Att svara på frågan – vad har du misslyckats med? är skitsvår, och jobbig.
Jag funderar inte så ofta över misslyckanden utan försöker alltid jobba utifrån mina förutsättningar – tror jag. Och jag tror inte på att ha regrets över det som redan hänt. Men när vi satte oss ner i vårt lilla blogg-gäng och gick igenom vad vi åstadkommit hittills i år för att också sätta mål för hösten så var en av uppgifterna just att lista våra största misslyckanden.
Jag pratade lite med mina vänner och insåg att misslyckanden nog framför allt är när man satt upp ett mål, eller verkligen försökt med något – och det inte går som man tänkt eller hoppats på. Om man vill definiera det liksom.
Så tillslut kom jag fram till några stycken. Insåg att det inte bara är svårt – utan att det jobbiga i det också ligger i att erkänna för sig själv att man failade. Kanske har jag blivit van vid att alltid framhäva det bästa? Inte bara utåt, men i mina egna tankar. Att lägga energi på framstegen och det som går bra, istället för tvärtom. Men det är nyttigt, för mig och för alla andra, att se vilka grejer som inte gick så bra. Kommer därför inte lyfta något positivt alls nu, utan låt oss fokusera på det riktigt dåliga, okej?
Mina 5 största misslyckaden i år
* Jag tog på mig ett säljuppdrag som jag inte lyckades med och istället fick avsluta.
* Bloggens läsarantal har inte vuxit alls i år. Inte alls. Och det känns som ett enormt misslyckande. Vem är jag? Varför gör jag detta? Som att trampa vatten och inte komma någonstans. Antalet följare på Instagram har inte heller ökat, bara marginellt (eller 25% men bara 300 i faktiska nummer – lägre än vad mitt mål varit).
* Har inte föreläst och inte blivit tillfrågad igen efter senaste föreläsningen på Åland i mars. Har lite blandade känslor inför detta men ändå tänkt att det hade varit kul att göra igen.
* När vi startade podden Faraway Finland ansökte vi till satsningen poddlabbet som Yle gjorde (SVTs finska motsvarighet) men fick ett nej tack.
* Mitt mål för i år var att göra videos. Har bara gjort ett par i början på året som jag lagt upp på faceook. Tanken var att börja med sånna enkla, korta (inte så fina) för att sedan kunna fortsätta och utvecklas. Men nej.
Så, inga ursäkter. Inga förklaringar. Inget behov av tröst. Bara konstaterande. Såhär går det ibland. För alla. Viktigt att komma ihåg bland intervjuer och annat kul som sker, för varje succé utåt finns ett misslyckande som inte syns? Typ så.
“Inspireras” av fler misslyckanden:
- National Geographic listar världshistoriens största fiaskon
- Misslyckandepodden med kändisars misslyckanden (görs inte längre men lyssna på tidigare avsnitt)
Läs mer på temat företagande:
* En typisk dag som frilansare
* Frilansa som marknadsförare?
* Snyggt ståbord för hemmakontoret
38 svar
Tycker det är lite trist att du känner det som misslyckanden eller att du failat. När saker inte går som en planerat så blir det ju på något annat sätt. Jag brukar tänka att det nog blev som det skulle. Inte att jag gjort något fel eller misslyckats. Det känns så skamfyllt. Tycker jag. Jag menar inte att en inte ska beakta och utvärdera, men just misslyckande och faila är starkt negativa ord i min värld. Alla erfarenheter bidrar ju till den vi är. Så alla händelser och skeenden behövs för formandet av oss själva.
Ja, lite som jag resonerar i början av min text. Men anledningen till varför jag vill lyfta det är ju för att det inte ska kännas skamfyllt eller fel. Jag hade ett mål, jag misslyckades. Det är okej – och våga prata om det. Som jag skriver “Såhär går det ibland. För alla.” – om du förstår hur jag menar? :) Det är ju liksom nödvändigt under resans gång och jag tror det är värdefullt att våga visa upp det! Att allt inte går som man planerat och att man inte når alla mål man satt upp, eller fixar alla projekt man tar sig an.
SÅ nyttigt att analysera vad som inte gick som tänkt, och framförallt varför. ibland blir det ju inte som man tänkt för att det inte var vad man ville och därför egentligen inte jobbade för det. och ibland beror det på annat, som man kan förändra. men då måste man ju veta just varför.
jag tror också att vi ska vara mindre rädda för misslyckanden. det är ju av dem man lär sig.
Tack Sara, bra tankar! Har också öppnat upp mina ögon för att om man konstaterar att det faktiskt var ett misslyckande är det lättare att kunna göra något för att förändra situationen och nå målet/klara jobbet eller vad-det-nu-är nästa gång :) precis som du säger!
Kanonbra! Det är viktigt att notera att det inte alltid blir som en har tänkt men ofta blir det något annat istället. Och det som inte blev går ju att göra nu istället. Vissa saker låter ju väldigt bra när en kommer på idéen men sedan kommer hinder i vägen som att det känns läskigt eller att en inte har det material som behövs eller allt möjligt knasigt som går att hitta på.
Det är bara att ta nya tag. Bestämma vad som ska läggas i soporna helt och vad som ska plockas upp och fixas.
Heja dig!
Tack så mycket Dorro!
Så bra sagt det där med att bestämma vad som kan struntas i och vad som ska fixas. När jag kollar på mina misslyckanden kan jag ju absolut sortera in i olika fack och snabbt förstå vad jag behöver göra eller hur jag kan prioritera om :)
Misslyckanden är bara nya erfarenheter!
Gillar det du skriver!
Kram
Tack så mycket Lennart! Visst är det så man ska se på det. Även om jag inte är helt säker på hur ett icke ökat antal läsare är en erfarenhet ;)
Det kommer, tålamod!
💜🌟🌹
Så modigt av dig att dela med dig av misslyckanden. Jag tror, och har också läst, att om man inte vill sin målsättning 100% så är det större chans att den misslyckas. Så ta det inte så hårt. Jag har försökt kämpa länge med att få bloggen och instagram att växa, men tänker att allt har sin tid nån gång. Å blir det inte till något så var det inte tänkt att det skulle vara stort.
Tack snälla för peppen och fina ord! <3 Det stämmer nog mycket väl. Kan vara värt att analysera och se varför man inte nådde målet och även fundera vad man kan göra annorlunda. Antingen ändra målet eller tillvägagångssättet ;)
Fortsätt kämpa! Hårt jobb lönar sig ofta i längden, framför allt om man lär sig av sina misstag!
Tack Christian! Jag har hört att de säger det ja ;)
Alla misslyckanden är erfarenheter. Vad modig du är som skriver om dina. Dessutom beundrar jag dig verkligen för ditt driv. Fortsätt tro på dig själv! Kram! <3
Vad fint sagt Christine! Tack gulle! Måste också stanna upp och le åt det faktum att tre kommentarer på rad kommer från någon vars namn börjar på Christi- ;) Det händer inte varje dag! Kram
Helt ärligt tror jag att misslyckanden är största nyckeln till framgång! Dvs misslyckas man aldrig lär man sig ju sällan nya saker el av sina misstag! Se det bara som ett evigt lärande!!!! Du är ju grym ju super duktig! Älskar din blogg och ärlighet. Stor kram
Så härligt resonerat ändå. Och jag har sagt till mig att jag vill våga misslyckas mer. Sätter man upp för små mål kommer man ju inte heller att misslyckas. Så det är den risken man får ta med stora drömmar :) Och tack, så snällt av dig!! Kram <3
Tack för att du delar! Jag borde nog göra något liknande känner jag. Det är så lätt att bara dela framgångarna och inte allt det där andra. Jag har nog också en tendens att alltid utgå från förutsättningarna och inte tänka i termer av misslyckande. Men det är ju både trösterikt och intressant att höra om andras ”misslyckanden”. Så tack, blev inspirerad!
Åh, det gör mig så glad Elin. För visst får man lite ont i magen av att börja skriva på sånna här inlägg, men tror att transparens gynnar i längden och vet själv hur inspirerande (och befriande!) det är att få se andras baksidor och inte bara allt som blir succé. Vore absolut fint att få läsa ett liknande inlägg hos dig!
Önskar att fler kunde skriva såna här inlägg, faktiskt väldigt inspirerande att höra att allt inte går spikrakt uppåt jämt :)
Tack Malin! Känns alltid värt att dela med sig av motgångar ifall det kan hjälpa och inspirera någon annan :)
Jag tänker väl inte heller allt som misslyckanden. På en riktigt bra idé som lyckas går det väl ganska många försök med saker som inte alls går som planerat. Det gäller ju bara att inte ge upp tänker jag. Jag tänker också alltid att allt jag tar tag i ska bli succé och ser jag inte den potentialen i det redan från början så släpper jag det direkt. Hur utvecklande är DET då på en skala? :)
Vågar man mer så vinner man mer. Även om det är lite trassligt längs vägen. Så tänker jag. Och försöker tänka när det tar emot.
Åhnej men det där måste du ju ändra på. Är det för att du har en sån vinnarskalle eller? Du får sänka ribban och tänka att allt inte behöver bli succé ;) Det kan bara vara, typ, kul? Lärorikt?
Jag vill ha saker perfekt. Det är väl mitt problem. Och måste ändra tankebanor många gånger. DET är nog mitt problem. :)
Hmm, självinsikt är första steget osv :)
Det där är nog otroligt vanligt. Att man börjar rätt starkt, men sedan när man ska fortsätta på allt så har de första kunderna redan köpt osv och man måste hela tiden fortsätta börja om igen. Tror man får bestämma sig för att ge det ett par år (om man kan och vill) och hela tiden komma på nya vägar att försöka. Har du lyssnat på Johannes Hansens podd förresten? Han blev intervjuad i Framgångspodden också. Sen tänker jag att det ju faktiskt är extra svårt att driva enmansföretag, just för att där är bara man själv, och visst, man kan tjäna mer ju mer man jobbar, men… En sak till är ju det där om man känner att man verkligen går igång på att göra något eget oavsett svårigheter eller om man trivs bäst med någon säkerhet i botten, tycker Egoina kombinerat det så bra med ett par dagars jobb och så ett par dagar till bloggen i veckan.
Tack för din kommentar Anna, driver du också eget? :) Bra tips om Johannes Hansen, känner till honom men har fått för mig att jag är lite skeptisk, haha. Jag ska ge det en chans!
Måste dock säga att fördelen med att vara företagare, till skillnad från att vara anställd, är att man faktiskt kan jobba mindre och tjäna mer. Det är väl i princip omöjligt som anställd? Men som företagare fullt möjligt.
Ja! Har bara lyssnat på (den senaste) intervjun med Johannes i Framgångspodden och så det senaste avsnittet (nr 43 tror jag det var) i hans egen podcast. Tyckte jag fick ut en hel del av det, tex att det inte så mycket är en fråga om balans utan om det fungerar för just dig. Tror han sa något i stil med “Dra ner ambitionsnivån med 2/3 och lägg till tid för familj och hälsa.” Planerar själv in på tok för mycket och har insett att kanske går det inte att få in allt utan borde varva istället…
Ska lyssna, tack!! :)
Men tänk hur mycket mer vi alla satt och skrev på våra framgångslistor. Så många framgångar du haft och bara dessa få yttepytte misslyckanden. GO <3
Eeeeexakt! Tror inte jag hade pallat med misslyckandena utan det. Hehe. Puss!
Du är kick-ass Jennifer. Tack för att du visar sig sårbar och mänsklig. Längtar nu ännu mer tills vi ska ses, har så mycket jag vill prata om
Åh söta du! Så fint att höra. Längtar massor!!
Låter kanske töntigt, men jag tyckte om att läsa om dina misslyckanden. Kunde verkligen känna igen mig själv. Och om det tröstar så sände jag och min vän Maria in en poddidé till Yles poddlabb och fick också ett nej.
Jag tycker man faktiskt ska få känna att man misslyckas ibland, det är inte så farlig. Är säker på att du, när du tittar på din lista, får insikter som du inte annars skulle ha fått. Kram!
Det var min förhoppning, att det skulle kännas befriande att läsa om det någon annan misslyckats med, så det gläder mig! :) Och spännande med poddidén, ni bestämde er inte för att starta i alla fall?
Du har helt rätt, det var faktiskt nyttigt att göra den här listan och fundera lite :)
Kram
Haa, vi har faktiskt flera idéer.
Vi började en podd för två år sedan, hann producera två avsnitt… och sedan kom annat i vägen…
Båda har krävande heltidsjobb så energin för att göra kul grejer på fritiden finns inte alltid, men vi vill! :-D
Åh, vet hur det är. Det tar ju en himla massa tid faktiskt!
Mycket mycket mer tid än man tror, samma gäller videoproduktion som vi båda också har en del erfarenhet av :-)