Jennifer sandström

Sök
Stäng denna sökruta.

Allt som händer nu

Till och med den här norrlänningen med sitt vinterhjärta tycks trivas i denna sommarvärme.

Det känns också lite underligt att den här bloggen inte fått följa med i mitt liv de senaste veckorna.

Ärligt talat har jag mest jobbat. Deadlines bryr sig tydligen inte om hur somrigt och varmt det är? Eller ens om det dyker upp lördagar och söndagar? Och ser därför fram emot midsommarhelgen som blir min första lediga helg på ruskigt länge. Vågar nog inte ens berätta sist jag hade en ledig helg. Vet faktiskt inte ens själv när det var.

Och det är ju inte särskilt kul att tjata om att jag jobbar? Men det är också anledningen till varför bloggen varit sista prio. Om bloggen ska vara ärlig så känner bloggen sig lite förnärmad. Ja, kränkt, som den känsliga svensk den här bloggen råkar vara.

Det är nog snart glömt.

Oavsett så har den här försommaren och sommaren innehållit stunder som känts särskilt bra med allt vad vi har bakom oss från den här våren. På ett sätt vet jag inte hur jag ska kunna göra saker i ett vanligt vardagstempo igen? Samtidigt saknar jag det, livet.

Jobb och en explosion av känslor sammanfattar egentligen maj-början på juni. Men också alla dessa sommarstunder.

Jag och mina vänner samlades på en klippa och hade picknick. Det var shortsvarmt men kall vind. Och snart sitter nästan samma gäng på en ö i skärgården.

Picknick på Fölisön.

En annan helgdag cyklade jag och Tanja längs havet. Satte oss på varsin strandfilt och pratade om allt som hunnit hända. Det finns stunder då inte desto mer har hänt, och så finns det stunder då det finns massor att ta ikapp. Det här var den senare sortens stund.

Att jag och Kugge sågs för en jobbdejt kändes förstås också som ett framsteg. Vi har vår halvårsavstämning för företagen inplanerade för nästa vecka. Blir ju spännande att se på resultatet av årets första halvår, med tanke på att ingenting blev så som det såg ut att bli när det fortfarande var januari och året precis börjat.

Bra lunch på namnam. i Berghäll.

Jag har också besökt Åbo fler gånger än planerat. En gång var planerad. Vi åkte alla second handbutiker runt och åt lunch på vårt favoritcafé Tiirikkala. 2014 bodde vi här under ett halvår i Ts studentetta. Och det är fortfarande en av de mysigaste städer jag vet.

Borde förresten skriva en guide till Åbos alla second handbutiker. Vet inte om det finns någon här som skulle uppskatta det? Om inte skulle det iaf kanske kunna hjälpa någon stackars googlare.

Hittade på Röda korset ett par Tiger of Sweden-jeans som satt perfekt och en så somrig och fin topp från Indiska. + en så söt handväska i skinn, made in Denmark, visar den någon annan dag!

De två andra Åbo-besöken var sjukhusrelaterade. Ett av dem sent sent på kvällen när himlen var som vackrast och någon upptäckt en fästing som inte fick tas ut utan högst professionell hjälp.

Hur plockar ni bort fästingar?

Och så har T fortsatt processen med sin öl. Den hälldes upp i flaskor och nu väntar vi med spänning på att de ska bli klara. Att hälla upp öl i flaskor var förresten ett tremanna jobb.

Själv har jag fortsatt processen med min yoga. Kommer snart ha ett sexpack, för jäklar vilka magmuskler man får av den där yogan.

Förra månaden körde jag Dedicate 30 dagar med Adriene på youtube. Och denna hennes juni-schema courage.

Och hur skönt att kunna yoga ute på gräsmattan?

Min storebror korrekturläste förresten kursen jag gjort och konstaterade att jag låter himla finsk. Eller ja, finlandssvensk typ. Märker ni också det? Att mitt språk förändrats? Omöjligt att upptäcka sånt själv. Det känns oavsett helt okej. Tänker att det finns ju betydligt värre saker som kan ske. En skulle ju till exempel kunna börja låta stockholmsk.

FÖLJ:

12 svar

  1. Hehe, jag är uppvuxen i ett område med mycket fästingar men inte så mycket fästingsjukdommar, så jag vrider loss dem med en pincett bara. Viktigt att vrida och inte dra, så ingen del av dem blir kvar :)

    Tycker att det är spännande hur ens språk förändras och blir glad varje gång jag kommer på mig själv med att ha anammat något norrländskt, även sånna uttryck jag hade jättesvårt för när jag kom hit. Väldigt sällan jag får kommentarer från andra om det dock.

    1. Men jag har hört tvärtom?! Att man absolut inte får vrida? 😄

      Och så kul att höra om språket! Jag önskar att jag hade lite starkare norrländska 🙄

  2. Jag har fästingplockare med snara, men ärligt talat använder jag mest naglarna. Nu får jag inte så mycket fästingar själv längre, bor ju inte i skärgården numera, men hundarna får en del. Jag kör dock inte på vrida, utan snarare dra snett ut, gör man det långsamt så kommer alla delar med.

    1. Har hört att man inte ska vrida ja 😲 Men verkar finnas alla möjliga knep. Köpte en sån pincett för att ta bort de med. Kollade på någon sån med ”lasso” men tyckte inte den såg pålitligt ut, hehe.

  3. Jag skulle tycka en guide om Åbos second hand shoppar skulle va kul! Besöker åbo med jämna mellanrum så skulle va kul o få fler tips än dom jag av slumpen hittat 😅

    Är uppvuxen på Åland, där fästingar finns o där alla vaccineras för TBE. Vi lär oss “rulla” ut fästingar, har funkat bra hittills. Dvs man för tummen över fästingen i cirklar tills den kommer ut 😅

    1. Okej bra att veta 😍

      Haha jag är amazed att det uppenbarligen finns så många knep för att ta bort fästingar?! Det här var ett nytt knep jag inte hört tidigare.. skulle nog inte våga testa utan ett proffs hjälp 😄

  4. ehehe, kan hålla med om stockholmskan. i mitt huvud har jag en högst normal rikssvensk dialekt. tills jag hör mig själv på inspelningar och inser att att jag snarare låter som en sjuttiotalsknarkare på plattan i jakt på tjack. riktigt ekensnack, hehe. men tusen gånger hellre det än de förhatliga liiiiidingö-iiiina.

    vi har köpt en fästingborttagare på apoteket förresten, som en liten lasso man lägger om fästingen och sedan snurrar bort. funkar urbra!

    1. Hahaha, uppskattar att du inte tog illa vid dig (det var förstås nämnt med viss ironi, men är väl ett faktum att stockholmskan i undersökningar är Sveriges minst uppskattade dialekt?) och älskar beskrivningen av din dialekt.

      Jag såg en sån lasso-grej i butiken, men köpt sen något som liknade mer en pincett. Hoppas inte behöva använda den snart :))

      1. som stockholmare blir man van vid att vara hatad, och inte bara på grund av den fula dialekten så det är inget nytt. man lär sig att inte utväxla ord i onödan när man är ute i landet. speciellt på loppisar, får de korn på att man är stockholmare går priserna upp direkt, haha. älskar förresten gotlänningarnas take på stockholmare = alla fastlänningar, oavsett om man kommer från norr eller söder.

        1. Motsvarigheten för en norrlänning är väl att man inte kan öppna munnen söderöver utan att folk utbrister ”ååååh”. Eller fnissar lite åt de ord man använder. Hehe.

          Men intressant att höra ändå. Finländarnas bild av svenskar baserar sig också väldigt mycket på stockholmare 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.