Vandring till Trollsjön – en dagstur direkt från E10:an

Hur är det att vandra till Trollsjön?

“Trollsjön är jäkligt överskattad, om det inte är riktigt fint väder!”

Så sa en god vän till mig hemma i Gällivare och det tycker jag är en kommentar som visar på hur mycket fina turer och otrolig miljö som finns här uppe. Är man van vid det, är vandringen till Trollsjön en tur man kanske ska unna sig när vädret är fint – men då bör man också som min vän gjorde, påbörja sin dagstur så tidigt som möjligt för att få vandra något mer ostört.

Det är nämligen en dagstur som kommit att bli ganska poppis. Under sommarens mest intensiva månader är du inte ensam här. När vi är här hösttid, mitt i veckan, ser det lite annorlunda ut men vi möter ändå några stycken både på upp- och nervägen.

Och jag, som visserligen är uppvuxen här uppe men idag inte tillbringar tillräckligt mycket tid i fjällen, måste säga att landskapet man vandrar igenom, är något extraordinärt.

Därför är jag glad att vi valde Trollsjön som destination för vår dagstur under vår andra dag i Abisko. Trots att bägge mina föräldrar varit här minst ett par gånger så har de aldrig tagit mig hit. Istället var det riktiga och rejäla fjällvandringar som gällde, inte några “pjåkiga” dagsturer… ;)

Rissajaure (ungefärlig översättning Sjön som glimmar som eld) eller Trollsjön, nordsamiska Rissájávri, är en klarvattensjö och steril fjällsjö i Kiruna kommun i Lappland och Sveriges klaraste och renaste sjö med ett siktdjup ända ned till botten på 36 meter.

Wikipedia

För det första lockar namnet. En sjö som fått namnet Trollsjön, det måste vara något speciellt med den platsen.

För det andra har sjön i år blivit uppmärksammad som en sevärdhet som kan jämföras med Gardasjön i Italien (påminner om Comosjön som jag besökt). Det är en jämförelse man kan ta med en nypa salt – de svenska fjällen och de italienska sjöarna är magiska på sina olika alldeles individuella vis, men ändå fint att vackra platser i Sverige lyfts. Och för det tredje råkar det för oss vara ett perfekt stopp för en dagsvandring eftersom vi är på väg från Abisko till Norge.

En dagstur – 10 km tur och retur

Så börjar vi vår promenad mot Trollsjön.

Man måste gå över tågrälsen här och det får ju alltid pulsen att gå upp lite grann. Särskilt med tanke på de malmtåg som dundrar förbi var och varannan minut (nästan). Men det verkar som om tåget är bra på att tuta när (innan?) det passerar. Så man får kolla åt bägge håll och spetsa öronen innan man promenerar över.

Första biten är lerig, stenig och uppförs. Inte jättemysigt. Och inte mycket händer med landskapet. Vi kommer lite högre men inte mer än så.

Lite vyer får man i alla fall ganska snabbt, bakom sig där man vandrar uppåt. Och de små blommorna som kämpat sig upp här och där piggar upp bland leran och stenarna.

Men sen så, plötsligt, bakom det där krönet med alla stenar, slår det liksom om. Det blir nästan magiskt, Sagan om ringen-likt. Det där gröna, mot stenar i alla möjliga formationer. Vyerna är wow och tillsammans med den härliga känsla som infinner sig när man vandrar ett tag uppför så är det en svårslagen kombination.

Det är därför vi vandrar, bestiger berg, tar oss bortom bilvägar och den enklaste terrängen. För att få se och uppleva, och känna detta.

Just innan vi når fram till sjön, som ligger 5 kilometer från vägen, börjar det regna. Men det är lätta droppar och varken de eller vinden stör oss. Vi går fokuserat och ser fram emot att nå sjön.

Det är ingen spegelblank sjö som möter oss, och med vinden som viner och regnet som piskar, är just detta ingen sagolik stund. Eller så är det just det? Och kanske en desto häftigare känsla. Regn och rusk gör ofta upplevelser mer minnesvärda kan jag tycka.

Vi äter vår lunch i skydd under ett par stenar, då det inte finns några vindskydd här så agerar de gigantiska stenbumblingarna lika bra substitut. Sen vinkar vi hejdå till Trollsjön och fortsätter tillbaka ner igen.

Neråt går det lätt. Vi märker knappt att det regnar (mina nyinköpta regnbyxor kom väl till pass) och det slutar efter en stund. Det är också på nervägen vi inser hur mycket uppåt det faktiskt var, en ganska lätt lutning som knappt syns men känns i kroppen. Så nu flyger vi nästan fram, men stannar upp då och då för att ta in allt runt omkring.

Något jag gillar med att gå turer som går samma väg tillbaka är att man får se vyerna från bägge håll – och det kan faktiskt vara ganska stor skillnad.

Svar på vanliga frågor:

* Var startar vandringsleden till Trollsjön?

Det ligger med bil drygt 20 minuter från Abisko och bara 8 minuter från Riksgränsen. Där leden börjar, här på Google Maps, finns två parkeringsfickor på vardera sida om vägen och chansen är stor att det redan står någon bil parkerad här. I den streetview som finns från 2009 i Google maps ser man en blå bil som står parkerad på parkeringsfickan och precis där börjar leden. Det finns en skylt som säger Trollsjön här också så det går inte att ta fel.

Det går också att komma hit med tåg, då ska man gå av vid Låktatjåkka station och leden börjar direkt från stationen.

* Hur lång är vandringen till Trollsjön?

De gamla skyltarna visar 6 km men de nyare säger 5 km och när vi kollar med runkeeper är det just 5 kilometer som stämmer. Det är alltså distansen från vägen till sjön, turen blir alltså totalt det dubbla, 10 km, om du går tillbaka.

* Hur lång tid tar det att gå till Trollsjön?

När man går hit är det mycket uppför, en svag stigning men sjön ligger på 815 meter över havet och det är en höjdskillnad på 3-400 meter från vägen. Och det känns. Så pausa gärna ofta på vägen upp, det kommer gå betydligt lättare på tillbakavägen. För oss tog det 1 timma och 50 minuter att gå till sjön, men då gjorde vi också flera fotostopp och mindre pauser längs vägen. På nervägen tog det 1 timma och 30 minuter.

* Är det en svår eller lätt vandring?

Leden till Trollsjön är kategoriserad som lättvandrad. Men jag skulle rekommendera ordentliga skor, alltså kängor, eftersom det är en stenig led som i början dessutom är väldigt lerig när vi är här i början av september. Vädret kan också slå om här uppe på fjället så det bör man vara beredd på.

Det är förstås alltid mer utmanade att vandra uppför, men ingen match för den vältränade och man kan alltid ta gott om pauser. Stanna upp vill man dessutom göra för att kunna ta in utsikten som hela tiden förändras lite i takt med att man kommer framåt och allt högre upp.

Att tänka på när du vandrar hit

Förutom väder, vind och bra skor som jag nämner ovan vill jag också påminna om att du givetvis ska och måste bära med dig ditt skräp hem. Då detta blivit en välbesökt palts för allmänheten tycks det också röra sig folk som inte har det vanliga naturvettet med sig här. Det är dessutom är en led utanför nationalpark så därför är det många som eldar framme vid sjön. Vilket är okej – om du tar med dig ditt skräp efteråt!

När du ändå är igång kan du passa på att ta med dig någon annans skräp också, vi hittade bland annat en stor petflaska som fick följa med oss ner – så hjälper vi tillsammans åt att hålla fjällvärlden ren och fin!

Tips på en annan fin dagstur i området: från Abisko mot Kårsavagge tur och retur 14 km