Gällivare och vintern.

Alltså oh my. Det här vinterlandskapet, det här vädret, det har varit så perfekt alltihop. Påsken är alltid fin i Gällivare, det är standard – och det är därför det är enda gången på året som jag någonsin får hemlängtan, om jag inte är här alltså. Nu har jag ju haft förmånen att få vara här och det har varit himla bra!

Se bara, man kliver utanför dörren och har detta. Dundret, som man kan skidra längd runt eller slalom nedförs, beundra från staden och beundra utsikten över staden när man vandrar uppe på berget. Man kan springa i hoppbackens trappor och vandra topparna runt. Fika i en stuga eller gå på afterski på Björnfällan.

Min kompis Julia kom ju igår, lägligt efter att min pojkvän flugit hem till Finland. Julia är så himla härlig och det jättekul att få visa henne The Real Norrland. Igår tog vi en promenad längs älven och lite på isen också, runt staden och avslutade på caféet Alla Tiders.

Det var strålande solsken och väldigt härligt väder att promenera och vara ute i. Här är Julia nere vid Sandviken på Vassaraträsket, precis där skoterleden och skidspår går och det finns även en isbana man kan åka skridskor på.

Idag gjorde vi lite sightseeing i staden och upp på Dundret, efter att vi varit ute med hundspann (det ska jag visa bilder från senare, det är sååå häftigt!).

Och ååhh det är så härligt, jag vill verkligen bara vara ett med naturen så fort jag får känna av den. Jag vill vandra, åka skidor längd som slalom, bo i fjällstugor och tälta – göra alltihop. Det finns ju faktiskt ingenting bättre. Jag måste leta upp naturområdena som finns kring Helsingfors, och så vill jag inhandla bra vandringskläder och kängor. Sen nästa år vill jag och vandra i Alperna igen, eller kanske köra en fjällvandring i de svenska fjällen här i Gällivare – det är ju också helt fantastiskt.

Här på bilden bakom där jag står kan man faktiskt se bort mot Kebnekaise och fjällvärlden.

Om man är uppe på Dundrets topp och ser mot baksidan av berget, som är bakom mig på nästa bild här nedan, så ser man bort mot Jokkmokksfjällen, ni vet Sarek. Där går det lite tuffare vandringar, som jag gärna vill göra när jag har övat lite mer… :-)

Och så Dundret i solnedgång här nedan. Också väldigt beundransvärt. Ni kanske minns hur förtjust jag är i solnedgångar? Det är något rent magiskt över dem alltså. Det där rosa och känslan av att nu är solen påväg ner och strax blir det mörkt och natt.

Tog dessa bilder precis vid tågstationen.

Tågstationen i Gällivare där man ser att det är 1313 kilometer till Stockholm, och drygt 300 meter över havet. Tidigare har de dock haft en klassisk tågstationsskylt, men nu har de bytt ut den till någon ny och flashig?? Så ful… Men påskpyntet var fint i alla fall!

Och apropå fult så måste jag säga att byggnaderna i Gällivare faktiskt är fula, men det är väl det som vägs upp av den här vidunderliga naturen!! Det är ett väldigt litet samhälle trots allt och kanske bryr man sig inte riktigt om sådant på samma sätt. Jag vet inte? Men det spelar egentligen ingen roll. Allting har ju sina baksidor och man kan alltid fokusera på det fina!