med självförtroendet i topp och en självkänsla stark som diamant

Något jag skrev på planet från Samoa till Auckland i oktober..

Vi ni vad jag har upptäckt? Att så fort jag isolerar mig från negativa influenser och andra människors åsikter eller synpunkter så tas min drömmar till rekorda höga höjder och alla gränser som någonsin funnits inom mig blir allt suddigare. Mitt självförtroende stärks gradvis och jag är så övertygad om att jag kan gå och nå precis hur långt och högt jag vill! Jag är stolt och nöjd över mig själv till 100%. Jag känner total lycka. Jag är så makalöst tacksam! Världen är min och den är underbar!

Så nu medan jag sitter på planet hem till Auckland föreställer jag mig själv hur jag ska behålla den här känslan. Jag ska inte låta mig påverkas av människor som dömer mig. Jag ska alltid stå upp för mig själv, alltid älska mig själv, alltid vara tacksam och alltid visa tacksamhet. Jag ska alltid unna andra lycka och framgång. Och jag ska unna mig själv lycka och framgång. Jag ska vara mig själv och leva i nuet. Jag ska njuta av varenda stund och ta vara på allt jag har. Jag ska gå MIN väg och alltid följa mitt hjärta. Människor är i naturen goda och vill varandra väl. Det finns människor som älskar mig, som gläds med mig och som inspireras av det jag gör. Och det är allt som räknas. Fokusera på dessa vänliga själar och omfamna dem med min kärlek, det är vad jag ska göra! Jag tänker goda och fina tankar om mina medmänniskor och de tänker detsamma om mig. Vi är alla enade, vi är alla en stor familj som lever på samma jord och kan ta hand om varandra!

Jag tror på mig själv och många andra tror också på mig. När någon yttrar något elakt eller sårande så är det inte mig det handlar om egentligen. När någon möter mig med nedvärderande kommentarer så kan jag låta det studsa utanpå min skyddsbubbla och se på den människan med medlidande “jag tycker synd om dig som tänker onda tankar om dina medmänniskor och jag önskar dig lycka och välmående där du kan känna mer kärlek till andra!”

Det låter lite flummigt, men också väldigt mysigt, eller hur?

Krossa jantelagen för all del, men glöm inte bort att vara ödmjuk och en bra medmänniska, okej? Vi behöver liksom inte gå runt och tro att vi är särskilt märkvärdiga, med näsan högt i vädret, det är ganska oballt. Ni vet, att bry sig om status och se ner på andra människor, det är bara fånigt.