Välkommen hem till Gällivare

Gissa hur glad jag blev när jag såg att jag skulle lyckas hinna upp till Gällivare lagom till att Max slog upp sin pop up-restaurang och bjöd på burgare under fyra dagar?

Sådan far, sådan dotter.

Eller okej, det var kanske inte det absolut bästa som hänt i år, men det är ändå lite trevligt, eftersom de inte längre har någon restaurang här i Gällivare alls trots att det var här de grundades 1968. I år är det 50 år sedan de startade och för att fira har de alltså öppnat upp här under några dagar och delat ut hamburgare till alla som varit hungriga och orkat köa i typ en halvtimma. Jag stod samtidigt och pratade med Kugge på telefon, så kön gick snabbt. Och en Max-burgare är förstås värd väntan.

Eh och ja, vad beträffar vår klädsel så är det hur kallt som helst här ovan polcirkeln. Cirka 10 grader. Lite varmare när solen kikar fram. Men absolut jacka på-väder.

Det ryktades om att de planerar att öppna upp permanent igen i Gällivare, men det känns högst oklart. Ryktet sa att om de äts tillräckligt många burgare så blir det verklighet. Men det är fortfarande tveksamt. Gällivare är inte direkt en superhet destination för expandering, tyvärr.

Max har snabbmatskedjornas uteslutande bästa utbud av vegetariska alternativ. Den de bjöd på här var deras chili n cheese, men jag plockade snabbt bort alla jalapenos.

Snabbmat hör inte till mitt vardagsliv men om det är någon kedja jag gillar så är det faktiskt Max. Och jag gillar verkligen deras ambitiösa mål om att hälften av all försäljning ska vara vegetarisk innan 2022.

I högtalarna spelades gammal musik och vi kunde alla ana stämningen från företagets start 1968.

Kul att det händer grejer på den här lilla platsen. En annan sak är att de slagit upp en guldig bastu längs med älven!! Även den gratis för alla att komma och basta i. Tydligen en kampanj för ett byggföretag och något som plockas isär och byggs upp på olika platser.

Min pappa har faktiskt renoverat den gamla bastun hemma, så mitt finskifierade jag ska inte behöva lida under den här veckan hemma i Sverige. Skönt.

Och till helgen fyller mormor år och samtidigt är det midnight sun meet som är en stor happening där massor av gamla fina bilar kör omkring och människor festar. Lustigt hur sådant blir liksom en folkfest på en sån här plats och på större platser förmodligen bara skulle vara uppmärksammat av äkta entusiaster.

Annars så är Gällivare en märklig stad såhär under sommaren. Jag slås av hur små alla träd är (tänker man inte på när de är täckta av snö), och som alltid, hur ful staden som stad är. Men grönt är det i alla fall, och det mina vänner, är ingen garanti såhär långt norrut.