Den lilla helgen som passerat.
Igår. Jag åkte till samma station som jag och Hanna gått av vid i fredags. Men det tog några minuter innan jag hittade till den lilla shoppinggatan som ledde mig mot Marienplatz. Jag älskar att gå igenom storstäder. Det är så mycket liv, så många fina butiker och caféer, och alltid något som händer.
Och visst var det något som hände alltid! Möttes inte av Turkiet men UKRAINA när jag kom upp ur tunnelbanan. Ja tydligen hade USA och Ryssland någon diskussion om Ukraina? Därför var också hur många poliser som helst ute på gatorna, de såg seriöst redo för krig ut i sina utstyrslar. Längre ner vid ett annat torg demonstrerade ett gäng för “fred med hjälp av Nato”. Jag är ju alldeles för ointresserad(?) eller dum(?) för att hänga med i de här diskussionerna i vilket fall. Men jag blev rätt häpen av att se poliserna!
Åter till det vackra av München. Fanns en jättemysig marknad där man hittade bland annat detta…
Åh ett land som älskar vin och ost, då bara vet man ju att man kommer att trivas!
Jag vandrade några gator upp och ner och bara tittade på allt vacker. På alla butiker! Vilken (o)tur att jag packade väskorna så fulla att det inte finns utrymme för shopping.
På eftermiddagen slog jag mig ner på en restaurang. Helt slumpmässigt.
Några stunder senare, när jag druckit en cappuccino och läst min bok, så slår sig en tjej ner i bordet bredvid, lika slumpmässigt. Och jag tittar på henne bakifrån och tänker, henne känner jag igen! Så visar det sig vara en tysk tjej jag lärde känna i Auckland för drygt ett år sedan. HELLO SMALL WORLD! Livet är verkligen uppbyggt av dessa små och alldeles fenomenala sammanträffanden.
Och jag var ju inte den som tackade nej till lite sällskap!
Idag mötte jag upp henne och hennes kompis för tysk lunch. Det blev något så klassiskt som schnitzel! Men det är inte så speciellt egentligen kan jag tycka? Känns lite som rätt “billig” mat. Potatissalladen till var väldigt god dock! Och visst smakade det bra ändå.
2 svar
Älskar såna sammanträffanden! En svensk tjej jag bara träffat nån gång i Brisbane, träffade jag på vid flygplatsen. Vi hade bokat oss på samma plan, och trots vi anlände med flera timmars mellanrum upptäckte vi att vi hade sätena bredvid varandra. Flera år senare sprang vi på varandra på Philadelphias flygplats, vi blev helt chockade. Jag hade en stor lägenhet nere i mexico en vecka så bjöd ner henne. Där vid flygplatsen. Hon åkte till LA några dagar sen kom hon ner o semestrade i mexico :) detta var lite innan fb blev stort så kändes som universum verkligen ville föra oss samman!
Åh herregud vilken story!! Vad kul att du delade med dig – man blir helt tagen när sånt händer ju. Det var snäppet extremare än min måste jag säga :)