Vem styr din morgon?

Utanför fönstret sprider sig morgonens solstrålar över de träd som just slagit ut. En grönguldig tavla som möter min blick där från sängen.

Klockan är bara fem, alarmet ringer inte ännu på ett par timmar och tätt intill mig sussar han. Jag motstår den ena lockelsen om att kliva upp och följer den andra, kryper närmare honom och somnar om.

Jag vet inte när det hände, kanske var det en förändring som skedde successivt. Så långsamt att jag aldrig märkte det. Att morgonen tog över kvällen, som min favorittid på dygnet.

För nu älskar jag den, morgonen.

Och mest gillar jag den, när den får vara min alldeles egna stund.

För det är något med de där första timmarna på dagen. En stund helt fri från förväntningar, en stund som inte ännu smutsats ner av världen utanför eller ångesten inifrån. Det är bara nattens drömmar som möjligen ligger kvar i sinnet. Men annars är tankarna klara. Varje morgon, en ny början.

Och jag tänker mig att det är en känsla att ta tillvara på, en känsla att stanna i en stund.

Att genast bjuda in hela världen och låta det tomma bladet fläckas ner av allt, det känns… Respektlöst. Så från att under alla dessa tio år ha somnat och vaknat med en iPhone – utan att knappt reflektera över det – gick jag till att somna och vakna utan den.

Jag vet inte om det egentligen förändrar något, kanske förändrar det allt.

För morgonen sätter tonen.

Det finns ett litet litet trick som handlar om att det första du ska göra när du vaknar är att bädda sängen. Den lilla gest som genast ger dig en känsla av att du har dagen under kontroll. Det behöver man inte ta på blodigt allvar. Men om man dras med den där känslan att livet bara händer och ja… Då är morgonen en bra tråd att börja nysta i.

Bädda din säng, se vad som händer.

Vi är våra handlingar och jag vill tro att istället för att leva med en romantiserad illusion om den där supermänniskan vi önskade att vi var, kan vi fånga upp det vi faktiskt tycker om – och vara just det.

För samtidigt är jag den första att kräkas över liv som optimeras i varenda söm. Och jag kan irriteras över den perfektion jag jämt tycks eftersträva, i livets alla delar. Men det här handlar inte om det. Det handlar om att ta hand om sig själv. Inte en morgon som är optimerad enligt någon annans villkor. En morgon som är fri, och min, bara min.

Om jag hade tyckt att min bästa stund på dagen var att få ligga i sängen om morgnarna och läsa nyheter eller instagram. Då hade jag fortsatt med det. Men så är det inte.

Och man kan inte gå runt och avsky sina vanor utan att göra något åt dem. Inte om man vet att det hindrar en från att göra det där man egentligen vill göra.

Jag somnar sen ett par år tillbaka med en bok eller ljudbok i öronen. Jag somnar snabbare än alla de kvällar jag haft en skärm som innehåller hela världen som godnattsaga (det är världens sämsta godnattsaga).

Och jag går upp direkt jag vaknar eftersom det skrikande alarmet går av utanför sovrummet och tvingar mig upp. Tvingar för att exakt i den stunden skulle jag välja att ligga kvar om jag kunde, men jag tar det beslutet kvällen innan och placerar alarmet utanför sovrummet, för jag vet att det är det jag egentligen vill.

Och morgnarna, vad gör jag med dem? Det spelar egentligen ingen roll. För det jag gör, gör jag inte för att det ska visas upp.

Bara för en vecka sen bestämde jag mig för att testa ett helt nytt koncept för mina morgnar, men eftersom det ännu är obeprövat kan jag inte uttala mig desto mer kring det. När jag hunnit se hurdan effekt det har på sikt – och om det verkligen fungerar – då kommer jag sälja det dyrt.

Haha, nej förlåt, det är varken revolutionerande eller något jag skulle drömma om att kapitalisera på. Men jag provar sådant jag tror kan fungera för mig (och jag är uppenbarligen en sucker för självutveckling och jagar känslan av att livet är och måste kännas mer).

Det är jag som styr min morgon. Det är min stund på dagen.

Följ:
0
Jennifer Sandström
Jennifer Sandström

Jag hjälper jag dig öka din trafik med SEO. I bloggen får du läsa om marknadsföring, företagande, foto, skrivande, böcker och resor. Gällivare är min hemstad/favoritplats, bor i Helsingfors pga kärleken.

Dela

4 Kommentarer

  1. 6 juni, 2021 / 15:03

    Jag är nog en sådan som går efter klockan på morgonen även om jag inte måste. 0545 är jag på G, ofta vaknar jag ännu tidigare.
    På min bloggsida har jag följande: ”Jag vill somna med förnöjsamhet, vakna med förväntan och stiga upp när det mig behagar” – Just för att då 0545, behagar det mig att stiga upp.

    • Jennifer Sandström
      Författare
      8 juni, 2021 / 18:08

      Alltså stiga upp när man behagar… Ljuvligt! Och det är nice när kroppen vänjer sig vid att gå upp tidigare och man kan vakna utan klocka. Inte riktigt där än ☺️

  2. 7 juni, 2021 / 09:02

    Känns lite ironiskt att jag läser ditt blogginlägg just idag då jag vaknat klockan fem och inte lyckats somna om. Jag skyller på katten även om det inte var han som väckte mig denna gång, nej han låg lugnt och sov framför ytterdören 😜
    Insåg precis som du att morgnar då ingen eller få är vakna, speciellt nu på sommaren är rätt fina. Underbart solljus och just ingen trafik. Men har nog inte planer på att joina 5 o´clock klubben… det känns för extremt för mig. Men efter den första förnärmelsen måste jag erkänna att jag fått ganska mycket gjort…

    • Jennifer Sandström
      Författare
      8 juni, 2021 / 18:10

      Haha 5 am club alltså! Man måste gå och lägga sig riktigt riktigt tidigt för att vara fit for fight det klockslaget 😂 Men trevligt med spontanta klockan-femmor då och då hehe.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Looking for Something?