Vad gör en student om dagarna egentligen, kanske ni undrar ni som inte pluggar? Personligen så gör jag ungefär allt utom att just plugga. Den här veckan har gått sjukt snabbt, men ändå har inte mycket tid lagts på själva
Det går inte en dag utan att jag reflekterar över världen jag befinner mig i. Eller snarare, bubblan jag befinner mig. Människor som ser likadana ut, skrattar åt samma saker och drömmer om bra jobb och långa semestrar. Jag älskar
Det är alltid något som snurrar i mitt lilla huvud, som mer eller mindre bekymrar mig. Det är nog så vi fungerar, en del människor. Man känner så mycket, med hela sitt hjärta. Sympati och empati, sorg och glädje. Jämt.
Känner mig färglös idag. Inuti. Min själ, den känns svartvit, så som den aldrig annars är. Inte alls nedstämd eller sorgsen, bara väldigt mycket nere på jorden i stället för uppe i det blå. En övergående fas? Ett nytt permanent
I morse var det inte jättekul att gå utanför dörren i vårjacka kan jag tala om. Ser ni hur arg den här tjejen, ja alltså jag, ser ut? Men smsa och ta foton på sig själv, det kunde hon göra
Jag berättade vad jag hade känt under förra veckan och hur jag kunde känna ibland, “Du saknar någon?” sa hon. Gör jag verkligen det? undrade jag. Njaäe, inte egentligen. Med en ärlighet från djupet av mitt hjärta. Jag trivs med
Och vet ni? Plötsligt börjar jag längta utomlands igen. Saknar engelskan, saknar att höra den, prata den. Jag undrar vart jag ska ta mig härnäst, till hösten. Jag drömmer om England och New York. Jag drömmer om att upptäcka, igen.
Det är som det är ibland. Jag behövde en paus från alltihop ett tag, så jag tog en paus. Blogg, Twitter, Instagram och t.o.m. blogg-läsande. Och det var skönt, otroligt skönt. Man kan liksom tycka att det har gått för
Har ni någon gång tänkt på hur ni talar till er själva? Vad säger den inre rösten när ni ser er i spegeln? När ni lagat mat? När ni åstadkommit något? Går ni genom dagarna utan att tala till er
Att blotta sig i bloggen och öppna upp sig, att skriva om att man är ledsen, förvirrad, nere och allt det där – DET ÄR SVÅRT. Det är naket och det känns som att, herregud nu rannsakar alla mig och undrar
Jag fick en kommentar på det här lite sorgliga inlägget. “Men varför tänker du så tror du? Om dina vänner?” Värt att nämnas är att det här är inget jag funderar på dagligen eller ständigt går och grubblar över. Det
Vill du ha tips och tankar från en strategisk och kreativ marknadsförare? Allt ifrån SEO och content till personliga åsikter och berättelser.
Gör som 1000+ andra och skriv upp dig på mejllistan:
Copyright 2022 © Jennifer Sandström