Aldrig kul att komma hem

Det finns något lite skönt med att landa hemma. Fast mest så gillar det faktiskt inte särskilt mycket. Jag har inte förälskat mig i vardagslivet med att städa, laga mat och tvätta. Gör man det vid en särskild ålder? Ni anar inte hur mycket jag längtar efter att outsourca alltihop. Well, förutom matlagningen, eftersom min kille älskar just det. Ibland tänker jag att det kunde vara kul att bli bättre på matlagning, men sen kommer jag på andra tankar. We will see.

Okej, hemma har ju sin charm egentligen, och anledningen till att det kändes lite extra hemskt denna gången var kanske att jag inte helt och hållet var mig själv.

Vi kom hem i helgen, samtidigt som fick jag helt fruktansvärda pms. Jag skrev exakt såhär när det var som värst:

Man kan ha en fantastisk dag men ändå känns sig totalt värdelös när det blir kväll och man lägger sig i sängen. Vad göööör jag om det här inte är pms. Snälla säg att det är det. Det måste vara det. En människa kan inte känns sig såhär bortglömd och menlös bara sådär. Det finns ingen logik. Bara hjärnspöken. Finns det något mer patetiskt än självömkan. Tror att, nu dör jag. Visste måste det vara pms. Och blir de inte lite värre för varje gång?

Uhhh, vad obehagligt det är att inte vara sig själv och vad otroligt skönt det är att gå tillbaka in i sitt normala jag. Tidigare har jag blivit mest känslig och haft lätt för gråt, men nu verkar jag totalt rasera inombords.

Anyway. Min kille är tillbaka på jobbet den här veckan och jag har försökt jobba jag också. Men det är seriöst för varmt för att jobba. Just nu sitter jag på ett café i norra Helsingfors med min favorit-Veera. Och man önskar lite att de hade ac, men det är liksom ingen vettig lokal i Helsingfors som har ac eftersom det majoriteten av året är väldigt kallt. Så vi svettas på. Dricker iskaffe och försöker vänja oss vid det tropiska klimat som knappast är sista gången vi kommer uppleva här. Klimatångest har aldrig varit ett så hett ämne som nu.

Men ångest hjälper ju inte någon. Jag tänker istället på min brors kloka ord. Han har alltid kloka och lugnande ord. Och han är kapitalist, en sån som vissa är övertygade om är roten till allt ont. Bilderna är det förresten han som har tagit, framför en cool dörr i Tallinn som vi just besökte. Mer om den resan senare.

Hur mår ni? Jobbar ni? Badar ni? Semestrar ni? Berätta! Känns som om ni inte hänger lika mycket framför bloggar och internet just nu, så det är okej. Men lämna gärna en kommentar om du hinner, det är alltid kul att höra från er.

FÖLJ:

15 svar

  1. Ugh, jag undrar vad för känslor jag kommer att känna efter tre veckor i Berlin. Antagligen blir det kaos i hjärnan på ett sätt eller annat. Men du vet: det går över. <3 Kram fina du, ses så fort jag är tillbaka!

    P.S. VALLGÅRD ÄR INTE PÅ NÅGOT SÄTT NORRA HELSINGFORS!!!!! :DDD

    1. Hahaha SORRY Helsingfors. Mitt perspektiv är möjligen lite felaktigt ;)

      Försök att inte tajma hemkomsten med pms bara <3 Och jag kan följa med dig ut på rehab på landet!!

  2. Jag började jobba igår och sambon i söndags efter fyra veckor ledigt. Passade på att logga in och läsa bloggar och börja aktivera mig i egen blogg igen nu denna vecka. Det är så himla varmt men läste någonstans att det borde släppa nu i helgen.

    1. Hoppas semestern var härlig och att det känns okej med jobb igen. Jag har tagit det ganska lugnt och tänker att man får börja mjukt ;)

  3. Alltså feel ya med att PMS:en känns värre för varje gång som går. Helt fruktansvärt att inte alls känna igen sig själv :( Kram på dig vännen, ses i mitten av augusti ❤️❤️

    1. Finns det inga husmorstips mot pms?! Och ska det bara peaka nu med förhoppningar om att kurvan vänder igen? Så många frågor. Längtar efter dig <333

        1. Tror det ofta efter barn brukar bli tvärtom mot man hade. Mycket mensvärk och pms innan = blir lättare. Inga bekymmer innan = helvetet väntar sen (typ, hehe). I alla fall har det varit så för de flesta av mina vänner med barn, så inget direkt jag vet här heller. Men pratad söllan om ägglossning.. huu, värre än mens tycker jag! Alltid känt så tydligt när det är dags.

    1. Haha, ja! Bästa dealen. Vem ska jag hitta som kan ta hand om städning och sånt då? Kan man lära en hund det måntro? ;)

  4. Åh jag kan relatera med både längtan att outsourca hemsysslor och lida av pms. Det där senare är på gång för mig med och jag blir alltid så ynklig, irriterad, självömkande och omotiverad av det. Det blir bara värre med åren!

    Ja och den här värmen vi slagits av. Idag är det “bara” 22 grader. Prisa gud för det, haha!

    1. Uschhh. Borde finnas några supertips för pms ju, finns det inte?? Förutom att få barn då som ovan förslag… :D

      Haha här i Finland börjar det bli svalare nu. Igår skulle vi på picknick varav en i gänget säger “är det inte för kallt för picknick???” well, det är fortfarande 22+ ;)

  5. Älskar att tvätta och vika tvätt! Det kom när vi flyttade från vår etta när första barnet var fem månader. Egentligen var det första lägenheten som faktiskt var MIN. Men alltså… sök KonMari och lär dig vika så, det är jättekul! ;)

    Usch, det är jobbigt om man har en fin dag, men sedan kommer ångesten. Jag känner också så vissa kvällar nu. Känslan påminner om att vara liten och på läger ich få hemlängtan efter mamma. För min del är det väl tröttheten, alla nyförlöst-hormoner och det faktum att min mamma är en vecka i Finland haha.. 28årig tvåbarnsmamma saknar sin mamma, jajemen! :)

    1. Hahaha. Herregud. Kanske borde göra en googling. T är förtjust i Konmari och började ha alla sina kläder rullade i garderoben. Men sen tog det alldeles för mycket tid efter tvätten + att jag oftast tvättar och vägrar spendera en timma på att rulla hans kläder, haha! Så det fallerade ganska snabbt.

      Åhh, fullt förståeligt med alla känslor. Och vet den där extrema mamma-saknaden. Kommer ofta när jag är sjuk och ynklig. Eller måste besöka sjukhus typ.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.