Hade det rutinenliga veckomötet idag över Skype med min kollega i Sverige. Jag satt på ett café i Indien och han hemma på sitt kontor med sin bebis i famnen. Är det inte underbart med flexibla arbeten?
Under veckomötet svarar vi på frågan, “vad är känslan efter veckan?” Och mitt svar blev, en väldigt bra känsla – som en sten som lättat från mig! Varpå han frågade, känner du dig stolt? Och jag svarade ett ärligt (och stolt) ja, det gör jag!
Att ha en öppen dialog tror jag är så himla viktigt och betydande för bästa möjliga samarbete! Att man kan prata om både mot- och medgång. Ända sedan jag började här har jag varit öppen med mina nära kollegor och chefer – och det har hittills visat sig vara positivt. Jag tror att jag är väldigt öppen som person, något som går hand i hand med att jag är en usel lögnare och aldrig kan dölja något.
Jag gillar även möjligheterna till att ta för sig i som jag fått här. Att visa att man vill och kan och bli given det förtroendet – det är en härlig känsla! Låter det här som någon jäkla säljannons nu kanske? Jag talar bara från hjärtat ;-) Och ja, ni kan lätt vara lite avundsjuka på mina chefer – jag har hört många skräckexempel… Men sen tror jag även på att man får vad man ger, om ni förstår vad jag menar.
Idag besökte vi Chaicofi som är vårt nya stammisställe. Vi satt där och jobbade en timma och åt lunch. Ibland är det skönt att komma ut från kontoret och få GOTT KAFFE. Gud, jag kan sakna Sverige så på den punkten…
Trevlig helg på er, och vad kul förresten att jag fick några svar till det här inlägget!
Ett svar
Heja, Jennifer!
/Stolta pappan