Min mormor bor i en väldigt liten och söt by tre mil norr om Gällivare, i Tjautjas. Förra påsken var Rania också uppe i Gällivare och vi åkte ut hit för att ha en fotokurs ihop där hon lärde mig allt hon kunde under 24 timmar. Såhär såg det ut.
Den här påsken har jag också passat på att hälsa på hemma hos mormor i hennes mysiga hus några gånger. Jag tog bland annat med mig blogg- och fotovännerna Helena och Amanda ut hit i tisdags. Vår tanke var att fota lite och eftersom vi gärna ville fånga soluppgången så var det bäst att sova över här. Dessutom har mormor bastu så den tog vi också tillvara på.
Vi somnade eventuellt lite för sent för vad som är rimligt för att orka upp till soluppgången såhär års. Men vad gör man inte för att fota i rätt ljus?
Soluppgång i Tjautjas. Runt 6-tiden såhär i slutet på mars.
Här har vi alltså blue hour under den molniga soluppgången. Lite misslyckat att det inte var klart väder, men när vi väl var vakna 05.15 var det lika bra att gå upp och ut. Den blåtimmen sker alltså precis innan solen går upp och sen när väl solen kikar fram går det över i golden hour som är min favorit att fota i.
Med dessa moln på himlen blev det dock en något förlängd blå timma. Det har också sin charm.
Helena – Oh Darling.
Amanda – Explore a little more.
Helena plockade också fram drönaren och flög omkring litegrann. Kanske blev vi ännu coolare uppifrån?
Amanda bakom kameran, här är hennes instagram – så härligt att följa hennes liv i Gällivare!
Amanda åkte hem till sin lille son och jag och Helena gick in och njöt av en lång frukost tillsammans med min mormor. Frukosten hos mormor är alltid så mysig. Alltid hembakat bröd, lax och perfekt kaffe. Och stillheten utanför.
Överblivna våfflor fick bli frukost-efterrätt, tillsammans med hemmagjord hallonsylt.
Och såklart höjdpunkten: torrkött. Alltså torkat renkött. Kanske det godaste som finns.
Jag somnade faktiskt efter frukosten och sov en timma. The early bird catches the worm and then take a powernap? Jag är inte riktigt van att inte få min fulla sömn som ligger på runt 8 timmar.
När jag vaknade igen så kikade solen fram genom molnen så vi gick ut och fotade nere på sjön igen. Det har kommit mycket snö i vinter och jag är lite ledsen att jag inte var här i januari när träden var nästan begravda i snön och naturen var ännu vackrare – nu är träden inte längre snötäckta då vinden skakat om dem.
Små spår av snötäckta, lite mindre, träd kan man dock hitta.
Haren har hoppat runt i snön.
Helena är duktig fotograf, spana in hennes instagram.
Här ramlade jag ner med hela benet i djupsnön och passade på att ta en närbild av en björkstam. Helena skrattade mest och plockade upp kameran med orden “vänta vänta, jag ska bara byta objektiv”.
Där borta skymtar riksspelmannen Daniels flotte ute på vattnet, eller ja, på isen.
Precis som jag önskar att traditionen med att komma till Gällivare under påsken ska hålla i sig så får dessa fotostunder i Tjautjas också gärna fortsätta.
I torsdags var jag här på middag och nu är jag faktiskt här igen och hänger med mormor. Bästa platsen för avkoppling
4 svar
Vad fina bilder! Och vad världen är liten. Daniel W var min första pojkvän. Jag var nog 13 och han 14. 😂
Haha är det sant? Vad lustigt och roligt! Och tack :)
Vilken härlig utflykt ni gjorde!
Det var supermysigt! Skulle vilja hänga minst en vecka där ute och ha en liten workation med bloggvänner :)