Vad jag tänker och tycker om marknadsföring, företagande, foto, skrivande, böcker och resor. Gällivare är min hemstad, Helsingfors (eller Esbo) mitt hem sen 10+ år.
Vi satt också i varsitt land i början av vår relation. Räknade dagar och längtade och saknade. Desto mer tacksamma var vi sedan då vi fick dela även VARDAGEN. Äntligen! Och apropå skilsmässor, för en del verkar det verkligen vara dags att lämna varandra men för andra, många, tror jag det går att jobba på relationen. Eller att det HADE gått. Innan det kanske var för sent. Klokt det du skriver, att inte ta varandra för givet…
Ja det smakar dåligt i munnen för mig också :/ Jag var i ett 3 år långt distans förhållande åren 2010-2013, jag studerade i england och han i Finland. Vi sågs ca en gång per 1,5 månad. Jävligt var det. Vi var ihop i 4 år, gjorde slut våren 2014 men vi är sjukt bra vänner fortfarande. Jag har beslutat mig att aldrig mer göra det, det var för tungt. Jätte tungt. All styrka till de som är i den situationen!
Herregud, så tufft och att ni klarade av det! Jag kan verkligen förstå ditt beslut faktiskt. Har du någon gång känt att du ångrat det? Att ni var tillsammans tre år trots att det var så tungt? Eller är du som jag och tror inte på regrets?
Kram!
Ha varit singel 24år + börja förhållandet med distans = då är det lätt att uppskatta varandra varje dag.. Hoppas alltid att det är och jag tror definitivt livet blir miljoner gånger bättre om man delar det med någon. Så är det för mig – mitt liv var bra innan, nu är det bättre. :)
Bloggen använder cookies. Vi antar att du accepterar detta, men du kan tacka nej om du vill.OKNej tackLäs mer
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
6 svar
Vi satt också i varsitt land i början av vår relation. Räknade dagar och längtade och saknade. Desto mer tacksamma var vi sedan då vi fick dela även VARDAGEN. Äntligen! Och apropå skilsmässor, för en del verkar det verkligen vara dags att lämna varandra men för andra, många, tror jag det går att jobba på relationen. Eller att det HADE gått. Innan det kanske var för sent. Klokt det du skriver, att inte ta varandra för givet…
Vad härligt att ni också fick det att fungera! Ja det har du väldigt rätt i Camilla, vissa mår ju bättre av en skilsmässa…
Ja det smakar dåligt i munnen för mig också :/ Jag var i ett 3 år långt distans förhållande åren 2010-2013, jag studerade i england och han i Finland. Vi sågs ca en gång per 1,5 månad. Jävligt var det. Vi var ihop i 4 år, gjorde slut våren 2014 men vi är sjukt bra vänner fortfarande. Jag har beslutat mig att aldrig mer göra det, det var för tungt. Jätte tungt. All styrka till de som är i den situationen!
Herregud, så tufft och att ni klarade av det! Jag kan verkligen förstå ditt beslut faktiskt. Har du någon gång känt att du ångrat det? Att ni var tillsammans tre år trots att det var så tungt? Eller är du som jag och tror inte på regrets?
Kram!
Ha varit singel 24år + börja förhållandet med distans = då är det lätt att uppskatta varandra varje dag.. Hoppas alltid att det är och jag tror definitivt livet blir miljoner gånger bättre om man delar det med någon. Så är det för mig – mitt liv var bra innan, nu är det bättre. :)
Vad fint sagt Johanna, nu är det bättre :) Det är ju helt ok det med!