Att vara singel.

Jag berättade vad jag hade känt under förra veckan och hur jag kunde känna ibland,
“Du saknar någon?” sa hon.

Gör jag verkligen det? undrade jag. Njaäe, inte egentligen. Med en ärlighet från djupet av mitt hjärta. Jag trivs med mig själv. Jag trivs som singel. 6 av 7 dagar i veckan, på ett ungefär, kanske mer? Kärlek är det vackraste vi någonsin får uppleva. Och jag sa “de har de så lätt, människor i förhållande, de får så mycket kärlek varenda dag.” Kärlek som vi singlar på något sätt måste ge oss själva. Familj och vänner i all ära, de får aldrig underskattas. Men den där sista biten, någon som viskar i ditt öra hur mycket den tycker om dig precis innan du somnar. Det får vi andra kämpa med, viska till oss själva, jag är bra som jag är och snart så dyker han nog upp. För jag vet hur underbart det är att ha fjärilar i magen och om jag inte längtade så vore jag dum.

Så nej, han behöver inte dyka upp idag, inte i morgon. Jag har världens sämsta tålamod, men när det kommer till kärlek, då är jag beredd att vänta lite.