Chocken av att komma hem från Indien.

Alltså det här kan inte vara bra. Det kan inte vara hälsosamt för kroppen att efter ett halvår i Indien komma hem till den absolut värsta kylan i norra Sverige. Och alla ba åh det är psykiskt! men alltså, jag säger nej.

Är liksom smått förkyld men inte helt. Min näsa gör så ont, förlåt för obehaglig detalj men det är som att snoret stelnar för att det är så kallt? Lungorna verkar inte gilla att andas så torr och kall luft heller. Och ikväll när jag bytte om till pyjamas fick jag en chock när jag såg hur varenda del av min kropp var torrare är någonsin…

Eh, dessutom är inte min mage och jag överens. Det är ju himmelriket att komma hem till all underbar svensk mat, men så har jag jättedålig aptit? Dock älskar jag ju mat så äter ändå, haha, vilket resulterar i en sjuk mättnadskänsla.

Tyck synd om mig! Sänd mig tillbaka till Indien! Det här gåååår ju inte!

Men vackert, det är det! Hur sjutton man nu ska kunna gå runt och njuta av skönheten i det här klimatet. Kan knappt förstå att jag glömt bort hur det var att bo såhär? Jag förstår framför allt inte hur man som tonåring kunde trippa omkring i jeans utan täckbyxor (termobyxor) när det är så fruktansvärt kallt? Bra cool man var.

Köttbulle-pappa påväg till jobbet i morse.

Jag följde med till kontoret och hängde där ett tag. Som barn var det fantastiskt kul att ibland få ha hela kommunhuset som lekplats. Och utsikten kan min far inte klaga på från sitt fönster!