Bääääääääh. Himlen har aldrig haft ett så tjockt grått täcke över sig och mina muskler orkade ingenting idag.
Gick till gymmet.
Men efter några mesiga försök så gick jag hem istället. Och lät mitt humör bonda med det gråa åskvädret.
Sekunden innan bilden blixtrade det och sekunden efter dundrade hela Hisingen. Årets första åskoväder? Gissar att det är värt att fira ändå! Det betyder ju att det faktiskt är sommar! Eller hur?
Jag känner mig lite pms:ig men inte sådär hopplöst utan mer att jag vet att det är temporärt och försvinner snart igen. Det är ok att inte känna någon livslust eller motivation. Så det känns bra. Jag ska åka hem och se på Friends, det ska jag göra!
Ingen puss!