Så hur var Stora Influencerpriset 2017 och fredagskvällens gala då?
Jag vill börja med att säga stort grattis till den härliga tjej som vann i kategorin där jag var nominerad (årets medlem i Influencers of Sweden): Clara Toll med träningsbloggen Clara färdiga gå. Hon utlyser energi hela hon och verkar vara en sprudlande och pepp person. Och det var som sagt en ära att få vara nominerad i den här kategorin. För mig har det här med att vinna egentligen aldrig varit särskilt viktigt – ibland är det liksom resan (deltagandet) inte destinationen (vinsten) som är målet.
Vinnarna i Stora Influencerpriset
Fler som vann var bland annat Vandringsbloggen och Morakniv för årets samarbete som är det gemensamma arbete det gjort med Kvinnliga äventyrare, så fantastiskt – helt rätt val! Elsa Billgren blev årets veteran och Teknifik vann årets varumärke. Hoppas motiveringarna dyker upp någonstans online, de blev nämligen någon miss så de lästes aldrig upp under utdelningen.
Förutom bubbel så bjöds det på lite popcorn och choklad!
3 saker galakvällen lärde mig
Här är tre saker som jag funderade på efter galan när jag låg i sängen en timma efter midnatt och smälte kvällens intryck.
1. Galor är lite tråkiga
Det här med mingel liksom. Det är kanske roligare om man faktiskt inte känner så många? Men när det är folk man träffat några gånger tidigare och skulle vilja prata med mer på djupet så blir mingelmiljön ganska platt. Jag kan tänka mig att den är bra för att träffa nytt folk och liksom introduceras för nya bekantskaper. Men jag är mer intresserad av konversationer som går lite djupare. Dessutom när det kändes som om det var så många ansikten som man kände och skulle vilja prata mer med så finns det liksom inte tid för alla.
Sen tycker jag mig uppleva en liten känsla av att många “större” bloggare gärna minglar med andra stora bloggare och kanske inte är särskilt intresserade av oss som är lite mindre. Jag vet inte om det är en grej? Vet att Elaine Eksvärd pratat en hel del om folk som vill umgås med kändisar. Hon skriver lite om det i sin bok Vardagsmakt också, om folk runt kändisar som blir “strålskadade”. Jag tycker det är ett intressant fenomen och har funderat lite kring det och hur det förekommer i vår blogg-bransch. På ett sätt tänker jag att det är naturligt, men också kanske lite ytligt. Det är om inte annat säkert lätt att hamna där – mycket bygger ju på att ha rätt/bra kontakter och då är det klart att det kan vara värt att kliva över lik för att ta sig dit.
Obs! Det finns dock väldigt många som inte alls upplevs så, oavsett hur många eller få följare de har på sitt instagramkonto eller vilka utmärkelser de fått ta emot. Och det är också fint att se.
2. Jag trivs way better naturlig
Det här med att fixa sig till tänderna. Jag trivs nog inte jättebra i det. Jag trivs så mycket bättre som på bilderna i gårdagens inlägg. Och jag gillar läppstift, men kanske mer om jag är osminkad i övrigt. Måste nog öva lite på hur jag trivs med mitt hår stylat också…
Så därför höll jag mig mestadels borta från kamerorna. Men fångade en bild på mig på Katarinas balkong i alla fall. Just nu känner jag mest för sälja min klänning, slänga allt smink och tälta i skog och berg under en vecka.
3. Vi borde ses oftare
Det här med att ha så många vänner online. Som sagt, det fanns så många bland bloggarna som jag ville prata mer med. Till exempel Sandra (som jag hälsade på i Paris) hann jag bara prata lite kort med under kvällen. Både Clara och Emilia från Skåneland hann jag prata lite mer med imorse efter frukost. Sen hängde jag mest resebloggarna som var på plats och det är alltid trevligt – de är så proffsiga och duktiga allihopa!
Mer om kvällen
Vi började med fix hemma hos Katarina.
Hon och Sofia / Fantasiresor.
Jag med mina papiljotter och Katarinas fina karta.
Lisa intog samma plats lite senare och fixade sminket.
Jeanette var också på plats. Sjukt duktig fotograf, spana in hennes bilder.
Och Annika / Resfredag.
Vi hade det supertrevligt här, skvallrade lite mellan allt fixande och hade hätska diskussioner om kungafamiljen. Strax innan 19 hoppade vi in i en taxi och åkte till Elite Hotel Marina Tower där galan tog plats.
Här tar Elsa Billgren emot priset som årets veteran. Måste vara en ganska mäktig känsla ändå, även om man är av hennes storlek. Ett bra kvitto på gediget arbete kan jag tänka mig.
Träffade Lina också som en är grym donna i resebranschen:
Här någonstans emellan prisutdelningen uppträdde Molly Sandén också med bland annat en helt ny låt som inte släppts ännu, riktigt bra.
Kenza presenterade vinnaren i kategorin årets influencer.
Mina resebloggsvänner posade framför fotomaskinen som fanns på plats. Vilken snygg trio va?
Annika, Lisa och Lina.
Och så delade Ebba von Sydow ut hederspriset Ebba-priset till Trendenser.
Gänget som fixade galan hade gjort ett kanonjobb! Och jag var med på ett ganska viktigt hörn tidigare i arbetet också, så ger mig själv en liten klapp på axeln :))
24 svar
Låter som en fin kväll trots allt. Men förstår dig verkligen i känslan om att man vill prata mer med många! Och det där om att slänga smink o kläder och tälta i skogen 😬🙏 i feel ya!!! Har samma känsla efter såna event 😅 kram!
Haha kanske måste komma upp på retreat <3
det ser kul ut – och jag tycker att ni resebloggare verkar ha en så härlig gemenskap
Det var en fin kväll trots mina invändningar :) Och tack, det har vi nog – för det mesta!
Håller med dig på flera punkter, men det där med sminket önskar jag tvärt om att jag tog mig tid oftare😅🙈 tack för en fin pratstund!
Du har ju talang för det där med att måla så förstår det ;) Du är dock lika snygg osminkad bara så du vet! Tack själv, du är välkommen att hälsa på Helsingfors också :*
Kul att få läsa ditt reportage, nu när vi inte var med. Jag hade ett jobbuppdrag i Norrköping i fredags och sedan har vi valt att hänga på en camping i helgen. Ganska skönt faktiskt. Och liiite skönt att höra att det också kan vara lite tråkigt på en gala, haha. Men ni hade säkert superbra ändå! Alltid roligt att träffa och hänga med resebloggarna :)
Ah vad synd att ni var upptagna på annat håll – hade varit kul att träffa er också! Haha och ja det var en bra kväll ändå ;) Men man får se till att planera in träffar i anslutning till sånna här tillställningar.
Håller med om det där med att man vill ha lite mer på-riktigt-snack. Att prata yta och väder orkar jag sällan göra mer än ett par minuter :)
Hm du kanske har något tips på hur man lyckas ta en mingel-konversation till en mindre ytlig nivå?? :)
Haha… ja faktiskt! Fast jag vet inte om det är bra eller dåligt ;)
Kanske skulle ta och skriva ett blogginlägg om det ;)
Jaaa – det måste du! Jag vill läsa! :D
Vad fint att du ger en nyanserad bild av din gala-upplevelse. :) Vilken inspirerande blogg du har förresten! Så spännande att få följa din resa som egenföretagare.
Kul att du uppskattade min reflektioner! Jag var lite tveksam på om jag vågade ge min ärliga återberättelse – men försöker att vara ärlig och visa fler sidor än allt fantastiskt så då kändes det viktigt! :)
Och tusen tack Mia, vad snällt!
Oj vad intressant att läsa ditt inlägg om galan – fick en jättenegativ bild av eventet efter att ha läst det här inlägget: https://blogg.ng.se/bloggbevakning/2017/10/stora-influencerpriset-math
Vilket får mig att tänka på att man kanske ska vara lite vaksam med vilka källor man hämtar sin info från? ;) Jag har ingen bra uppfattning alls om något den där personen någonsin skrivit om (har pga det inte läst mer än jag råkat trilla in på heller). Skulle rekommendera alla att hålla sig borta därifrån. Och om man nu ska läsa det får man nog ta det med en nypa salt – bloggens enda agenda är ju att provocera.
Kul att få läsa om dina tankar kring galan. Tycker själv om att mingla men kan hålla med dig om att man ibland bara skulle vilja sätta sig ner o djupprata istället, för de är ju alltid lite extra härligt och framförallt intressant. Är ju i djupare diskussioner man lär känna människor påriktigt! :)
Vad fint att du uppskattade inlägget, tack :)) Och jaa precis – ska undersöka om det finns några knep för hur man kan få till sånna samtal även vid mingel…
Mingel är kul en liten stund. De meningsfulla samtalen kommer sällan till då. Och vid dessa tillfällen är ljudvolymen ofta så hög så det är svårt att prata på djupet ändå.
Jag saknade att få umgås men hade det rätt bra i soffan också.
Ja och plötsligt dyker någon annan upp och knackar den ena på axeln så att man avbryts mitt uppe i det superintressant samtalet ;) Jag kände typ att jag inte riktigt kunde slappna av och fokusera helt på den personen som stod framför mig heller.
Förstår det, jobbigt att få se allt på avstånd i sociala medier också, riktigt synd att du inte var på plats <3
Jag är lite kluven till sådana tillställningar i bloggosfären. Det kan lätt bli lite ytligt och “skitnödigt”, särskilt om det är många mode- och livsstilsbloggare vars innehåll bygger på att skapa en rosafluffig version av livet. Fast sen finns det ju såklart många med lite mer substans också, plus att det är kul att träffa driftiga människor som inspirerar. Hade varit kul att träffa dig exempelvis! :)
Jag stannar här ute på landet ett bra tag nu… förstår precis vad du menar! :) Jag får nästan aldrig med min man på fest pga det du lyfter om mingel, det blir sällan några djupa samtal utan mest “hur går det på jobbet”!? Han föredrar middagar hemma och jag blir allt mer påverkad av honom…
Åh Annika det låter ljuvligt – stanna ute på landet ett tag och återhämta sig! Och intressant att din man också upplever det så. Kan tänka mig att tiden blir mer precious som familj också, och då får man ju prioritera sina strider och roliga tillfällen ;)