someone you love.

Har ni någon gång tänkt på hur ni talar till er själva? Vad säger den inre rösten när ni ser er  i spegeln? När ni lagat mat? När ni åstadkommit något? Går ni genom dagarna utan att tala till er själva, talar ni nedlåtande eller vågar ni berömma er själva?

Det här är så självklart för mig, men jag tror tyvärr inte det är det för alla. Jag kan bubbla av lycka och tacksamhet när jag tänker på mitt liv. Jag kan se mig själv i spegeln och le. Och för det mesta så säger jag väldigt snälla och varma ord till mig själv, precis så som jag gör till de jag älskar. Förutom på morgonen eller när jag inte ätit, då kan jag vara sjukt bitter. Det är inte alltid lika lätt, ibland undrar man, varför är jag så konstig? Vad är det för fel på mig? Varför har inte jag långa ben? Men jag kämpar och tänker fortsätta att alltid tala med snälla ord till mig själv, tills någon kommer in i mitt liv och överöser mig med kärlek – då blir det nog lättare, ni som vet, blir det?