Besvikelsen som uppstår…

Eller jag vet inte om vi kan kalla det för besvikelsen, snarare upptäckten… Igår var mina 30 dagars fitnessfighten alltså över och då tänkte jag köpa mig en liten godispåse eftersom det nu hade gått 30 dagar utan någonting sött eller onyttigt. Jag älskar choklad och när jag plockar smågodis plockar jag i princip bara choklad. Jag brukar gilla de flesta sorter. Så vi gick ner till centrum, hyrde en film och plockade lite favoritgodisar.

Men sanningen är att när jag hällde upp mina godisar i en skål och kröp upp i soffan framför filmen, så kände jag inget direkt sug efter de där chokladbitarna. Min hjärna däremot, är ju fortfarande van vid att “det där är något Jennifer tycker väldig mycket om” och jag är en sån person som äter de där godisarna även om jag inte är sugen – bara för att jag egentligen tycker att det är gott. Inte min bästa egenskap kanske.

Så jag åt några. Blev lite fundersam över att chokladbitarna inte var så fantastiskt goda, åt några till, gav bort ett gäng till mamma och lämnade kvar en del – med magont och huvudvärk i behåll.

För att därpå konstatera att chips faktiskt var mycket godare. Så jag åt lite chips.

Vad kan jag dra för lärdom av det här? Jo, det finns ingen som helst anledning till att äta onyttiga och söta saker som faktiskt egentligen inte är särskilt goda. Smågodis insåg jag nu att det är bara skit, smaklöst och något som man (jag) inte kan sluta äta när jag har det framför mig, typ. Chips är också svårt att sluta äta när man väl börjat – de är liksom tillverkade att vara så! Slutsatsen är att jag hellre äter en kanelbulle bakad med kärlek, en efterrätt när tillfälle erbjuds, en mumsig glas eller några bitar riktigt god och lyxig mörkchoklad. Eller en lyxigare maträtt med någon god sås och vitlöksbröd! För det ÄR gott, det är onyttigt men det är värt det!

Men nä, dessa godisar kommer jag nog skippa i framtiden (har visserligen inget val då det är typiskt svenskt och jag snart flyr landet, haha.)

Och den där mättnadskänslan, svullna och onda magen är framför allt ingen känsla jag saknat! Då äter jag hellre en skål kesella med bär – fräscht och sunt!