Dags att stänga det här kapitlet.

För sex månader sen flyttade jag till Göteborg, staden som jag redan då ansåg vara mitt andra hem trots att jag egentligen aldrig hade bott där. Dagen efter var jag på arbetsintervju på STS, livet och ödet var på min sida och en vecka senare började jag på mitt nya jobb. Sex månader kan tyckas som ingenting för många, men för mig är det tillräckligt. Och med tillräckligt menar jag att det är nog med tid för att lära sig saker, börja tycka om saker, bli kär, upptäcka en stad och så vidare. Det är också tillräckligt med månader för ett distansförhållande, det räcker så tack. 

Sex månader är också tillräckligt många månader för att det ska kännas lite sentimentalt att säga hejdå. Så det är helt enkelt så jag åker till jobbet idag, lite lätt sentimental över den här vintern/våren/sommaren eller vad det nu var för årstid.

  
Samtidigt är det precis som det brukar vara när det är dags att stänga ett kapitel, det är ju ett nytt som väntar runt nästa hörn. Förväntansfull över allting. Men utan några förväntningar. Det är det bästa med att ge sig ut på nya äventyr, jag ger mig ofta iväg med blanka blad utan någon egentlig plan. För mycket annat här i livet bygger jag upp skyhöga förväntningar, och blir alltid besviken. Men inte i dessa fall. Så vi får se vad som händer, hur det går, var jag ska bo, hur jag ska må. 

Och det känns bra.

Tack och bock för den här tiden Göteborg.