Skyddad: Hemlängtan.

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.

FÖLJ:

6 svar

  1. Alltså så vackert formulerat! Speciellt med det där att det som finns inom dig blir så betydelselöst där..så tycker jag det känts efter varje äventyr iväg. Och ja, det är ju underbart att du hittat rätt – bort!

  2. Jag känner verkligen igen känslorna. Dras med samma själv. Samtidigt som jag inte kan förstå de som valt att stanna är jag inte den som ska döma dem heller. De lär tänka samma sak om mig, fast tvärtom. Varför drog jag? Varför dög inte barndomens glada platser och vad är det som gör något annat till det bättre?

    Ja, det kan en ju fundera på en sväng eller två i bilen på väg därifrån. Men ärligt talat, jag sörjer inte att jag lämnade. Någon gång.

    1. Så skönt att läsa din liknande tankar och känslor :) Hur kom det sig att du “lämnade” från första början?

      1. Det var nog bara rätt i tiden helt enkelt och hade min mor inte sålt huset så hade jag nog flyttat ändå. Skolan var slut, studenten inkasserad och många vänner började också lämna Brålanda för “stan” (Vänersborg). Det fanns liksom inget kvar att hämta. Efter några rundor lite här och var (Vänersborg, Härnösand, Vänersborg igen) med plugg och sånt så landade jag tillslut i Östersund 2002. Och där är jag kvar. :)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.