Jag förstår att ni väntar på fortsättningen till det stora äventyret. Men alltså, vänner, jag drunknar i höst. Hemma i södern florerar full sensommar, och här uppe, här är det höst på gräns till vinter. Just nu ikväll visar termometern -0.9 och det känns. Känns i tårna och fingertopparna. Känns i lungorna när jag springer eller vandrar på berget.
Men det syns också. Som det syns!
Höstdagarna har varit vilda och vackra. Stundtals tjocka moln på himlen, stormar som sliter och regndroppar på rutorna. Få bilder från detta dock, beklagar. De svagaste björkarna är till hälften kala nu. Men ännu glittrar många, eller snarare brinner.
Och när de värsta vindarna la sig, och himlen sprack upp. Så kom också norrskenet. Höst på gräns till vinter.
Jag vet inte vilka associationer du får. Men höst på gräns till vinter ovan polcirkeln betyder att de högsta bergstopparna redan färgats vita. Nu är kvällarna som mörkast, men snart återvänder ljuset, i kristallform.
Läs också: 10 vackra platser i Göteborg på hösten
8 svar
Så fina bilder, så fin text! <3
Bästa kommentaren, bästa Kuggis ❤️
Men alltså ååååååh så vackert! Måste ta mig norrut helst igår!
JAPP! ❤️
Så vackert! Både bilderna och texten. Hösten alltså <3
Tack Mirjam, glad jag blir att du säger det ❤️
Men ohh så ljuvligt och jag vill faktiskt ha lite kallare nu och krispigare än vi har =D
Det är en riktigt härlig känsla ☺️