Hur vågar man sluta sminka sig och gå osminkad?

Det var i april 2013 som jag blev tvungen att ta en paus och gå osminkad, trots hemsk hy och trots att jag var van att egentligen aldrig gå utanför dörren utan åtminstone concealer. I det inlägget som länkas i förra meningen kan ni också se hur hemsk min hy faktiskt var och som jag skrev tyckte jag: Att gå utan smink alltså, vilken mardröm. Och sanningen är, jag hade aldrig tagit steget att ”sluta sminka mig” om det inte vore för att jag 1. hade så infekterad hy att läkaren skrev ut antibiotika åt mig och 2. läkaren också beordrade mig om att låta huden vila från smink någon vecka tills den blivit bra igen. Det tog tre veckor och sedan var min hy såhär vacker utan smink – fast faktiskt redan efter en vecka var hyn så gott som bra igen.

våga sluta sminka sig

På den tiden, 2011, då mina ögonbryn gick omkring med mig istället för tvärtom. Då morgonrutinen att måla dem var väldigt viktig och även håret färgades titt som tätt.

Det var så allting började alltså, det var min anledning till varför jag slutade sminka mig, för att min hy var en katastrof! Och varför jag än idag, två år senare, fortfarande går mestadels osminkad? Jag insåg att det är väldigt skönt att inte sminka sig, som den bekväma person jag är ibland. Samt att det är överflödigt, många gånger tidskrävande och alltid dyrt. Skönhetshetsen får mig att rysa av obehag och att på något plan inte bidra till den känns som en bra grej helt enkelt! Dessutom är det fortfarande så många som klickar in sig på det här inlägget: ett år utan smink och på inlägget där jag visar hur mycket smink jag brukade ha – att det känns väldigt peppande att fortsätta inspirera till detta!

sluta sminka sig

Så därför vill jag nu svara på Josefins fråga:

Har du några tips över hur man vågar sluta med smink och ändå våga visa sig utomhus och bland folk?

Såhär löd hela frågan: Hej! Vilken härlig och inspirerande blogg du har, riktigt rolig att läsa!
Blev dock väldigt berörd av inläggen om ditt beslut om att sluta sminka dig. Har själv tänkt tanken många gånger, men aldrig riktigt vågat sluta med de nedrans kosmetikprodukterna. Jag har just nu en väldig dålig och känslig hy, med mycket röda partier och knottror som tär på mitt psyke. Har du några tips över hur man vågar sluta med smink och ändå våga visa sig utomhus och bland folk? Har du någon speciell hudvårdsrutin, alltså använder du några ansiktsprodukter eller bara tvättar du med vatten?

Så vågar du sluta sminka dig – mina tips

Mitt tips är nog egentligen det jag sa till mig själv för två år sedan:

Det kan nog vara nyttigt för alla att få ta del av ett osminkat ansikte. Framför allt nyttigt för mig själv. Det står på min lista: att sluta bry mig om vad alla andra tycker och tänker.

Jag rannsakar ofta mig själv och jag har i många år bekymrat mig alldeles för mycket om vad andra tycker och tänker om mig. Det är skönt att bli äldre och blir mer trygg i sig själv. Kanske kommer det inte bara med åldern utan också tack vare att man faktiskt övar på det?

Vad är det värsta som kan hända om du skulle gå osminkad en dag? Har du provat? Ja, folk kanske ger dig en kommentar, frågar, undrar – vad har du gjort i ansiktet? Eller den klassiska du ser lite trött ut. Fuck it.

Och fuck it att man ska vara så vacker och sträva mot någon sorts perfekthet jämt. En frisyr som ligger bra, ett smink som framhäver ens bästa jag, en outfit där varenda lilla detalj matchar med varandra i enlighet med just din stil. Jag vet att det är klyschigt, jag vet att jag också älskar att vara fin – men jag vet också att man inte behöver vara sådan tjugofyra timmar om dygnet trehundrasextiofem dagar om året.

Funderar du på eller önskar du att du vågade gå osminkad? Bara gör det då! Prova en dag, bara bestäm dig för det – se det som en utmaning och bestäm dig för att strunta fullständigt i vad människorna du möter ska tänka om dig!

naturlig och osminkad

Såhär ser jag alltså ut idag, mitt alldeles naturliga jag! Tycka vad man tycka vill om det, men jag tycker det är väldigt skönt…. :) 

Som svar på Josefins fråga om hudvårdsprodukter och hudvårdsrutiner så använder jag lite olika och märker inte någon egentlig skillnad på vilka produkter jag använder. Men tvättar morgon/kväll med en ansiktsrengöring och smörjer in med en ansiktskräm efteråt, inte mer än så.


Läs mer om smink och att vara osminkad

13 Kommentarer

  1. 23 mars, 2015 / 23:00

    Gillar din inställning och ditt beslut! Själv har jag inte sminkat mig på massor av år. Väldigt skönt för huden och tid över till annat! Huden mår bra utan smink och få behövs inte så mycket produkter! Killar tycker säkert olika, men min man och många andra jag vet, föredrar en tjej/kvinna som är naturlig och tycker att det är skönt att slippa vakna upp bredvid en ”helt annan” tjej på morgonen…

  2. annie
    24 mars, 2015 / 11:05

    Jag har aldrig smink nuförtiden… tycker jag är finare utan. förstår inte riktigt varför man inte skulle våga gå utan, vem orkar gå runt och granska andras ansikten hela dagarna? Inte jag iallafall… tror det bara sitter i huvudet som precis med all annan osäkerhet som man kan ha, Mitt tips är att ta ett steg i taget tex; trappa ner på sminket gradvis… till slut blir du så bekväm att du slutar tänka på vad andra tänker om det….det blir helt enkelt inte så viktigt :)

    • jennifer
      Författare
      24 mars, 2015 / 11:13

      Jättebra tips Annie! För det är ju mycket en vanesak… :) Så det kan vara ett bra första steg om man använder mycket smink.
      Har du bra hy? För sådant kan jag själv tycka är jobbigare, om man har dålig hy att ”våga” visa det. Att vara utan mascara är tex enklare då.

      • M
        25 mars, 2015 / 16:46

        Håller verkligen med dig där! Har haft problemhy under väldigt många år men nu medicinerar jag och min hy har blivit mycket bättre – och likaså mitt självförtroende. Plötsligt är smink inte en lika stor big deal längre. Det är verkligen härligt. :)

        • jennifer
          Författare
          25 mars, 2015 / 22:48

          Vad bra att du hittar något som hjälper – kan förstå att det måste vara riktigt jobbigt att ha sådana problem under en så pass lång tid. Fint att det blivit bättre – och med gott självförtroende kommer man långt :)

  3. Teres
    25 mars, 2015 / 19:27

    Kan tipsa om att jag har slutat använda hudvårdsprodukter! Förut tvättade jag alltid ansiktet innan jag gick och la mig, det gör jag aldrig nu. Sköljer av det i samband med dusch och peelar med enbart varmt vatten på en frottéhandduk lite då och då. Kanske inte kan påstå att hyn har blivit avsevärt mycket bättre men den har definitivt inte blivit sämre! Så varför ska jag lägga ut en massa dyra pengar på ansiktsrengöring när min hy ser precis likadan ut utan?:) Det enda jag använder vid undantag är en oparfymerad fuktcreme som kostar typ 49 spänn om jag känner mig torr och som räcker en evighet.

    • jennifer
      Författare
      25 mars, 2015 / 22:50

      Oj, spännande! Jag tänker dock att man vill ”skölja det rent” med något, precis som när man duschar med duschkräm eller tvättar händerna med tvål? Men att peela med en handduk borde ju hjälpa en del :)

  4. 26 mars, 2015 / 09:20

    åååh jag tycker du är så himla mycket sötare UTAN smink också!! Men min hy är verkligen fortf för rödglåmig och finnig för att jag ska känna mig bekväm i att inte gå sminkad till jobbet! När jag är ledig struntar jag i det, men på jobbet… :/

    • jennifer
      Författare
      29 mars, 2015 / 09:23

      Åh men vad go du är!! :)
      Vad är det du jobbar med? Kan förstå att det känns jobbigt, men som tipset här ovan – man kan alltid minska lite allt eftersom iaf :)

  5. 22 februari, 2019 / 06:05

    Har också gått osminkad en längre tid nu. Så skönt och så mycket tid man sparar! Ja, och pengar givetvis. Men för mig personligen är det framförallt tidsfrågan som är den största vinsten. Inte för att jag brukade sminka mig länge utan mest för att jag nu kan fokusera på annat som är viktigare för mig, som att meditera på morgonen eller äta en längre frukost :)

    • Jennifer Sandström
      Författare
      27 februari, 2019 / 07:22

      Jaa, jag håller verkligen med dig – det är en tidsvinst! Nu åker jag ganska tidigt till jobbet tillsammans med min kille och prioriterar verkligen inte 10-15 till smink även om jag börjat sminka mer lite mer nu :)

  6. Aspsusa
    3 maj, 2019 / 11:16

    ”Hur vågar man sluta med smink och ändå våga visa sig utomhus och bland folk?” – Intressant fråga, och intressanta svar och tankar.
    Men vänd på det: Hur vågar man börja med smink och ändå våga visa sig utomhus? När man inte just använt smink på 20-30 år, speciellt dagtid.

    Av någon anledning började jag nyligen experimentera med sånt som foundation, concealer, solpuder m.m. för några veckor sedan. Har inte vågat mig ut med alltför mycket på ännu – samma lätt färgade dagkräm som jag stal av min mormor 1995 är fortfarande det enda jag tycker ser ens litet naturligt ut. (OK, alltså inte bokstavligen samma tub, men i princip samma produkt om än uppdaterad med solskydd, finare reklam-copy och idiotiskt pris.)

    För att inte tala om ögonsmink! Redan som tonåring konstaterade jag att jag inte är sådär extremt bra på finmotorik, lägg sedan till 25+ år av åldrande och nej, det tar nog en bra tid till innan jag är modig nog att gå ut med färg på ögonlocken eller fransarna…

    Det är också väldigt intressant att se hur många nya produkter, nya moment, som tillkommit sedan mitten-slutet av 80-talet då jag senast var intresserad av smink. En fullkomlig djungel! Med alla serum, primers och kamoflage-produkter verkar det som om man lätt kunde kleta 6-7 produkter i ansiktet innan man kommer till pudret.
    En annan observation jag gjort när jag sträcktittat på olika smink-youtubers (gör inte det! Inte bra för självförtroendet!) är att väldigt mycket hippt och nytt egentligen är väldigt gamla principer, men delvis med nya verktyg. Kvinnorna i min familj lärde sig sminka sig på 20-30- talen, resp 50-60talet. Allt som har med konturer att göra? Gammal kunskap. Fästa puder/färg/täckkräm med fukt? Gammalt. Använda samma produkt för läppar och kinder? Verkligt gammalt.

    • Jennifer Sandström
      Författare
      5 maj, 2019 / 15:01

      Åh jag förstår dig helt och hållet! Det var faktiskt också anledningen till att jag nu, när jag börjat sminka mig igen: https://jennifersandstrom.se/2019/04/30/nar-smink-ar-enkelt-kul-och-inte-sa-dyrt/ – drog mig lite för att göra det för att det just kändes så svårt och lite som att jag glömt hur man gör. Har nu försökt ta det lite stegvis. Och sen gå ut på balkongen och ta kort i dagsljus för att se hur det ser ut, tycker det är knepigt med badrumsljus…

      Kul att höra om hur smink-knepen har sitt ursprung redan sedan länge… :)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Söker du efter något?