God morgon Sverige, vintern och kaffe, med tankarna på Indien.

Det spelar ingen roll var man varit, känslan av att komma hem är alltid densamma. Det känns precis som vanligt, som om man aldrig varit någonstans. Men i samtal med vänner och bekanta har man nya historier att berätta och visst tittar man på allting lite, lite annorlunda, men det märks knappt.

Fönsterputsaren är här just nu och jag tänker att han och jag, vi är lika. Det finns ingen klass-skillnad mellan oss. I Indien är det annorlunda, där skulle han ha varit många steg under mig, särskilt eftersom jag är vit. Han skulle vara en fattig man som kämpade hårt för sitt leverne. Samtidigt som han var lyckligt lottad jämfört med många andra, han hade ju ett jobb, en lön.

20140114-084511.jpg20140114-084517.jpg20140114-084523.jpg

I lördags vaknade jag upp i hans armar (inte fönsterputsaren såklart, min Ns armar) i det här kaotiska och obegripliga landet Indien. Idag vaknar jag upp i ett vitt Göteborg, i ett lugnt och tryggt Sverige. Jag dricker en kopp kaffe, tittar på Nyhetsmorgon och tänker att jag åker nog tillbaka dit snart, mitt hjärta har ju liksom stannat där.

Det är dock otroligt skönt att inte behöva tänka på att myrorna kommer invadera maten om jag lämnar den framme, duscha varmt, kunna slappna av till total tystnad, luta sig tillbaka i ett rent och hemtrevligt hem och njuta av vackra hus. Osv.

Ska snart berätta mer om de sista dagarna i Indien, för den här gången. Ha en fin tisdag mina vänner!

Följ:
0
Jennifer Sandström
Jennifer Sandström

Jag hjälper jag dig öka din trafik med SEO. I bloggen får du läsa om marknadsföring, företagande, foto, skrivande, böcker och resor. Gällivare är min hemstad/favoritplats, bor i Helsingfors pga kärleken.

1 kommentar

  1. 14 januari, 2014 / 15:37

    Välkommen till Sverige! :) Vi landade själva i det här kalla landet idag, ca 40 graders temperaturskillnad från Filippinerna… haha. Och visst är vårt samhälle helt annorlunda än kanske de flesta. När det gäller klasskillnader är det väl snarast Sverige som är udda. Men ibland när jag reser tycker jag att det gör skandinaver till ganska ödmjuka människor, vi ser inte på människor med olika yrken och olika samhällsstatus som ”bättre” och ”sämre”. Därmed inte sagt att vi alltid har ”rätt” och jag har full förståelse för att andra samhällen ibland måste fungera annorlunda. Men jag tror att vi är fostrade i ett samhälle där vi i grund och botten ser alla som lika värda. Sedan kan det bli fel ibland också. I Afrika ville jag gärna bära min väska själv, jag hade inte lust att belasta den lilla tunna hemhjälpen med min tunga ryggsäck. Sedan fick jag veta att hon då hade trott att jag inte litade på henne… men så var det ju inte…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Looking for Something?