Lyckliga små stunder.

Här, på en motorcykel, i Indien satt hon och avfyrade sitt lyckligaste leende.

Alla här kör för övrigt motorcykel, det är så man snabbast tar sig fram, sicksack mellan bilar, bussar och stora fordon. Och det är klart tanken finns där, jaha Jennifer, när tänkte du ta och införskaffa en scooter och börjar upptäcka Kochi på egen hand? Tanken som slåss med rösten från alla de oroliga i Sverige. Men det finns så mycket ni kommer oroa er för, allt det jag gör här borta. Man måste vara här för att förstå tror jag. Och sen får man väl helt enkelt lita på att jag inte helt tappat förståndet. Jag lever bara i en värld som inte är som den ni är vana vid. Inget konstigt, bara annorlunda. Och skrämmande bara ända tills man lär känna den.