FÖLJ:
Jennifer Sandström
Jag hjälper dig öka din trafik med SEO. I bloggen får du läsa om marknadsföring, företagande, foto, skrivande, böcker och resor. Gällivare är min hemstad/favoritplats, bor i Helsingfors pga kärleken.
Varför jag älskar nattåget
Att åka tåg är förvisso bra för miljön, istället för att flyga eller ta bilen. Men att åka vanligt tåg är inte superspännande. Att däremot hoppa på nattåget är helt fantastiskt. Inte bara vaknar du upp i ett helt nytt landskap med helt annan natur (vilket jag tycker är en så mysig känsla oavsett om man åker norrut eller söderut) utan du kan också möta spännande personer.
För när man åker nattåg och placeras i en liten kupé med antingen två andra eller fem andra (sovvagn eller liggvagn) – så är det betydligt mer naturligt att prata med varandra. Det gör man inte på vanliga dagståg. Förutom den där gången mellan Göteborg och Stockholm som slutade i att jag berättade hela mitt livs historia och en flaska vin. Men det hör helt klart till det sällsynta.
Nattågen däremot. Där är det mer regel än undantag att du har ett samtal med personerna du ska spendera natten med. De flesta människor tenderar att vara öppna för att prata också. Är man livrädd för andra människor kanske man inte ens vågar ta ett tåg där man ska dela kupé med ett gäng andra.
Bild: Corinne. När jag och Emma gick med våra ryggsäckar på Stockholms gator, redo att möta världen.
Den här gången, när jag klev på tåget i Stockholm, så fick jag dela kupé med två entreprenörer. Alltså, bättre sällskap kan man väl knappast tänka sig? Den ena, mannen, var en av grundarna till Mynewsdesk(!) och den andra, kvinnan, drev ett spännande företag inom hållbarhet, upcycling och cirkulär ekonomi under namnet Stormie Poodle. Och mannen driver just nu den nya appen Naturkartan. Det slutade i ett väldigt trevligt samtal om att inte ge upp, hållbarhet och marknadsföring. Och jag fick än en gång bevisat för mig varför jag gillar att kliva på det där nattåget, med ett öppet sinne.
Förresten, ni vet hur man, när man inser att någon är en person som “jobbar med/gör något coolt”, genast blir trevligare och mer intresserad? Alla blir det – och därför vill jag säga: var trevlig mot alla du möter, och var nyfiken. Du vet aldrig vem personen är eller vad du kan lära dig från hen. Oavsett om det är någon som “gör något coolt” eller någon som gör något alldeles vanligt.
Här skriver Elaine Eksvärd om fenomenet hur folk är trevligare mot kändisar.
Fikan slash middagen innan jag hoppade på tåget och lämnade Stockholm. Inne på It's Pleat. Kan varmt rekommendera om du är sugen på något annat än trötta smörgåsar.
Inser också att jag, trots att jag åkt nattåg så många gånger, inte direkt har några bilder från mina resor. Inte optimala stunder för att gå loss med kameran. Men skulle vilja dokumentera en resa och berätta mer om hur det är och hur det fungerar.
Har du någon tågberättelse att dela med dig av? Eller har du mött någon spännande person som du minns?
16 svar
På min enda (!) tågresa i Sydamerika 2009 råkade jag träffa två sjukt trevliga killar från Australien. Vi hängde sen i några dagar och möttes ännu upp i Buenos Aires. Ingen aning om vad de gör nu men vi hade jätteroligt ihop! :) Men det bästa med att resa är ju nog att en ADLRIG vet vem en kommer att träffa!
Var det innan Facebook eller? Tänkte om ni inte hållit kontakten så ;) Din story med paret du träffade på restaurangen, som bjöd hem dig, är också så fin!
Jag tror de inte hade Facebook?! Minns faktiskt inte längre. JAG hade åtminstone Facebook. Men ja, argentinarna borde jag ju definitivt blogga om. :)
Jaa det borde du <3
“Förutom den där gången mellan Göteborg och Stockholm som slutade i att jag berättade hela mitt livs historia och en flaska vin.”
ÅH vilken liten historia i en enda mening!
åkt nattåg ett par ganger när jag bodde i Umea. gillar skarpt!
Hehe. :*
Tiderna Umeå-Sthlm är kanske inte lika bekväma som när man åker GVE-Sthlm? :) typ som att åka till och från Åland med färjan.
Jadu, på sista delen av resan hem från Zanzibar åkte vi tåg, från Arlanda till Östersund. Hade bokat första klass för att få lugn och ro men hade också åkt på turistmage. På flygresan under natten hade jag exempelvis gjort mitt längsta toalettbesök på ett flygplan någonsin så det jag drömde om där och då var en lugn och behaglig tågresa.
Well. Det blev väl inte riktigt som jag tänkt. Ni vet, när man bokat första klass på kampanjpris och även alkisen upptäckt samma deal…
http://www.dryden.se/2015/12/att-aka-tag-fran-himmel-till-helvete/
Aaaahahaha! Okej, förlåt, det lät som en hemsk upplevelse nu när jag läser. Fantastiskt återberättad dock. ”… börjar jag ana vart den här resan är på väg. Och det är inte till Östersund.”
En resa du inte glömmer!
Meeen du kanske måste testa det här med nattåg? ;)
Jodå, har åkt nattåg. Gillar de lite mindre kupéerna med tre bäddar. Där sover jag som bäst. Sämsta resan är faktiskt när jag hade en helt egen enbäddskupé. Sov två timmar av fem. :) Men ja, det hade varit roligare att testa något riktigt långt nattåg någon gång.
Jag brukar också unna mig de mindre som är färdigt bäddade med lakan och riktig kudde :D
Jag älskar att åka tåg.
På en av många turer med nattåg träffade jag författarinnan till en bok ” Arbetarstugor i Tornedalen”, vi satt ensamma i restaurangvagnen ( inte öppnad) och pratade om livet och tingen. Vi pratade självklart om boken och jobbet kring den, hennes mor och mostrar hade bott på arbetsstuga.
Ett härligt och givande möte. Jag köpte boken och den var mycket bra, trots handlingen.
Åh. En betydligt mer mysig tåghistoria än Drydens här ovan. Fint minne :)
År och dagar sedan jag sist åkt nattåg. Inget dåligt färdsätt för jag sov som en stock utom då tåget stannade på någon station och det blev knäpptyst. Då vaknade jag.
För inte så länge sedan hittade jag ett brev på x antal sidor där jag instruerade salig mor om hur hon skulle åka nattåg från Umeå till Malmö. Slutet av 70-talet var det. Handskrivet till på köpet och fullt av råd och förmaningar om allt vad som kan hända på ett nattåg och hur man beter sig. Ha, ha, redan då gillade jag tydligen att skriva. Ingen situation ombord på ett nattåg lämnades där hän. Jag ville ju att mor tryggt skulle komma fram.
Nu har tyvärr flyget ersatt tåget men det finns kanske skäl att tänka om?
Det finns absolut skäl att tänka om! Vilken fin grej med brevet du hittade. Det kanske du kunde blogga om? :)
Och håller med dig, står det stilla för länge så vaknar jag också, haha.
När vi tågluffade förra sommaren blev vi satta i olika kupéer på en av resorna. Jag hamnade med tre yngre tjejer från England som typ aldrig varit utanför sitt lands gränser tidigare så jag kunde dela med mig av massa tips till de. MEN det var också två mycket äldre damer i min kupé, jag hörde ganska snabbt att de va amerikaner och började prata lite smått med de. Jag som älskar att gissa dialekter slog till med det jag trodde (men ändå inte trodde för vad skulle de göra i Europa). Min gissning va Idaho, och gissa om jag och de blev förvånade när det va rätt. Det visade sig att de bor i samma stad som familjen jag värdfamilj nu gör. Vi hade efter detta massor att prata om – världen är allt bra liten och tågresan gick super fort :)
Åhh vad fantastiskt! Ibland är det bra att inte alltid resa tillsammans med någon och tex hamna i olika kupéer ;)