2. Neighbors
“Who were your neighbors? Kids your age? A huge dog? A mysterious Boo Radley type? Who lived down the hall from you in your dorm? Who lives across the street now? What friends have you and your kids made at the bus stop?”
Jag har bott hela mitt liv (tills jag som 18 flyttade hemifrån söderut) i en röd villa i Gällivare med cirka fem minuters gångavstånd till centrum. Till höger om vårt hus fanns ett rött tegelhus där en lite äldre man och kvinna bodde, han skottade jämt gården perfekt och hade alltid på sig en verkstads-blå overall när han var ute på gården. Till vänster var en gul villa, rätt lik vårt hus, och när jag var barn bodde en tjej i min ålder där i några år, senare flyttade en ny tjej i samma ålder in och vi hängde ibland men blev aldrig bästa vänner. I huset intill deras, det var som en delad gård, bodde ytterligare en tjej i samma ålder och vi blev heller aldrig särskilt tighta men jag brukade gå dit och fråga om vi kunde hänga för att få hoppa på deras studsmatta – det var tills jag fick min egna.
Tvärs över gatan bodde ett par med en liten flicka och dem brukade vi alltid vara över på middagar hos – ända tills de en dag flyttade. Och just det, snett till vänster från vår baksida bodde Max's grundarens mamma. (Kul att Max grundades i Gällivare men idag inte finns där…)
När man går ut från vårt hus och en bit ner på gatan är det den här utsikten man möts av en vårdag i maj.
Fyfan vad tråkigt att både skriva och läsa om grannarna…
Har aldrig haft några särskilt party (alltså roliga/schyssta) grannar – de har varit rätt neutrala eller osynliga – ni då? Några roliga anekdoter?
4 svar
Jag är nog lite för nyfiken för mitt eget bästa ibland (tjuvkikar ibland ut genom titthålet för att se vad som händer, haha – snälla någon, säg att jag inte är ensam om detta knäppa beteende?). Men grannarna som nyligen flyttade ut vet jag att de/eller en utav dem oftast kom hem antingen 23:50 eller 00:10 (beror väl på tunnelbanan, gissar även att någon där jobbar sent). Anledningen till att jag visste detta var för att vår sovalkov är typ vägg i vägg med deras hall, det hörs alltså när någon stänger dörren. I övrigt hälsade detta paret knappt på oss om man möttes. Det jag kan säga hittills om de nya är att killen gillar att sjunga, både jag och sambon har hört honom någon gång. Annars verkar de nya mer sociala än de gamla.
Nedu jag håller med, att skriva om grannar var väl sådär kul :P
Vad fin utsikt! :) min drom utsikt ar att ha berg pa ena sidan av mitt hus och havet pa andra sidan.. jag har bott i centralt I en huvudstad I manga ar nu och tyvarr sa ar man inte sa buddy med sina grannar da. av 18 hus pa min gata ar det bara en som jag pratar med nar jag ser honom. Dem som kopte huset bredvid vart har inte ens halsat pa mig sedan dem flyttade in dar for ett ar sedan.. Det ar en san skillnad pa landsbygden I irland, dar vill alla prata med dig och fraga dig om du kanner so and so (dem gillar att se om man har nagra gemensamma bekanta). Irland ar ju ratt litet sa det ar inte ovanligt att man har det!
Meh! Mitt gula hus :) räknas inte som grannar, men nästan! :)
Just nu har vi väl mer blandade grannar än nånsin… Kanske beroende på att vi bor i en lite annorlunda neighborhood, med allt från rostiga gamla skepp från förrförra århundradet till splitternya flytande 12-miljonersvillor. Vad ska jag säga… Författare, konstnärer, gamla osociala gubbar och nyrika företagare i en salig blandning ;) Men när jag var liten… nä, inte så spännande (radhusområde i Lund). Förresten en sjukt bra text om resande, och om vilka val man gör, som du delade för några dagar sen!