och när jag såg dig, kändes det bara så självklart

Det är så härligt att komma till insikt med någonting. Som när man träffar någon, tittar in i hans ögon och känner hur man har en kemi som gör att man dras till varandra likt magneter. Och det kan inte bli ni, inte just nu. Han kysser dig fast än han inte borde och ni skiljs åt fast än ni inte vill. Men det gör liksom inget, för allt som räknas är det faktum att du upplevt en känsla av att man faktiskt kan hitta människor som man helt enkelt är menade att vara tillsammans med. Och med jordens alla människor finns nog dessa själsfränder lite här och där. Du och jag hade varit fantastiska ihop men vi promenerar inte på samma väg.

Och jag ska ju vara singel tills jag är 25, när jag ska möta mitt livs näst största kärlek.
Mer om de drömmarna en annan dag…  

Det gick också upp för mig alldeles nyligen om hur viktigt det är att vara den typ av människa som man vill möta. Hur kan jag kräva något av en partner om jag inte uppfyller de kraven själv? Det är något jag kommer eftersträva till 100% hädanefter!