Världen.

Ibland känns världen ofattbart stor. Oftast faktiskt. Man reser någonstans och inser vad mycket det är man inte har sett, vad många platser man aldrig kommer hinna se. Så finns det stunder då världen plötsligt känns så liten. Jag sitter i en stad i södra Indien och tänker att även om världen är stor, så är den också väldigt liten. Jag snuddar vid tankar jag inte själv begriper, tankar som jag än mindre kan forma till ord. Jag har sett långt ifrån allt, samtidigt som jag har sett mer än majoriteten. Och när allting kommer omkring, så är vi människor på olika platser i en värld, som lever våra liv, med våra drömmar, och våra bekymmer. Vi skiljer oss åt på vissa plan, men i grund och botten är vi alla lika.

Vi är unika individer som tillsammans utgör en gemensam värld.

FÖLJ:

2 svar

  1. väldigt fin tanke! det är komplext det där.. litet men ändå ofantligt stort.
    jag har tänkt på att vi inte får glömma varandra. för även om vi tror att vi är olika och själviska, så delar vi samma hem och vi vill i grunden samma sak. vart på jorden vi än befinner oss och vart i staden vi än strosar. vi måste bara öppna ögonen för varandra, glädjas och hjälpas åt mer. då kan vi nå långt!

  2. Vilket fint inlägg Jennifer! Du är verkligen duktig på att skriva. Ibland förundras jag över din ålder(jag är 1 år äldre än dig!) och hur mogen du är. Brukar själv få höra hur mogen jag är men du är väldigt klok!

    Ta tillvara på din tid i Indien!

    Kram Karin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.