Texter och kärlek
So embrace this life with me, will you?
That someone who once made you smile. He becomes a memory, as someone is taking his place. And that is life, full of beautiful people who will walk into your life and turn things around. Just let it happen. Enjoy
Två små texter.
Just det hörni, jag har skrivit två texter här på senaste. Den ena handlar om min upplevelse av fantastiskt mysiga Herrljunga och den finns publicerad här på Herrljungas egna hemsida. Den blev rätt uppskattad av herrljungaborna så mycket beröm som
När tårar byts ut mot ord och det tillslut går över.
Allt det som fyller mig med kärlek. All den lycka som bor i min kropp. Jag har så mycket att vara glad över, så mycket att känna tacksamhet för. Det finns stunder då det inte spelar någon roll. Stunder då
Den första kyssen.
Klockan hade passerat middagstid för längesen och det gjorde ingenting. Vi hade fastnat i varandras armar och tillsist blivit lite hungriga. Nu stod vi i köket och maten var i ugnen. Jag diskade och kanske hade jag kommit ihåg exakt
En teori om kärlek.
Hittade en text jag skrev för tre år sedan i min gamla blogg. Publicerar den igen och låter den förbli oredigerad, precis så som Jennifer 17 år skrev den. Vad jag vet så finns det många som är rädda för
“vara så hopplöst förälskad att man dör”, från arkivet
Vet inte när jag skrev det här men det är ett gammalt blogginlägg som jag tyckte kunde få ta plats igen. Som det skrevs då, utan några korrigeringar som jag kanske egentligen hade velat göra nu i efter hand… Det
Efterfest och dubbla hjärtslag.
Jag ställer er frågan om ni vågar chansa och underförstått är detta precis vad jag uppmuntrar er till. Men vem är jag att lyssna på om jag inte lever som jag lär? En historia kom upp bland mina minnen för
Han som alltid finns där.
Han som tar hand om mig, men ger plats för min självständighet. Är obrydd men ändå bryr sig. Ambitiös men avslappnad. Trygg och stabil men äventyrslysten. Delar allt med mig, men har något eget. Förtrollar mig med sin magi, men
Staden som får mitt hjärta att le.
Jag försöker finna ord för att beskriva, men jag vet inte vart jag ska börja eller hur ska jag formulera mig. Det jag känner när jag kommer hit, är något jag inte är övertygad om att jag själv förstår, än
Jag vill inte älska, inte just nu.
Jag har alltid varit lagd åt det romantiska hållet. Drömt om min prins, fyllt dagböcker med kärlekshistorier och suktat efter att få kalla någon för min. Inte längre, inte just nu, inte så som förut. Jag orkar inte med hela