Glad påsk på er älskade bloggläsare ♥

Jag vet inte hur det är med er, om ni firar påsk eller vad ni har för relation till det här med påskhelger och påskledighet? Men, jag vill i alla fall passa på att önska er en fin och glad påsk – och faktiskt även tacka er.

Mormors guldiga påskris som pyntats så fint. 

Påsken för mig

För mig har påsken alltid inneburit vårvinter i Gällivare, massor av mys med familjen och släkten, påskägg, goda middagar och goda luncher som tillagas utomhus, turer på längdskidor eller med skoter (eller t.o.m. med hundspann), någon dag på Dundret och någon dag i Tjautjas hos mormor.

Påsken är den tid på året som jag alltid fått som mest hemlängtan om jag inte varit här, till exempel när jag bodde i Kanada, pluggade i Jönköping eller den där påsken när jag var i Finland. Så därför åker jag numera gärna upp just den här tiden och njuter av hur fint det är, och att få träffa mina nära och kära. Medan aprilvädret gör sig påmint i södra Sverige så kan man här uppe i Lappland fortfarande njuta av den äkta vintern medan solens strålar letar sig fram och piggar upp – den bästa känslan!

↑ Redan i tisdags dukades det upp till påskmiddag hemma hos mormor och vi var cirka 11 stycken som klämde ihop oss runt matbordet för att avnjuta en trerätters festmåltid. Först bjöds det på lite tilltugg, följt av lax/räkor/löjrom/sill till förrätt, lammstek med potatisgratäng till varmrätt och prinsesstårta till efterrätt. Det var alltihop eventuellt lite för bra för att vara sant.

Och visst är det något speciellt med den där musten. Till jul och till påsk. Mums.

Ett tack till er!

Jag nämner det kanske inte så ofta, men att ni läsare finns här, det är ju bland det finaste jag har! Jag vet inte ens vilka ni alla är, men du ska veta att jag är himla glad och tacksam över att just du vill kika in här på bloggen och ta del av det som skapas här.

Ibland tänker jag att jag skulle vilja lära känna er alla lite bättre. Ni är ju några som jag fått lära känna allt bättre under åren, så som Julia som jag träffat flera gånger, Åsa från Åland, resefantasten Johanna som pausat äventyren för bebislivet, Anna, Tina, Alexandra, Nelly, Emelie som jag fick chans att träffa på TIC i Stockholm, och för att inte ens nämna den drös med andra resebloggare som hänger här och som jag får hänga hos. Jag tänker att det måste finnas fler av er som varit med här ett tag men kanske trivs bättre med att läsa och inte lämna kommentarer. Det är dock alltid kul att få en bild av vem det är som gömmer sig bakom sidvisningarna i statistiken… :)

Hur som helst, tusen tack – ni gör mig väldigt glad och tacksam! ♥

Foto: Rania / Rowan Tree

Nu ska jag spendera resten av påskhelgen med min pappa, ta långa promenader i snön, eventuellt hänga lite bland bergen, äta allt gott vi kan hitta i hans frys och så ska jag också få mysa lite med min barndomskompis Elin som jag alltid är lika jäkla glad över att få träffa när jag kommer upp (hon kom dessutom med ett påskägg till mig – jag hade inte vågat hoppas på att jag faktiskt skulle få ett i år, blev SÅ glad!).

Ha nu en så fin helg – glad påsk på er!



Den finska påsken. 

Jag har sett lite påskfiranden i olika flöden på internet idag och vet inte riktigt vilka traditioner som firar påsk den här helgen? Men uppenbarligen någon! Vi firade i alla fall påsk förra helgen och jag fick äran att göra det i Finland. Det är som alltid spännande att upptäcka hur våra lika högtider och traditioner faktiskt har små detaljer som skiljer sig åt. Hur var den då – den finska påsken?

påsk i Finland

Min första uppfattning om påsken i Finland var att den firades snäppet mindre än vad vi gör i Sverige. Fast sånt där är väldigt svårt att mäta och avgöra i och för sig. De som firar påsk mest är väl barnfamiljer med små påskkärringar och påskgubbar. Och hemma i Gällivare brukade det vara speciellt för alla var lediga, släkten var och hälsade på, man åt stora middagar, åkte skoter och hade alltid vackert väder.

Den största skillnaden och som också kändes som att det inte vara riktigt ”lika mycket påsk” i Finland, var dock hela traditionen med PÅSKÄGGET! Ni vet, ägget som man fyller med godis och ger till varandra. Det som var det absolut bästa med påsken som barn – när man vaknade på vilken-dag-det-nu-var och det låg ett påskägg på sängbordet eller fanns en ledtråd om var man skulle börja leta…

Men nä, i Finland hörni, där har påskägget en annan innebörd och ser ut såhär:

påskägg Finland

Tamdadam! Små kinderägg! Inte mig emot, jag älskar kinderägg – men som den smågodis-älskande svensken man är kändes det ju som att något liksom fattades. Så inga stora påskägg fyllda med för mycket godis och som man i slutändan får ont i magen av. Istället chokladägg, både ”riktiga” kinderägg och kopior. Vi åt några sådana under helgen och lekte med de små leksakerna vi fick… Och ärligt talat gillade jag den tradition! Dels för att man äter mindre godis? Och dels för att det är väldigt fint att ha dessa i en skål och det är även vad man ger till påskkärringarna som kommer och knackar på dörren. Påskkärringarna går förresten och delar ut påskris till alla hem – man ger en kvist och så samlar alla familjer på sig en stor bunt av påskris från de olika påskgummorna! Coolt!

Hörni, ont i magen fick jag dock ändå – och det av Finlands bästa påsk-dessert: MEMMA! Eller mämmi som det heter på finska då (väldigt gulligt namn för övrigt). Mindre gulligt utseende får man ändå lov att säga. Åhh tänker ni nu när ni ser bilden nedan, ser ju lite lustigt ut men måste vara som chokladpudding???

mämmi

Men där trodde ni fel mina vänner! Någon chokladpudding är memma minsann inte, det är givetvis gjort på det som finnarna älskar och äter i kopiösa mängder: råg. Rågbröd, rågchips och så givetvis denna gröt gjord på råg som man äter under påsken som en dessert och som äts kall. Med ovispad grädde till, och tydligen gärna socker. Vi skippade sockret och det var kanske anledningen till att jag tyckte det var ”sådär”. Jag åt halva min portion i alla fall.

memma

Vackert? Den bruna emoji-gubben passar väldigt bra när man snackar om mämmi :-)

Älskar dock att få prova HELT NYA grejer, som detta som är en så vanligt förekommande tradition hos våra kära grannar men som jag aldrig smakat tidigare. Finns att hitta i Sverige också, såg det på Willys härom dagen. Om man är nyfiken.

Vi firade påskafton hos Mumins föräldrar ute i skogen som bor i det här vackra huset som också är ett Bed&Breakfast. Sjukt mysigt. Det åts lamm till middag (muuums) och det gör vi ju även här i Sverige och till exempel i Frankrike också har jag hört.

finsk påsk

Mumin-mamman (hehe) hade gjort en tjusig påsk-rulltårta också!

påsk dessert

Den sista traditionen som jag tycker är värd att uppmärksamma är något jag fick lära mig förra året när vi bodde i München och jag hängde med de finska teamet på kontoret. Plötsligt en dag hade de planterat gräs på ett fat på deras skrivbord och det visade sig vara en finsk påsk-tradition! I butikerna hittar man dessa frö-påsar (bild nedan) som man planterar och så växer det upp massor av gräs i en kruka, eller var man önskar det, väldigt snabbt. Så fint och trevligt tycker jag!

påsk gräs

Det var det om hur man firar påsk i Finland! Vad säger mina finlandssvenska läsare – gav jag en rättvis bild eller har jag missat något annat viktigt? :)

Annandagpåsk i Helsingfors.

En av mina favoritsaker i världen att göra är att promenera runt på nya platser med Mumins arm runt mina axlar. Se på fina hus, i fint väder. Pussas mitt i ett steg eller stanna och hångla när det inte är för mycket folk runt omkring. Hitta ett perfekt café, dricka kaffe och dela på någon kaka. Berätta historier som vi upplevt och tillsammans drömma om framtiden. Man kan gå i timmar utan att bli trött eller uttråkad. 

Och det gjorde vi igår i Helsingfors.



Det här området med vackra och dyra hus mellan ambassader och parker hittar man om man går från stan och ut till höger sida av hamnen. Tillslut kommer man fram till Brunnsparken och plötsligt ser man ännu mer av havet.



Det var perfekt. Solen värmde lite lätt, promenadstråket längs med vattnet var fullt med påskglada och lediga människor och vi hade varandra. Gick och gick och gick. Vill spendera varje helg så, på nya platser och ibland nya länder. 

Påskafton ovan molnen.

Påskafton i alperna, inte helt dumt ärligt talat. Det är första påsken på fyra år som jag inte känner någon vidare hemlängtan. Annars är det den tiden (och endast den tiden) jag brukar vilja döda för att få vara i Gällivare.

Nere i Ruhpolding var det dock molnigt, så vi tog en linbana upp till bergens toppar och ovan molnen. Alltså helt underbart var det.

20140420-092332.jpg20140420-092341.jpg20140420-092505.jpg20140420-092521.jpg
Vi ville egentligen vandra runt berget en längre bit, MEN det var alldeles för mycket snö så vi kunde inte hitta stigen. Var dessutom väldigt slaskigt och lite svårt att gå. Istället gick vi ned för berget en bit och tillbaka upp. Vackert var det hur som helst och backen uppförs var lite tuff, härligt tuff.

Lunch såhär! Med en sten som pall och ljuvlig jävla utsikt. Vi hade köpt med oss bröd, rökt torsk och någon typ av skinka. Helt perfekt.

20140420-092559.jpg20140420-092611.jpg20140420-092643.jpg20140420-092700.jpg

Efter vår lunch fick jag himlans massa energi. Blev överlycklig när jag hittade en fläck som inte var täckt med snö eller lera och jag kunde göra armhävningar! Sedan spurtade jag nästan uppför backen vi vandrat nedför och pappsen som är så vältrimmad halkade efter. Är lite lätt mör i kroppen idag.

20140420-092737.jpg20140420-092709.jpg20140420-092715.jpg
Kunde sedan njuta ytterligare av utsikten med oboy med vispgrädde. Kall sådan pga fick upp värmen så i den stekande solen.

Fin påskafton i Ruhpolding och de tyska alperna!

om sex månader

Påsken 2013, tänk vad länge vi pratat om det här nu, att vi skulle fira den ihop, uppe i nordligaste Norrland. Och nu händer det, äntligen. ”Vi är snart där flickor!”

Kickan brister ut i ett ”waaaah, this will be FAB!!” och Gunilla skriker ”jaaaa! Kan inte vänta tills jag får se renarna hoppa runt på gatorna och höra alla säga jchoo”. Vi skrattar i kör samtidigt som vi går ner för landning. Vi dyker genom molnen och nedanför oss sträcker sig det vita vinderlandskapet så långt våra ögon kan se.

”Åh jesus!” Flämtar Kickan samtidigt som Gunilla är alldeles för upptagen med att få bort fläcken av choklad från sin vita halsduk.

Jag hoppas ni är redo för skidåkning, skoteråkning, afterski, bastumys och många härliga norrland-upplevelser! Let the holiday begin!