Och så kom vintern

Inte visste jag när jag klev på det där tåget den 15 september att jag reste mot vintern. Tanken var ju att jag skulle varit hemma i Helsingfors för en vecka sen. Tur att tanken blev annorlunda.

För vintern! Den första snön! När fick jag senaste uppleva den första riktiga snön? Snön söderut räknas inte. Det är ju ingen vinter. Tro mig när jag säger det, ni vet inte vad ni går miste om.

Igår byggde vi en snögubbe! (Och inte vilken snögubbe som helst utan en Olaf! Visades upp på min instastory och blev väldigt omtyckt, hehe.) För hur ofta är det tösnö? Nej just det. Sen sprang vi fem kilometer med broddar på fötterna.

Häromdagen gick vi den där slingan runt Nuolajärvi. Tänk att det nyss var blixtrande höst här. Och nu bara vitt. Ljuvligt vitt. Snö som knastrar under klumpiga skor. Kinder som blir rosiga. Varenda liten gren täckt av glittrande frost.

Och jag går runt i min snowboardaktiga skidjacka, för det är den bästa vinterjackan jag har här. + en gammal mössa. Som sagt, var inte beredd på vinter. Samtidigt känns det skönt att jag inte visste hur länge jag skulle stanna här när jag åkte. Då skulle jag packat med mig ännu mer saker i stackars lilla Twingo som redan var nästan full.

Men det fina är ju att inse hur lite man klarar sig på egentligen. Slipper tänka på vad jag ska ha på mig om morgnarna. Väljer bland mina 3 t-shirts och lika många tröjor. Sminkat mig har jag bara gjort i lördags när vi firade mamma. Mycket bekymmerslöst att leva här. Extremt långt ifrån skönhetshets och storstadsbekymmer

Pappa och T.

De gick i förväg medan jag kom efter med kameran och fick springa ikapp dem. Fotopromenader går ju ganska långsamt. Men det slog mig att fotolöprundor kunde vara en grej. Lite hetsigt dock och med viss risk för att missa de vackraste fotoögonblicken.

Sjön var frusen, men isen var inte tjock. Tillräckligt stabil för en och annan fågel, men ingen männska ännu! Hade ju hoppats på att det skulle frysa på en vacker is som skulle gå att åka skridskor på.

Den peeerfekta vinterpromenaden. Det skottas här hela vintern, inte inne i skogen men längs den slingan som är spänger.

En annan fin vinterpromenad i Gällivare är vandringen upp till Åke på toppen. Men den vägen är nog inte pistad ännu.

Mmmmm vintern alltså. Hjälper liksom inte mot den där känslan av att inte vilja åka hem.

FÖLJ:

11 svar

    1. Kooooom heeeeem! Vi börjar om igen! Vi glömmer aaaaallt. Där ute är det så kaaaallt. Ja jag börjar faktiskt också få lite lite hemlängtan nu. Och KUGGElängtan! ❤️

  1. Otroligt fina bilder och så härligt med snö! Jag dras mellan att vilja flytta till Teneriffa och norröver i Sverige eller till Island. Konstraster är härligt och det är något speciellt med riktig snö.

    1. Tack! 😘 Kan förstå den känslan. Helst vill jag också ha kontrasterna. Bara alla vackra träd och blommor som om somrarna finns i Helsingfors. Men så midnattssolen här uppe ❤️

    1. Tack Maria! Och hösten gjorde faktiskt en liten comeback uppe i norr, men då var det dags att återvända till södra Finland :)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.