Bortom stadens brus & helgens dimma

Det är något som händer när du lämnar hemmets och stadens brus och försvinner iväg ut i skogen till en fin stuga över en helg. När fredag blir till lördag och mejlen tystnar och folket går in i en sorts helgdimma som just sådär på lördagsmorgonen känns som om den aldrig kommer ta slut. Men vi lämnar inte jobbet bakom oss den här helgen, går inte in i den där helgdimman som härskar överallt annanstans. Vi kliver in i en liten projektbubbla så fort vi avslutat frukosten på lördagen och så fort vi babblat klart om världen och klimatet och annat viktigt.

Kugge med sitt manus på soffan. Jag med mina post it-lappar vid köksbordet. Lika frenetiskt jobbar vi. Känner kreativiteten strömma till, hur idéer blir till liv och någonting plötsligt tar form.

Det behövs en stuga i skogen, en lika dedikerad kompis, och en helg som ämnas helt och hållet bara åt detta.

Det var precis här vi var i oktober då vi senast var här.

Den mulna himlen, mörk choklad och Kugges mammas goda mat hjälper kanske lite på traven (och Kugges äggröra med grönkål och fetaost, samt sanslöst goda pannkakor).

Och på söndagen när vi redan kommit igång stör inte solens strålar vårt flow. We got this. Vi är inne i det här. Vi ger allt.

Avslutar med att gå igenom en övning från Friday Lab tillsammans (Kugge går också kursen) och checkar sen ut. Packar in oss i bilen och när vi närmar oss Helsingfors så smyger sig tröttheten på och vi liksom sugs in i den där dimman trots allt. Helgen är inte slut. Så vi lämnar bubblan, ger oss själva en ryggdunk, ett bra jobbat och faller handlöst in i det lilla av den ljuvliga helgdimman som fortfarande ligger kvar och stadigt vakar över staden.