Jennifer sandström

Sök
Stäng denna sökruta.

“I want to live like you..”

Jenny, he said,
In next life I wanna live like you…

Idag fick jag höra det här orden och jag smältan nästan till en pöl på trottoaren där vi stod. Det kändes liksom som den finaste komplimangen jag fått på länge. Någon sorts bekräftelse på hur fint livet är och som en påminnelse över hur tacksam man borde vara. Och det är jag, det är jag. Visst finns det sådant som smärtar, såklart att det gör. Men när man tänker på det, alltså livet, så är det himla fint ändå. Det kommer kanske inte alltid vara så, men det är så just nu i denna stund – och det är jag glad för.

20140513-212000.jpg

FÖLJ:

5 svar

  1. Har du lika lätt för att uttrycka dig och framföra känslor i tal som i skrift? :) Det var för övrigt en härlig komplimang du fick!

    1. Oj Johanna… Alltså spontant måste jag säga nej, absolut inte. MEN sen tänker jag att det är så svårt att jämföra vad man skriver och vad man säger. Det skulle kanske vara lite konstigt om jag uttryckligen sa “nu smälter jag ihop som en pöl” ;) Och sen beror det nog lite på hur du menar? Är jag glad så sjunger jag, är jag arg så kan ALLA se det, är jag ledsen gråter jag osv. Haha.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.