Vi hann bara komma fram till Gällivare, leta upp ett cafe som hade öppet för lunch (på söndagar finns det typ bara ett: hotellet vid tågstation) och sen åkte vi genast upp till bergets topp.
Att bestiga berg är mina favoritgrej i världen. Men om man vill få ut mest av en 2-3 timmars naturupplevelse i Gällivare då ska man ta bilen upp till toppen (femmanvägen) och följa någon av lederna här uppe.
På vintern är det pistat längs med bilvägen och en perfekt vandring hela vägen upp till Åke på toppen. På sommaren kan man istället gå topparna runt: Åke på toppen till Västtoppen (Hebrotoppen på skyltarna), till den tredje toppen påväg till Björnfällan. Samma slinga går att påbörja ända från Björnfällan också om man vill ha mer stigning och då kör man upp dit istället för upp längs femmanvägen. Den turen gick vi alltid med skolan.
Åke på toppen-stugan brukar vara öppen röda dagar på vintern, men det finns ett vindskydd här där man alltid kan gå in. På Västtoppen finns också ett tjusigt vindskydd som är runt med fönster åt alla håll. Och här uppe ser du till hela mäktiga fjällvärlden. Om det är klart förstås, just den här dagen gömde de sig bakom fluffiga moln.
Det ligger så nära samhället men är ändå en så otrolig känsla att komma hit upp.
Det blåset rejält hela vår 2.5 h tur. Så vi gick mestadels tysta sida vid sida i mot- och medvind och drog in doften av fjäll djupt ner i våra stadslungor. Som om allting inom oss väcktes till liv igen likt den där känslan som uppstår på våren.
Vi parkerade där stigen upp till Åke på toppen börjar (man kan också köra lite högre upp och gå en bredare och finare stig där jag tror att man kommer fram till exempel med barnvagn/rullstol). Sen gick vi till Västtoppen och därifrån ner till vägen, upp tillbaka till bilen.
Höstfärgerna har vi dock knappt sett skymten av. Men förhoppningsvis hinner björkarna här bli gulorangea innan vi åker söderut igen. Ni har en knapp vecka på er träden!
Efter timmar här uppe var det skönt att hoppa in i bilen och åka hela vägen ut till mormor. Där möttes vi av kärlek, middag och en skön säng.
4 svar
Det var det jag tänkte fråga om, nämligen om det redan kommit färger på träden och på övrig vegetation. Fick svaret i inlägget. För två år sedan var jag där på Dundret men då var det dimma så jag gick inte någon längre sträcka då. Det var den 13 sept och då fanns det mycket färger i naturen. Så ni är kanske en vecka för tidigt? Eller så har hösten kommit mera längre norrut.
Dundret och Stekenjokk är ju så tillvida bekväma att man kan åka bil ända fram och är då mitt på fjället/ödemarken.
Jag tror det varit en ovanligt varm sensommar här uppe också så det känns som om naturen hängt kvar vid sommaren lite längre än vanligt.
Ja det är lyxigt med bilvägen ända upp. Och bra för de som inte har möjligheten att gå.
Dundret är fantastiskt och Gällivare så välkomnande. Kom upp till Gällivare från Småland förra fredagen. Skulle stanna till onsdag men förlänger vistelsen till måndag.
Va upp o vände dock på Dundret i söndags men då var det övning med skarp ammunition på fjället. Så fick vända. Men hunnit fika på hotellets takterras. Fantastiskt!
Blir nog flytt till Gällivare nästa höst om allt går som planerat…
Vad fint beslut att förlänga vistelsen. Svårt att åka ifrån detta… :)
Och oj, då måste vi ha missat övningen. Vi mötte massor av jakthundar längs vägen när vi var nästan klara. Men det kanske var efteråt? Vi var ganska sena upp.
Hoppas du får en fortsatt härlig vistelse här uppe, och kanske ett nytt försök upp på Dundret?