppe på vinden. Det hade med kronprinsessan Victoria att göra, från den tiden då hon pluggade här och bodde på slottet. Det var nämligen hennes livvakt som bodde på vinden, bakom den där lägenhetsdörren och de enkla väggarna, helt utan fönster.

Allt som allt tog turen 1.5 timmar och vilken upplevelse! Rekommenderar det till dig oavsett om du bara är på besök i staden eller kanske är Uppsalabo. Turerna anordnas av Go Adventure.

Sista etappen när man fick möjlighet att luta sig bak och känna ännu lite mer adrenalin.
Uppsala Slott – så vackert med sin rosa färg!

* Middag på Aalto’s

När ja gjorde research inför den här resan råkade jag hitta ett hus med en viss bekant arkitektur. Det är nämligen så att Alvar Aalto (Finlands stolthet och främsta arkitekt och designer) lämnat sitt avtryck även i Sverige. På två platser varav en av dem är här i Uppsala: Västmanlands-Dala nationshus. Jag vet dock inte hur lyckat projektet var, Aalto placerade nämligen en trädgård under huset (det fanns ett önskemål om att bevara trädgården) och det kan vi ju ana hur det gick med den, det var både för mörkt och kallt för växterna… Så det gjordes om och det är här det idag finns en restaurang i Aaltos minne, därav namnet Aalto’s. Och en italiensk restaurang eftersom han var förtjust i Italien.

Här fick vi helgens bästa restaurangupplevelse. Stämningen, känslan, maten, servicen – allt var på topp! När vi satt här funderade vi också på hur många av gästerna som kunde tänkas känna till herr Aalto? Han är ju en legend i Finland men inte riktigt lika välkänd i Sverige.

Jag åt en sallad med räkor, enkla ingredienser men riktigt bra smakkombinationer!

* Cykeltur till Gamla Uppsala

En sommarhelg med fint väder, vad passar väl bättre än att hyra cyklar och ta en tur en bit utanför stan?

På lagom avstånd, ungefär 5 kilometer bort, ligger Gamla Uppsala. En perfekt utflykt för ett par timmar! Här ute finns en vacker stenkyrka, de omtalade kungshögarna, Gamla Uppsala museum och caféet Odinsborg som är värt ett besök. Museet har dessutom en ganska cool VR-upplevelse – har inte tidigare testat något liknande där man interaktivt kan gå runt i värld och styra saker med hjälp av en kontroll. Gillar ändå hur man kan få uppleva det gamla med hjälp av den modernaste tekniken!

Speciellt sista biten var fin att cykla och eftersom det var så varmt svalkade det ganska skönt uppe på cykeln!

* Alla caféer!

Ja, vi passade på att fika massor – det var svårt att låta bli med stadens utbud av caféer! Här är ett urval:

Güntherska Hovkonditori & Schweizeri

Ett klassiskt konditori som lyckats bevara en mysig gammaldags känsla med en modern touch. Güntherska ligger vackert vid Fyrisån men även en fin sommardag vill man gärna slå sig ner inomhus för att ta del av den fullständiga upplevelsen.

Croissant med räkor – liksom det bästa av två världar! Såg också att det fanns i Saluhallen.

Slottscaféet

Vi picknickade i Stadsträdgården med mat som vi fick med från Cajsas Kök som har caféet på slottet och även catering. Och vi avslutade vår picknick med en efterrätt på slottscaféet – där var det riktigt skönt att komma in när det var hett utomhus. Om du vill gå dit ska du kika på det här erbjudandet som ger dig 10% rabatt till och med 31/8.

Efterrätt och en kaffe på Slottscaféet.

Café Victoria i Botaniska trädgården

När vi hade besökt slottet (eller ja, slottets tak främst) på lördagen strosade vi ner genom den Botaniska trädgården och satte oss på Café Victorias uteservering med något svalkande att dricka och sött att äta. Gott fika och en drömplats såhär på sommaren!

Äppletosca med vaniljvisp för mig. Glass för honom.

Ja, vilken helg. Både jag och min kille blev förtjusta i Uppsala. Jag gillade särskilt ån och alla broarna som går över den inne i stan, samt det rosa slottet – vilken dragningskraft det har! Eller åtminstone jag är svag för sånt. Och så är det ju charmerande med lite mindre städer.

Uppsala bjöd också på tre solnedgångar som var svåra att slita sig ifrån.

Mysig restaurang precis vid ån.

Det finns några saker som vi inte hann med som jag ser fram emot att få komma tillbaka och upptäcka en annan gång! Jag ska dock sammanfatta allt vi faktiskt hann med i ett inlägg med tips på sådant man kan göra i Uppsala på sommaren. Hur låter det?

Och vill avsluta med en fråga till dig, vad har du för relation till eller bild av Uppsala?

Åh. Kanske kommer det en tid i allas liv då man drömmer sig tillbaka till det förflutna man aldrig fick uppleva. Just nu är det 60- och 70-talen som jag ser på genom ett rosaskimrande filter.

Det började med mad men-serien som jag sett under perioder och nu under sommarens gråare stunder sträckkollat flera avsnitt av. Vi är nu inne på säsong 7 (sista säsongen!) och det är sent 60-tal.

Sen hittade jag Steve Jobs biografi på loppis och tog med den hem! Min tanke om att herregud hur ska jag orka läsa den här tjocka boken försvann redan efter första sidan. Det var längesen något fascinerade mig lika mycket som denna man och (person)datorns historia. Och vad han och Apple gjorde, och allt som hände sen (har bara kommit in på kapitlen om iTunes precis). Tänk att få vara med om det. Jag fick min första iPod, modellen shuffle, kanske 2005 när den kom? Senare en iPod nano. En macbook fanns hemma och så fort jag vant mig vid dess interface ville jag inte ha något annat. Sen den första iPhonen, och sen dess ingenting annat.

Det är när man läser om Jobs, Wozniak och Apples historia som man inser att det inte är en slump att det är produkter man blir djupt förälskad i. Produkter man inte vill skiljas ifrån.

Jag läser sida efter sida, tröttnar inte på en endast detalj. Och inser att jag antagligen skulle blivit hopplöst charmerad av Steve Jobs. Han var liksom både galen och underbar, omöjlig att inte förundras av. Samtidigt känns det som om Apple redan nått sin absoluta topp, de kommer aldrig kunna skapa lika revolutionerande produkter igen.


Och så känns 70-talet helt enkelt spännande, som om det var en brytpunkt från det gamla in i det moderna. För att inte tala om världen hur den var då. Man levde i ovisshet om så mycket, som om jorden i själva verket faktiskt låg omsluten i en rosaskimrande dimma. Cigaretter till exempel, inga problem. En del länder lever ännu kvar i det, kanske var det bland annat vad jag fastnade för i Indien. Vi här i Norden har liksom ingen förmåga att vara lite relaxed, utan stressar över allt. Anyway.

Sen åkte jag och T ut till Kugges killes landställe och det var som att kliva rakt in i typ 70-talet. Stolar i rotting, en soffa i grön manchester, en vinylspelare och ett skåp fullt med lp-skivor, och vackert gammalt porslin. Inte nog med att vi blev bortskämda med nice mat och full service så var hela känslan så bra. Här hade vi kunnat stanna resten av sommaren. Kastat våra iPhones i sjön och glömt bort att diskmaskin och 2000-talet existerad.

Vi spelade bananagrams och jag var, helt objektivt, bäst.
Lyxfrukost med smoothie på vattenmelon, yoghurt, gott bröd med god ost och omelette.
Lunch och middag utomhus.
Gazpacho till lunch.
Vi badade bastu och simmade här när solen gått ner.

Så, här är jag nu – i tankarna alltså, rent fysiskt befinner jag mig i Sverige. Lyssnar på Beatles på repeat och tänker på, ja, hur häftigt allt var då. Åtminstone om man levde i Palo Alto i närheten av Steve Jobs eller jobbade på en cool reklambyrå i NYC. Haha. Och ja, om man var man förstås.

Förutom att fundera över detta har jag under de senaste veckorna läst flera böcker. Varit på fyra olika landställen. Hängt med två ursöta bebisar. Sett på mad men, auktionssommar, sjölyckan, invisible heroes, och första spiderman-filmen (första gången någonsin). Badat i sjöar ett par gånger. Lagat bland annat lökpaj, rispapperrullar och halloumitacos. Lyssnat på nästan alla sommarprat. Varit på bröllop och hängt med vännerna från München-tiden. Gått på loppisar och köpt mestadels böcker. Druckit typ en öl, en cider och ett par glas vin och bubbel. Och tränat en del, både utomhus och på gymmet (dröm eftersom det är i princip tomt nu). Mest spännande var kanske klättringen som jag och T testade för ett par veckor sedan – sådär lagom magkittlande.

Har kört kors och tvärs med bil genom finska landskap:

Tavastehus / Hämeenlinna.
Tavastehus slott.

Bröllop på Ungsholmen precis utanför Helsingfors:

Här satt vi och tänkte på hur vi fem som nu var här, när vi bodde i München aaaldrig hade kunnat gissa att vi en strålande sommardag fem år senare skulle sitta på ett bröllop tillsammans. Jag känner fortfarande en sån tacksamhet över att dessa killar kom in i mitt liv den där våren.

Bebishäng med dessa två:

Lugna som små lamm nästan jämt, så som bebisar är ni vet, hehe.

Bebisar i den här åldern, när de börjar göra saker och ska upptäcka allt, ta sig framåt, klättra osv – de ÄR fascinerande. Tycker det är ganska underhållande att hänga med dem. Om jag inte hade börjat plugga direkt efter gymnasiet skulle jag antagligen åkt iväg som aupair. Älskade att vara barnvakt när jag var yngre. Så hörni alla kompisar som får barn nu, här har ni en som gärna kommer och barnvaktar!

Häng i olika sommarstugor:

Också lite cityhäng.
Bevis på min matlagning! Ost- och lökpaj med god sallad.
Och bevis på mina kanelbullar. Som inte blev särskilt vackra… De högra är den finska modellen men gjorde lite fel, så ja, de blev jättefula. Och den andra blev lite väl välgrillade. Men obs: goda!

Det bästa av allt är ju att sommaren fortsätter.

Alla fina sommardagar när jag jobbar ska jag ta tillvara på de där timmarna efter lunch när man kan ta en paus och gå ut i solen, promenera eller bara lägga sig på stranden med en bok.

Och idag åker jag och T på ett helgäventyr till en svensk stad! Om ni är nyfikna får ni kika in på min instagram! Sen fortsätter faktiskt resan norrut. Åhhh, finns absolut ingen som helst mening med att resa bort och lämna den nordiska sommaren.

Så en sociala medier-semester, en paus, en detox – vad gör det med en?

Jag kan bara tala för mig själv, men att helt avstå från sociala medier, blogg och även bloggläsande under en tid ger mig liksom en chans att helt vara i kontakt med mig själv och mitt inre. Jag mår fantastiskt bra av att stänga av alla intryck utifrån och bara få den där möjligheten att hänga med mig själv. Ingen som dömer, ingen att jämföra sig med. Och såklart, att inte leva genom skärmen och att dokumentera allt spännande som sker för att genast lägga upp det i en story.

Dessutom är det som om dygnet plötsligt har många fler timmar.

För jag påverkas av allt jag ser och jag vet att jag knappast är den enda. Jag tror till och med att många förnekar det, intalar sig själva att de inte alls blir påverkade.

Sociala medier är otroligt ytligt, och inte på det sättet att allt ska se perfekt ut (även om det också ofta är fallet) utan på det sättet att vi aldrig får en chans att fördjupa oss. Inte i det vi tar in, inte i människorna vi kommunicerar med. Tjofftjoff, nästa bild, nästa kommentar, nästa inlägg. En bråkdel av allt som ett liv egentligen är.

Och när vi träffar våra vänner frågar vi inte vad har hänt sen sist utan vi säger åh ni såg ut att ha jättehärliga dagar!!

Vi tar för givet att vi redan vet allt. Att vi inte behöver fråga, hur mår du, för det såg ju heeelt underbart ut.

Det är kanske att överdriva något, att dra det till det extrema. Men kanske finns där en viss sanning, som vi inte riktigt vill erkänna?

Och när vi hänger med våra vänner eller familj plockar vi upp mobilen, sneglar på vad som kommit in. Öppnar instagram, kollar om vi fått några likes, meddelanden, vem som uppdaterat. Kanske svarar vi på ett sms, en ganska oskyldig sak att göra, eller hur? Vi försvinner iväg från vårt sällskap, om så bara för ett par sekunder, men ändå. Det är som om vårt umgänge inte är tillräckligt intressant. Kanske för att människor inte är konstruerade för att ge konstanta kickar som vi blir beroende av. Det vi erbjuder är istället vänskap, kärlek och omtanke, som är det enda människan behöver på lång sikt – men hur spännande är det?

Så ja, jag skulle verkligen rekommendera att testa, en vecka eller två utan till exempel Facebook och Instagram. Och att lämna mobilen i ett annat rum lite oftare.

Största utmaningen är förstås hur man lever ett liv med ett typ hälsosamt förhållande till sin mobil och sociala medier. Om man nu inte bestämmer sig för, fuck it nu ryker appen för gott! Det är ju faktiskt, tro det eller ej, också ett alternativ.

Alla stunder av tristess, som jag bara låtit komma – och omfamnat. Till exempel fem minuter på sängen, stirrandes i taket och sen en idé, okej jag bakar bullar!

Alla sidor i alla böcker jag läst ut. Alla sidor jag skrivit i min dagbok. Promenader, cykelturer, styrkepass. Vänner, sommarstugor, mängder av god mat.

Tre veckor av blogg- och sociala medier-semester.

Wow, det är alltså det som är semester. Trots att jag jobbat några timmar på förmiddagen med andra saker än blogg. Men regeln “ingen dator efter 12.00” fungerade hur bra som helst.

Jag kan inte minnas sist i livet som jag upplevt en sån total känsla av lugn, under tre veckor! Som bloggare slash egenföretagare lever jag med en konstant känsla av att det och det och det borde (eller framför allt kan) göras. Det finns liksom i mitt vardagsliv aldrig den där känslan av“jahapp, vad ska jag hitta på nu?” Det finns alltid inlägg som kan skrivas och bilder som kan redigeras. Och det har egentligen aldrig stört mig, jag har alltid gillat det.

För det är kanske okej att leva så. Jag har trots allt valt ett annat liv. Jag har inte signat upp för att jobba 9-17 och leva ut alla mina fritidsintressen på kvällar och helger. Jag har signat upp för ett liv med total frihet. Där jag reser när jag vill. Planerar mina dagar så som jag vill. Det kommer med många fördelar, men ni vet – denna frihet eller makt: with great power comes great responsibility.

Om man tar ledigt, kanske en helg här och där, ett par veckor på julen, tre veckor på sommaren, så är det kanske en ganska bra balans.

Och det har varit galet skönt. Jag tror jag är ganska bra på att vara ledig faktiskt.

Den kanske största funderingen/insikten under dessa veckor är dock inte att jag jobbar för mycket i vanliga fall – jag är ganska bra på att ta det lugnt också. Utan snarare hur mobilberoende jag och exakt alla andra är. Det är för att mobilen är lättare att plocka upp än en bok, som jag inte läser tillräckligt i vanliga fall. Det är för att mobilen är lättare att plocka upp än att genomlida en stund av pinsam tystnad, som vi inte har spontana, intressanta diskussioner. Det är för att mobilen är lättare att plocka upp än att vara uttråkad en stund, som vi inte ens vet hur man inte gör någonting.

De påverkar oss på sätt som vi inte ens själva förstår. Du viftar bort kritiken med att åh men det gäller inte mig och visst använder jag min telefon mycket men jag gör ju allt där och är inte tekniken fantastisk tänk på allt den gett oss!!

Men fundera på när du flyr till din mobil, hur ofta, vad den gör med dig, dina tankar och vad i din omgivning som du kanske går miste om? Alltifrån de där böckerna som blir olästa, saker du skjuter upp eller människor som du aldrig ger din fullständiga uppmärksamhet.

Haha vilket trevligt hej nu är jag tillbaka från semestern, ledsen för det.

Har haft livets bästa sommar – och den fortsätter ju ännu! Kan också erkänna att jag längtat hit, inte till sociala medier, men till bloggen. Den är mitt happy place på så många plan! Och faktiskt, när jag öppnat min dagbok och skrivit ut mina känslor där istället, slog det mig att jag kanske saknat lite just det med bloggen de senaste åren. Det ofiltrerade, oplanerade, som skrivs utan en tanke på att någon ska läsa, lite så som bloggen ursprungligen fungerat – och antagligen vad som gjort den till en så fantastisk plats.

Men, jag undrar förstås ändå, hur mår ni? <3

Så…

Det är väl klart att jag ska ha semester. Vara helt ledig. Från allt.

Sen kickar alla möjliga tankar in. Jag hinner tänka igenom hundra orsaker. Hinner ångra mig lika många gånger.

Och nu när jag pratar om semester så är det från det som är absolut svårast att ta ledigt från. För mig that is och säkert för många av er också. Sociala medier – och den här bloggen. Och kanske, om man ska vara krass, det vi egentligen skulle behöva en paus från om något.

Alla anledningar till varför jag inte borde ta semester (från blogg och sociala medier):

– Ja men jag är ju ännu i en uppstartningsfas. Jag kämpar mig uppåt. Det är inte läge att pausa nu. Nu gäller det att ligga i. Semester, ja det kan man ta senare. Detta kan man intala sig själv varje år i säkert tio år som ”ny företagare”.

– För att ligga steget före alla konkurrenter. Om jag jobbar under semestern – tänk tänk tänk vad jag kan åstadkomma då medan alla andra ligger och slappar på en klippa vid havet, i en solstol på balkongen eller på filtar i parker. NU KÖR VI!!!

– En chans nu när alla andra är lediga till att fortsätta uppdatera mina kanaler med relevant och härligt innehåll. Folk är på semester, men deras telefoner följer fortfarande med dem överallt, perfekt tillfälle för mig att dyka upp där när många andra bloggare är på semester! *evil burns* Jag ser framför mig Netflixtips för regniga dagar, utflyktstips i Helsingfors, de där reseinläggen från förra sommaren som fortfarande ligger och väntar, att recensera alla sommarprat kontinuerligt…

– FOMO FOMO FOMO. Tänk om det dyker upp någonting, ja men vad som helst, på Instagram eller Facebook? Jag kan inte riskera att missa det. Kanske är det ett jobbuppdrag jag missar? Potentiella kunder som väntar på att hitta just mig? Nej det här med att ta helt och hållet en paus är nog ingen bra idé.

– Men herregud, det är mitt jobb och om jag är ledig tre veckor är det faktiskt cirka 20 blogginlägg som blir oskrivna. Varje dag är en chans att publicera något, vill jag verkligen sumpa 21 dagar på ett helt år? Det låter ju faktiskt inte alls som en bra idé.

– Är jag egentligen inte lite lat som vill ha semester? Jag kan väl bara trappa ner tempot litegrann, uppdatera bloggen säg… varannan dag? Eller till och med tredje? Jag är liksom ingen superstar som bara kan komma och gå som jag vill. Och inte ens superstars tar ledigt! Jag kommer ju aldrig kunna driva ett företag framgångsrikt om jag ska vara ledig titt som tätt, och HELT LEDIG i TRE VECKOR.

– Bloggtrafiken. Engagemanget. Allt går ner. Är det värt det? Det är inte värt det! Det kan vi ju inte riskera! Tänk om jag kommer tillbaka efter semestern och Instagram AVSKYR mig? Och varenda bloggläsare har glömt bort mig? Åh herregud. SEMESTER CANCELLED!!!

– Jag har ju faktiskt många inlägg jag vill skriva nu som är relevanta NU och borde komma ut nu nu nu, med tanke på folk som reser och för att de ska hinna dyka upp i Googles sökresultat. Jag kanske kan ta semester i september istället?

– Nu är finaste tiden att fota. Tänk allt bra material jag kommer ha till Instagram. Det är bästa tiden att lägga upp bilder nu ju!!!

– Är jag inte lite lat? (Ja, en ständigt återkommande tanke!) Jag kan väl bara jobba lite mer effektivt och ändå hinna vara ledig?

– Våra förfäder hade minsann inga semestrar. De kämpade och slet – för sin överlevnad. Vad är det här för trams om att ta helt ledigt, I TRE VECKOR? Nej vet du vad. En vecka räcker. Effektiv semester!!

– Bloggande är något man övar upp. Om jag är borta tre veckor kanske jag tappar det helt. Jag kommer glömma bort skrivandet. Få slut på idéer. Inse att jag egentligen inte alls vill blogga. Få idéer om att bli astronaut eller vilja flytta tillbaka till Gällivare. Tänk om tystnaden från allt får mig att vilja fatta massa märkliga beslut. DETTA KAN VI INTE RISKERA!

– För att inte tala om alla samarbetspartners som kommer komma in på en tyst blogg och ba: okay next please. Alla jobbmöjligheter som bara rinner mig ur händerna. En bloggare uppdaterar alltid, oavsett vad. Liksom en scout: alltid redo!

– Och alltså vad ska jag göra med all tid som jag får över ändå? Bloggen är ju faktiskt min terapi. Tänk vad mysigt att ha den där skrivstunden på morgnarna, eller kvällarna. Eller kanske just på den där klippan vid havet, solstolen på balkongen eller en filt i en park. Mysbloggande liksom – och ni har ju efterfrågat mer vardag. Äsch, det här blir perfekt! Jag behöver inte ta ledigt!


Okej. Jag kan fortsätta i all evighet. Men jag har bestämt mig och tänker därför låta alla dessa tankar studsa utanpå. Boink boink. För tänk vilket underverk semester skulle kunna göra? Om man inte testar får man aldrig veta!

Så på något darriga ben med lite lätt ångest i bröstet ger jag mig nu ut på denna oupptäckta väg, ut på mitt livs största äventyr…

Jag checkar ut från blogg, alla sociala medier och allt bloggläsande. Kommer även slå av messenger och whatsapp och uppmana nära och kära att höra av sig via vanliga sms eller telefon… :)

Vi ses om tre veckor. Ha en ljuvlig sommar!

Budapest reseguide

Inlägget innehåller annonslänkar

Brittiska män i bar överkropp, norska studenter på Starbucks uteservering med benen slängda över armstöden. En beachig känsla trots att här inte finns någon strand.

Första intrycket av Budapest är inte fantastiskt, det är det inte. Men det ska visa sig vara inte ett helt rättvist intryck. Budapest är en stad som behöver tid. Där du behöver ta både metro, spårvagn och buss för att verkligen förstå den. Eller för att hitta guldkornen. Särskilt när det är trettiograder varmt och svårt att powerwalka sig genom staden så som vi annars gör när vi besöker nya städer.

Budapest ger mig också en känsla av surrealism. Alla dessa byggnader. Den ena mer majestätisk än den andra. De känns inte på riktigt. Som om det är en sjukt avancerad 3D-maskin som skapar en illusion av alla hus.

Och tre dagar räcker nog inte här. Jag kommer tillbaka. Det finns mer inom och utanför stadskärnan att upptäcka. Har dessutom sparat de berömda baden till nästa gång. Så en sådan måste det bli!

Budapest – mina bästa tips

Här kommer en guide till Budapest där jag blandar de mest populära sevärdheterna med de mer oupptäckta pärlorna. Så varsågoda, en mix av vad du absolut måste se tillsammans med tips som kommer från locals och som inte är riktigt lika upptäckta av turisterna.

Fakta om Budapest:

  • Ungerns huvudstad
  • 1.8 miljoner invånare
  • Valuta: forint (HUF). 100 SEK = ca. 3 000 forints.
  • Floden Donau som går genom Budapest, har sin början i Tyskland och rinner också genom huvudstäderna Wien, Bratislava och Belgrad, för att till sist mynna ut i Svarta havet
  • Budapest består egentligen av tre städer som 1873 slogs samman, innan hette de Buda, Pest och Óbuda

Budapest Ungerntips till Budapest

Till och från Budapest flygplats:

Det är jätteenkelt att ta buss 100E från flygplatsen till stan och tillbaka igen. Det är billigt, tar ungefär en halvtimma och den stannar på flera ställen inne i stan så du kan hitta det stopp som passar ditt boende bäst. Vi åkte till Kálvin tér, som var det första stoppet. Här ser du rutten på Google Maps.

Ett supertips för dig som inte är lika sugen på buss, det är att fundera på att införskaffa ett Budapest Card 72H plus. Med det får man nämligen (förutom allt annat som kortet innehåller) åka med en shuttletransfer från flygplatsen och tillbaka igen när man ska hem. Läs mer här.

Var i Budapest ska man bo – i Buda eller Pest?

Jag skulle rekommendera Pest men om du hittar ett nice boende i Buda tycker jag det är ett bra alternativ också. Att ta sig med buss och spårvagn är busenkelt och ett bra sätt att ta sig mellan de två stadsdelarna. Det går också att gå om man har pigga ben, då det egentligen inte är jättelångt.

Vi bokar in oss på ett Airbnb som ligger precis vid floden längs med gatan Belgrad Rakpart (lite lustigt eftersom vi precis innan hade besökt just Belgrad). Det är på Pest-sidan men inte långt att promenera över till Buda. Dessutom går det både spårvagnar och bussar och är lätt att ta sig mellan de olika stadsdelarna. Lägenheten (se här på Airbnb) var perfekt för oss två och var supermysig. Det blev extra bra benträning också eftersom den låg några trappor upp, utan hiss, i en fin gammal byggnad.

Många av de airbnbs som finns i Budapest är lägenheter där sovrummet/sängen är ett loft. Så det är ett tips om du vill prova på att bo som många här verkar göra!

Om du vill registrera dig hos Airbnb – gör det här och få samtidigt nästan 500 sek att använda för din första bokning.

Om du hellre vill bo på hotell kan du hitta det här!

Boende i Budapest Airbnbairbnb i Budapest

Huset vårt Airbnb låg i. Att det var flera trappor att gå upp för gjorde ingenting.

Äta i Budapest

Vi springer på ett flertal bra caféer och restauranger. Här är de jag kan rekommendera:

Caféer

Solinfo Café – ligger i de judiska kvarteren och serverar bra iskaffe, bra luftkonditonering och har en generellt skön vibe med en ganska ung crowd som sitter här med sina laptops.

Massolit Books and Café – ett café som vi besökt också i Kraków. Secondhandböcker tillsammans med café. Himla mysigt koncept. Slå dig ner med en bok och en kaffe, eller se bara om du hittar någon spännande bok att köpa med dig hem – det finns ett bra utbud på engelska.

Sis & Bro Boutique Café – en supersöt liten pärla som vi råkar gå på när vi är på frukostjakt och på väg mot gamla stan. Vi är trötta och hungriga i värmen och blev överlyckliga när vi plötsligt hittar detta ställe. Mysigt, bra frukost och trevlig kvinna som sköter det lilla caféet på egen hand!

Béla – det här är dock det café jag blir störtförälskad i. Längs Bartók Béla Boulevard som ligger utanför de turistiga stråken. En ljuvlig oas att kliva in i och deras lemonade är yum!

cafe i Budapest Sis & Bro Boutique Café

Sis & Bro Boutique Café, i Buda när till gamla stan.

Massolit Books and Café Budapest

Massolit Books and Café.

cafe Bela Budapest

Caféet Bela i Budapest. Här skulle jag sitta jämt om jag bodde här.

Restauranger

Pesti Disznó – jag äter en sallad här och min kille en riktigt bra köttbit. Gillar stämningen här och den trevliga personalen.

Dobrumba – på den här restaurangen äter vi hela vår resas kanske bästa middag. Det är en blandning av olika matkulturer som möts här med inslag av libanesiskt, marockanskt, mellanöstern och israeliskt. Beställ in flera små rätter och dela på allt! Perfekt vegetariskt utbud dessutom.

Hadik – ännu en pärla längs med boulevarden Bartók Béla. Här äter vi lunch en dag tillsammans med locals. Bra mat och härlig interiör!

Hummus Bar – om du är sugen på något enkelt och snabbt är snabbmatstället Hummus Bar som finns lite överallt i Budapest ett toppenbra alternativ!

restaurang i Budapest Pesti Disznó Budapest

En riktigt god vitlökssoppa till förrätt på Pesti Disznó. 

restaurang Dobrumba Budapest

Restaurang Dobrumba – där vi hamnade i mathimlen.

Lunch på restaurang Hadik. 

Sevärdheter i Budapest

* Fästningen Citadella – promenaden upp hit är ganska tuff då det är en brant väg upp på kullen. Rekommenderar därför en promenad under den tidiga morgonen innan solen hunnit bli för varm, om du är här sommartid.

* Judiska kvarteren

* Gamla stan (på Buda-sidan)

* Parlamentshuset – en helt galen byggnad som nog är värt att ta en guidad rundtur i, läs mer här.

* Parken Városliget – strosa runt i parken och se på slottet som ligger här. Det är även här det mest kända termalbadet Széchenyi ligger och så finns det två museum som du kan passa på att besöka. Konstmuseet Szépművészeti är, som många hus i den här staden, en väldigt vacker byggnad.

Citadella Budapest

Fästningen Citadella – dit promenerade vi upp en morgon.

utsikt Budapest

Utsikten från Citadella – en bra utkiksplats med vy över Budapest. Från Buda-sidan ut över Pest-sidan.

parlamentshuset i Budapest

Budapest parlamentshuset

Parlamentshuset, jag menar… vilken byggnad?!

Judiska kvarteren bjuder på ett och annat, men just den här überturistiga passagen gick vi snabbt vidare ifrån.

Att gå på ruinbarer hör till här i de judiska kvarteren. Det här är den som är mest känd, Szimpla Kert, och vad jag tror var den första som öppnade. På en plats där det tidigare alltså bara var ruiner. Inte mycket som fixades, utan baren bara slog upp sina dörrar och så blev det en grej!

Budapest gamla stan

Gamla stan i Budapest. Den ligger liksom på en höjd så här kan man få bra utsikt.

Parken Városliget

Városliget parken.

Att göra i Budapest

* Åk kollektivt – både spårvagnen och tunnelbanan är sevärda upplevelser. Spårvagnen är charmig – och ett smidigt sätt för att ta sig mellan olika stadsdelar men samtidigt se staden. Den går också längs med floden. Men tunnelbanan är nästan ännu charmigare. Det är kontinentens äldsta och stationerna är gammeldags och gulliga!

spårvagn i Budapestspårvagn i BudapestBudapest metro tunnelbana

* Shoppa souvenirer som är handgjorda i Ungern från till exempel dessa butiker:

  • FIAN Koncept Design Shop
  • Fridea – Art Design Plants
  • YKRA STORE @ ZUN
  • Csendes Concept Store (Art N Craft)

shopping i Budapest local handmade

* Besök Stora saluhallen (Nagy Vásárcsarnok) – det är en av de finaste saluhallar jag besökt. Du kan också äta langos här som är populärt i Ungern, men bered dig på en lång kö om du kommer hit vid lunchtid.

Saluhallen.

Vi testade någon spännande rulle.

Kö till langos… Det såg riktigt gott ut men vi hann inte med kön innan de stängde kl 15.00. Och var faktiskt lite osugna på att köa för detta. Langos finns dock på andra platser också!

* Promenera längs med Bartók Béla Boulevard – den här gatan börjar vid Gellértbadet och är inte särskilt populär bland turisterna trots att den är väldigt mysig. Därför ett riktigt bra local-tips! Promenera längs med gatan ända till Móricz Zsigmond.

promenera i Budapest

* Besök ett av de fantastiska bad som finns i Budapest och slappna av i några timmar. Det mest populära är Széchenyi termalbad, även Gellértbadet verkar vara ett bra alternativ. Det finns fler av dessa badhus med helande termalvatten men dessa två verkar helt klart vara de som är värda besöket inte bara för badet utan också för omgivningen med vackra byggnader.

Ett tips är också att köpa biljett på förhand så du kan gå förbi kön. Här kan du köpa biljett till Széchenyi-badet och om du hellre vill besöka Gellért Spa så kan du köpa din biljett här för att få skippa kön.

Den stora byggnaden till höger i bild är Gellért. 

Budapest-tips från locals

Slutligen vill jag dela med mig av några tips som jag fått från ett par locals men som jag och min kille tyvärr inte hann med under våra tre dagar i staden.

* Frukost eller brunch på något av dessa fyra caféer:

  • À la Maison Grand
  • Franziska (på Buda-sidan)
  • Csiga Café
  • á table

* Cykla till Budapest tredje distrikt: Római part.

* Drick en fröccs som är ungerns motsvarighet till typ aperol spritz. Vin blandat med sodavatten.

* Besök Margitsziget (Margaret Island) – den lilla ön som ligger placerad i Donaufloden och där inga bilar får köra.

Budapest tips

Budapest – vilken stad. Jag ser fram emot att få komma tillbaka hit!

Att hyra bil utomlands är en sak. Att bila på Balkan en helt annan.

guide och tips för att bila på Balkan

Det får vi lära oss under den där veckan mitt i juli sommaren 2018. Vi landar på Splits flygplats. Det är fredag, lunchtid och vi går direkt till närmsta café och beställer varsin smörgås innan vi fortsätter mot Sixt för att hämta ut vår hyrbil. Att köra iväg hungrig det första man gör, det är sällan en god idé.

Väl på plats för att hämta bilen får vi också tips på hur vi bör köra och ett par sevärdheter längs med vägen när vi berättar att vi ska lämna Kroatien och fortsätta mot Mostar i Bosnien och Hercegovina redan samma dag. Och så ger vi oss iväg. Ut på vägarna, till en början en stund på motorväg. Sen kör vi över gränsen och det blir bergigare, och snirkligare vägar. Körningen något mer av en utmaning, en utmaning som trappas upp och når sin kulmen när vi når Sarajevo och får köra på backiga, smala gator – gator där man inte ens är säker på att bilen faktiskt ryms igenom mellan husen.

Men vi kommer in i det, vi kommer in i körningen. Min kille bakom ratten och jag med navigatorn i högsta hugg. Två navigatorer faktiskt, bilens egna som vi fick på köpet – och så Google Maps eller Here, liksom för säkerhetsskull.

Och efter veckan på Balkan den sommaren, och genom Slovenien, Kroatien och Serbien denna sommar – så vill jag skriva ner mina tips från dessa erfarenheter som kan vara bra att ha med sig inför en Balkan-roadtrip. Vad måste man tänka på när man bilar på Balkan? Och vilka tips önskar jag att vi hade haft med oss?

bila på Balkan

» Här hittar du alla inlägg från våra två Balkan-roadtrips under denna och förra sommaren

Bra saker att tänka på när du bilar på Balkan

* Kontanter! På vissa turistiga platser accepterar de flera olika valutor med tanke på att många turister reser mellan länderna, men jag skulle ändå rekommendera att ta ut kontanter i den lokala valutan så fort du kommer in i landet. Tänk också på att även om många tar emot kort kan de ha höga avgifter och därför kan det vara schysstare att betala med kontanter. Och dricks är det vanligt att man ger i cash, eftersom det oftast inte ens går via kortmaskinen!

* GPS:en går inte alltid att lita på, det upplever vi kanske främst när vi kör genom Bosnien och Hercegovina. Om du ska köra på ställen som inte är superturistiga rekommenderar jag därför att ha både en navigator som kommer med hyrbilen och att använda Google maps nedladdade eller också appen HERE. Men, våga också fråga locals. Om de inte pratar engelska, visa kartan i mobilen och de kan rekommendera vilken väg som är bäst. Det kan nämligen hända att kartan tar dig till någon lite grusväg du inte vill hamna på.

* Läs skyltarna. Kom ihåg att inte bara stirra dig blind på vad gpsen säger utan läs också skyltarna. Det kan hända att de nyss byggt om till exempel och då är kanske skyltarna bättre att lita på.

* Kolla inte bara hur många kilometer det är från plats A till B utan kolla hur lång tid gps:en beräknar att det tar att köra, det kan nämligen vara små vägar och mycket upp och ner bland bergen. Och kom ihåg att om du bara har offlinekartor så räknas det inte in om det är extra mycket trafik eller bilköer som till exempel Google Maps gör om du har internetuppkoppling.

* Snabbaste eller vackraste vägen? Det kan vara värt att kolla närmare på kartan och fråga folk ni träffar på resan, för att ta reda på vilken som är den bättre vägen. Den snabba motorvägen är sällan den vackraste vägen, så kanske kan det var en god idé att lägga lite mer tid och se fina landskap eller passera någon särskilt trevlig by istället. Ibland kan det också finnas flera ställen att korsa landsgränser på och då kan det vara bra att fråga locals vilken de rekommenderar.

Kamnik, Slovenien.

* Ha alltid(!) med något att äta och dricka i bilen. Man vet aldrig vad som händer eller om man hamnar i en oförutsedd bilkö. Bunkra upp!

* Kör försiktigt och var uppmärksam. Körningen kan bli stressig emellanåt. Men kör inte snabbare än du är bekväm med (tänker igen på snirkliga vägar genom bergiga landskap där locals ofta kör snabbt) och om du i städer behöver stanna upp någon sekund – gör det, de andra bilarna väntar (även om någon är snabb på tutan).

* Planera inte in ett för packat schema! Generellt så ska man räkna med att allting ofta tar lite längre tid än planerat. Alltifrån att hämta ut hyrbilen på flygplatsen, till stopp man vill göra på vägen och till exempel hitta parkering där man vill stanna.

Det tar alltid längre tid än vad man tänker sig eller vad Google Maps säger. Mer än 2 timmars körning kan faktiskt ta hela dagen. Man måste liksom räkna in tiden för att checka ut från boende, packa ihop sig i bilen och hitta ut från staden. Raster under bilresan. Något stopp i en liten stad man vill göra på vägen. Att köra in till nästa plats, hitta fram till boende, parkera, checka in och installera sig.

Vad vi också lärt oss är att det förstås alltid tar längre tid att köra in till större städer. Och om man kan är det smart att försöka undvika rusningstrafik. Under högsäsong kan dock väldigt turistiga platser vara svårt att förutse när det kommer vara som mest trafik. Men man bör alltså alltid ha en buffert med ett par timmar, minst!

Serbien, på väg in till Subotica för att äta lunch.

När vi körde från Budapest till Bratislava och hamnade i en liten bilkö med ett gäng lastbilar.

Balkan med bil

* Kolla upp att boendet du bokar har parkering. Man vill ogärna parkera längs med vägen, även om vi gjorde det på ett par ställen (då det var det som boendet erbjöd). Och tänk på att vissa hotell tar extra betalt för parkeringen. Det är också vanligt att parkeringen ligger någon kilometer från boendet – men hellre det och en trygg parkering än att försöka hitta något på egen hand. Generellt skulle jag säga: snåla inte med parkeringskostnader.

* Tips om du ska köra i en större stad är att kolla på Google Maps gatuvy. Detta gjorde T när vi skulle lämna Belgrad för att se till att vi kom på rätt avfart ut på motorvägen. Och det var tur, vi behövde nämligen ligga i rätt fil för att komma rätt direkt efter avfarten. Om du ska köra in till ett hotell är det också viktigt att kolla upp vad som gäller för parkering, den kanske ligger en bit ifrån hotellet och det är inte alltid det går att stanna till precis utanför.

* Ju längre söderut på Balkan du kommer desto mindre utvecklat kan man säga som en enkel generalisering. Vägarna är enklare, inte lika många pratar engelska, cash är mer nödvändigt osv. Slovenien är alltså väldigt likt Österrike, medan Albanien är en större utmaning.

* Det är ofta värt att stanna till i mindre och mer okända städer och byar. De kan vara väldigt charmiga! Så kolla inte bara på de välkända platserna utan kolla upp andra ställen ni passerar och se om det kan vara värt att stanna.

Hur är vägarna på Balkan?

Det skiljer sig lite mellan länderna. I Kroatien finns moderna motorvägar som är hur bra som helst att köra på, medan det i Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro är betydligt enklare vägar. I Serbien när vi kör från Zagreb till Belgrad upplever vi betydligt mer gropar i vägarna än på kroatiska sidan. I Bosnien och Hercegovina och Montenegro är det också ganska små och slingriga vägar upp- och nedför alla vackra berg. Därför säger ofta inte avståndet särskilt mycket om hur lång tid en sträcka tar att köra. Google Maps uppskattning verkar dock vara ganska sanningsenlig. Men även om vägarna inte är motorvägar är de ändå bra att köra på.

Vad vi lär oss under resans gång är att det ibland kan finnas alternativ att köra på grusvägar, och det vill man ogärna. De kan finns besvärliga gropar, tar längre tid och är förstås större risk för punktering. Så om man ges två alternativ från Google Maps är det alltid bra att försöka kolla upp vilken väg som är lämpligare.

hur är vägarna på Balkan

Bland bergen i Slovenien och när vägen plötsligt blockerades av en traktor och ko-transport.

Den utmanande körningen i Serbien på väg in till Belgrad. När en buss sneddar in rakt framför oss. Han var dock väldigt ursäktande och vinkade glatt genom fönstret.

Hur fungerar vägtullarna?

I vissa länder gäller det att du på motorvägarna betalar enligt hur långt du kört, och i vissa länder behöver du köpa ett klistermärke som du sätter på vindrutan och det ger dig tillgång till alla motorvägar i landet. Om du behöver en sådan typ av sticker så är det noggrant skyltat när du kör in i ett nytt land och de går att köpa på närmsta bensinstation.

  • Landet där du hyr bilen har ofta en sticker för det landet färdigt, så det är mest om du kör in i andra länder du måste tänka på detta.
  • Sticker i Slovenien kostar 15€
  • Sticker i Österrike kostar 9.20€
  • Båda som vi köper gäller antingen för en vecka eller tio dagar, som är minimum. De andra alternativen är för en månad eller ett år.

I Kroatien betalar man för motorvägen. 200 km kostar oss cirka 11€. Men det är ofta värt det om man ska en längre bit.

I Serbien kör vi en timma ungefär, och betalar bara 3€ i avgift på motorvägen. Så där är det betydligt billigare.

Hur det fungerar med vägtullarna på motorvägarna? När du kommer in på motorvägen är det spärrar du kör igenom där du tar en biljett ur en automat precis som i vanliga parkeringshus. Samma biljett visar du upp när du kör av motorvägen eller där motorvägen slutar. Det går att betala både med kontanter och kort, även euro verkar funka istället för deras egna kuna i Kroatien. Om du tappar bort biljetten får du betalat maxbeloppet x2 om jag minns rätt.

tips för att bila på Balkan

Hur biljetterna vi får på motorvägarna i Kroatien samt Serbien ser ut. Och så de stickers vi har på vindrutan för att få köra i Österrike och Slovenien.

Tips när du hyr bil på Balkan

Det finns ett par saker som är särskilt bra att ha med sig när man hyr bil just på Balkan:

  • Du vill inte ha en för stor och klumpig bil. Du kan till och med be om att få byta till en mindre – och jag skulle säga att det är värt att till och med nedgradera till en billigare bil fast du inte får några pengar tillbaka. Det gjorde nämligen vi.
  • När man hyr bil i Balkan-länderna ska man se till att ha full försäkring på bilen, särskilt den som täcker också undersidan av bilen eftersom vägarna är sämre här än i många andra länder.
  • Det finns gott om bensinstationer längs med de större vägarna. Men kom ihåg att tanka regelbundet så att du inte hamnar mitt ute i ingenstans med tom tank!
  • Ute i sista minuten? Ingen fara, det går ofta bra att hyra bil även nära inpå avresedagen eller till och med samma dag. Det kan bli något dyrare men det kan det ju vara värt.
  • Allt annat du behöver veta om att hyra bil hittar du här!

Får man köra in i andra länder med hyrbilen?

Det här var den fråga jag tyckte var svårast att få svar på innan vi åkte på vår Balkan-roadtrip. Vi ville nämligen hyra bil i Kroatien men sen bila genom Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro och egentligen också Albanien. Men av de hyrbilsfirmor vi kollade på så var det flera som inte tillät inkörning till Albanien, och anledningen är nog för att vägarna där är så pass mycket sämre. Det gjorde att vi, eftersom vi också hade begränsat med tid för vår bilresa, bestämde oss för att skippa Albanien helt. Vi fick betala något tillägg för de länder vi körde in i, men det var inte jättedyrt utan ganska överkomligt.

Det är alltid bra att meddela vilka länder du tänkt köra in till åt hyrbilsfirman. Om du inte är säker på vilka länder ni kommer besöka, uppge hellre fler än färre.

När vi hyrde bil i somras i Ungern skulle vi också besöka Slovakien, Österrike, Slovenien, Kroatien och Serbien – och det var bara Serbien som kostade extra. Även Rumänien skulle varit ett sådant land som de tar ut en extra avgift för, och den gick på 45€.

Men alla firmor har alltså olika regler gällande vilka andra länder du får köra in i.

Att tänka på när du korsar landsgränsen från ett land till ett annat

  • Köer! Det är väldigt vanligt att det blir kö när man kör från ett land till ett annat och alla ska igenom tullen. Så man bör räkna med att inte ha ett för pressat tidsschema när man ska korsa en landsgräns. Vi har haft tur ibland men vi har också köat upp till 3 timmar. Vi fick höra om en ungersk familj som bilade till Grekland mitt under högsäsongen och hade otur när de körde in i Serbien, kön var 8 timmar lång.
  • Dokument du behöver visa upp: dels behöver du visa pass men också bilens typ registreringsbevis. Det är något du får från hyrbilsfirman och kan vara bra att ha i handskfacket så att det finns nära till hands.
  • Om du lämnar EU och sedan åker in i EU igen måste du komma ihåg att du t.ex. inte får ha med dig för mycket alkohol. Och de är faktiskt noggranna med att kolla bilarna. De kan be dig öppna bagaget och även visa vad som finns i väskorna. Så gränsen för att komma tillbaka in i EU är lite tuffare än gränsen mellan EU-länder. Mellan Serbien och Ungern ville de se bagageutrymmet och kom in i bilen för att kolla handskfacket och baksätet. Men de är ganska trevliga i alla fall även om de inte pratar engelska. Kön här för EU-medborgare är inte särskilt lång men lite längre för icke-EU.
  • Ibland kostar det lite när vi korsar landsgränserna och det är för oss lite oklart exakt vad vi betalar för, men det rör sig om så små summor så vi betalar glatt.

korsa landsgräns Balkan

När vi korsade gränsen från Kroatien till Serbien, på väg från Zagreb till Belgrad.

Är det farligt att bila på Balkan?

Avslutningsvis en fråga jag vill lyfta. Är det farligt att köra runt i dessa länder? Min personliga erfarenhet är att det känns väldigt tryggt. Folk är generellt vänliga och hjälpsamma. Det enda vi får höra som verkar mest problematiskt, är relationen länderna emellan. En tjej vi träffar i Serbien skulle exempelvis inte köra in med sin bil i Kroatien – men jag vet ärligt talat inte hur försiktig man bör vara kring detta.

Av alla städer vi besöker så är den som känns minst trygg Belgrad, Serbiens huvudstad. Här vill man inte hamna på fel gata mitt i natten. Jag lägger faktiskt inte ens ifrån mig väska eller kamera på stolen bredvid eller fritt på bordet – utan har de på mig när vi sitter på restauranger och uteserveringar. En något obehaglig upplevelse är när en ung flicka kommer och tigger om pengar. Hon vill ha uppmärksamhet och är väldigt på folk, lite provocerande, och slår faktiskt till min kille på armen. Men när några män på uteserveringen hotfullt reser sig upp och går mot henne så springer hon iväg, skrattandes. Vad jag känner mig är dock inte otrygg, utan hjälplös. En ung tjej, desperat och vad som verkar också hög på droger. Hur är det att leva ett sånt liv?

Men Balkan-länderna känns i övrigt inte mindre tryggare än många andra europeiska länder och i storstäder ska man för det mesta vara lite försiktig (eller se upp för ficktjuvar och inte gå i skumma kvarter på kvällarna).

Att köra här är förstås tuffare än på svenska vägar och man ska kanske inte ge sig ut på vägarna när det är mörkt – utan jag rekommenderar att köra under dagen.

Men farligt? Nej, man får bara vara lite mer försiktig än när man kör hemma. Vi blev dessutom så förtjusta i alltihop under förra sommaren att det var därför vi återvände igen den här sommaren!

Så åk – det är en plats värd att uppleva och perfekt att göra med bil!


Söker du efter något?