Ett indiskt bröllop.

Min kollega gifte sig idag! Ett bröllop enligt hindu-traditionen och därför kan man inte som icke-hindi vara med under själva ceremonin som är i ett tempel. Så vi samlades efteråt med massor av andra vänner, bekanta, släktingar och kollegor i en stor sal där jag undrade vad som försiggick där framme på scenen; det var photo shoot med brudparet såklart!

Jag har först nu insett hur korta indierna är. Min klack var liksom minimal och jag ser ändå ut som en jätte i jämförelse! Nåja, kul att vara lite ‘längre' för en gångs skull. 

Så vacker var hon! Blommorna, guldet och den vackra sarin i guld med massor av detaljer (som ni knappt ser på grund av alla blommor). Och det här var alltså ett bröllop inte likt det vi tror om ‘indiska bröllop' som ‘varar i flera dagar' – jag hoppas att jag någon gång får gå på ett sånt bröllop! Det är dessutom inte lika ‘fint' och ‘romantiskt' som jag tänker mig att ett svenskt bröllop är, till exemel som Blondinbellas bröllopsfilm visar, helt sagolikt.

Vad jag inte visste var att vi blev serverade meals, mat alltså. Jag hade precis ätit frukost men satt mig snällt ner och åt. Det här att äta med indierna är något som fortfarande fascinerar mig – vi får ta den historien en annan gång!

Jag kände mig så himla malplacerad när jag kom dit och väntade på Aswathi som skulle visa mig vägen in. Det regnade så jag sprang från rickshawn snabbt under det lilla tak jag kunde se – perfekt tänkte jag. Dessutom var det plattor så jag slapp stå i leran. Det var dock ingången till TEMPLET och några kom ut därifrån, bad sin sista bön precis utanför och jag la märke till att de inte hade skor på sig. Sen ser jag äntligen Aswathi och i samma sekund kommer en man fram till mig “Ma'am, you cant wear footwear here!”

Då dog jag lite och sprang snabbt iväg till min väninna. Senare förstod jag att jag hade sprungit just på de plattor där man INTE fick sätta sina fötter med skor på… Som icke-hindu får jag säkert inte sätta mina fötter där alls… Jag kan dock personligen tycka att skyltarna (den röda på bilden nedan) som talar om detta, borde stå på engelska.

Här är Aswathi i en så vacker, rosa sari! Hon är så himla söt!

Och själv kände jag mig lika annorlunda och utstickande som vanligt. Man smälter liksom inte in bland indierna som västerlänning (hur länge jag nu ska fortsätta förvånas över det??). Ibland är det härligt, upplyftande på något vis, men ibland är det bara jobbigt.

Dagen till ära hade jag i alla fall klätt mig i min turkosa klänning som jag hade på midsommar och ett par skor som jag kanske aldrig har använt(?) trots att de är 3.5 år gamla. Jag köpte dem när jag var i Thailand och se här, det finns blogginlägg från den tiden på min gamla blogg! Kul att de kom till användning en dag när jag fick för mig att flytta till Indien – de känns rätt mycket ‘Indien' över skorna faktiskt..